Alla är lika olika – Att forma skolan efter eleverna

Under tre års tid har lärare, rektorer och förvaltningsledare i tolv kommuner arbetat med att på olika sätt öka sina kunskaper om vad inkluderande lärmiljöer är och kan vara, samt utveckla sina verksamheter för att på ett bättre sätt kunna möta alla barns behov och ta tillvara deras olikheter.

FoU-programmet Inkluderande lärmiljöer startade 2012 med syftet att främja utvecklingen av inkluderande lärmiljöer, öka kunskaperna på både skol- och huvudmannanivå samt genom forskning bidra till att stärka den samlade kunskapen om inkluderande lärmiljöer.

Den 17 september höll Ifous ett öppet spridningsseminarium för att sammanfatta deltagares och forskares gemensamma resa sedan starten 2012, samt ta avstamp inför den fortsatta utvecklingen inom området.
Att forma skolan efter eleverna – Måste det vara så svårt?

Tolv av Ifous medlemskommuner har medverkat i programmet. Botkyrka kommun, Borlänge kommun, Göteborgs stad, Helsingborgs stad, Höörs kommun, Landskrona stad, Linköpings kommun, Mullsjö kommun, Stockholms stad, Sävsjö kommun, Tyresö kommun och Åstorps kommun.

ifous inkluderande lärmiljöer presentation

Alla är lika olika – Strategier på förvaltningsnivå som skapar inkluderande lärmiljöer

En viktig förutsättning för att utveckla inkluderande lärmiljöer har i Helsingborg varit förvaltningsledningens tydlighet, uthållighet och konsekvens.

– Om det är nåt vi vet så är det att vi är olika. Vi går in i det här och vi vill lyckas med alla elever, säger Ing-Marie Rundwall, utbildningsdirektör Helsingborgs stad.

Ing-Marie säger också att det är stora steg som skolorna har tagit.

– Och vi tror att vi faktiskt är på väg åt rätt håll nu.

Tillsammans med Gertrud Ek, avdelningschef verksamhetsstöd och drift och Kristina Mårtensson, rektor Resursskolan presenterar Ing-Marie under konferensen ledningens arbete med inkluderande lärmiljöer i Helsingborg.

I arbetet är det eleven som har varit i fokus, Esmeralda och Edwin. Husensjö skola, Laröd skola och Högastensskolan har deltagit i programmet med att hitta nya sätt att i vardagen tänka att vi är olika, och att sedan rätta sig efter det.

Hur ska vi styra och leda?

– Vi måste alla andas att vi vill! säger Ing-Marie.

Vikten av inkluderande lärmiljöer visar sig exempelvis genom att vara en del av Helsingborgs stads styrkort. Ing-Marie berättar också att det finns ett förväntansdokument för den som vill arbeta som rektor i Helsingborg samt ett strategiskt dokument som kan användas för att observera lärmiljön. I staden finns ett inkluderande perspektiv på medarbetaren, bland annat med ett aktivt medarbetarskap som utgår från de fyra perspektiven; jag vill lyckas, jag skapar värde, jag samspelar och jag leder mig själv.

En av framgångsfaktorerna med programmet menar Ing-Marie, och flera andra av dagens talare, är att processen varat över så lång tid som tre år. Det handlar mycket om att hålla i, hålla ut och följa upp. En del av det har varit arbetet med koordinatorer. För Gertrud och Kristina som arbetat som koordinatorer har det bland annat inneburit att möta rektorerna på skolorna, utmana dem i hur de tänkt, ställa frågor och att hälsa på i verksamheten.

– När man brinner för att alla ska lyckas är ett sådant här uppdrag en förmån, säger Gertrud och berättar om hur de tillsammans arbetat med vad som egentligen menas med begreppet inkluderande lärmiljöer. En skola för alla handlade om rummet, nu skulle det handla om något annat och hon menar att flexibilitet och kreativitet måste vara det som skapar inkluderande lärmiljöer.

– Vi vet hur vi tänker och vad vi vill men hur ser vi indikatorer konkret? säger Kristina fortsättningsvis. Det vill säga hur vet vi att vi har en inkluderande lärmiljö?

Önskemålet var att materialet skulle kunna vara ett stöd för lärare, rektorer och förvaltning. Det skulle kunna ge förslag på konkreta förbättringar och de förbättringar man arbetar med skulle bli synliga. Resultatet blev observationsmallen.

Ing-Marie avslutar presentationen med att lyfta några av de framtida utmaningarna.

Vi fastnar lätt i retoriken, lärande och görande och tänkande måste hänga ihop.

Vi tror att vi har en gemensam bild av inkluderande lärmiljöer, men bilden utmanar oss varje dag.


Laröds skola, en av flera deltagare i FoU-programmet, har skrivit en utvecklingsartikel som publicerats i Skolportens artikelserie Undervisning & Lärande under våren och sommaren 2015.

Inkluderande lärmiljöer på Laröd skola: Systematiskt utvecklingsarbete av organisation och samverkan för ökad måluppfyllelse (Pdf, Skolporten) av Gull-Britt Holm och Katja Vinulv.    Läs även intervjun med författarna på Skolporten.

FoU-programmet redovisas i tre rapporter som ger styrgruppens, forskarnas respektive praktikernas perspektiv på den utveckling och det lärande som skett under de tre år som programmet pågått.

Du kan läsa mer om FoU-programmet Inkluderande lärmiljöer på Ifous hemsida och även ladda ner samtliga rapporter och utvecklingsartiklar.

/Josefine Hulthén Åkerblom