Att skapa världens bästa skola – designed thinking på Tågaborgsskolan

Hur kan vi arbeta med att skapa världens bästa skola? Den frågan ställde sig rektorn på Tågaborgsskolan, Chris Hansen Sonestam.

Efter att jag varit i London på Google teacher academy växte tankar om en modell fram. Hur gör man praktiskt för att närma sig ämnen som i sig är oerhört komplexa? Utan att hamna i svaret att vi redan gör det vi ska.

Diskussionen började mellan Chris och mig om hur vi kunde ha en workshop där vi använder tiden effektivt samtidigt som vi får konkreta förslag på hur skolan kan bli världens bästa. Ett arbete tog sin början, delvis baserat på metoder från Notosh och skolutvecklingskonceptet “Den gröna tråden” växte fram, nu även med Daniel Jägestedt.

Som alltid i skolans värld är tiden en resurs som vi inte alltid har tillräckligt av. Det innebar att modellen behövde kortas, effektiviseras och anpassas. Formen förhöll sig till två eftermiddagar, den första med lärare, elevhälsa, elever och föräldrar och den andra med skolans personal. Efter en föreläsning med Erik Fernholm om att välmående ger skolresultat, gavs flera uppslag på teman att basera diskussionerna på. Här kommer en beskrivning av hur vi gjorde och tänkte.

Fas 1. Känna in

För att hitta bra svar, måste man först hitta en bra fråga. Och för att hitta en bra fråga, måste man känna in ett ämne. Vi lät gruppmedlemmarna argumentera mot varandra och till slut nå konsensus i vilket fokusområde de ville ha. De fick sedan intervjua varandra för att “känna in” ämnet. Engagemanget var på topp! Tre grupper valde fokusområde “Välmående” och en grupp valde “Självledarskap”.

Fas 2. Definiera

Nu var det dags att definiera sitt fokusområde. Vad innehåller begreppet “självledarskap” och hur hänger det ihop med andra delar i skolans komplexa verklighet. Nu var det dags att tänka på ett sätt som ingen gjort tidigare: hexagonalt. Varje grupp fick en drös hexagoner till sitt förfogande där de skrev ner ett begrepp på varje och sedan började pusslandet. Det gällde att hitta mönster, se kopplingar och tänka om. När en grupp var färdig, fick de blanda om sina hexagoner och göra igen – allt för att inte fastna i tanken. Detta sätt att arbeta rekommenderar vi verkligen! Ett kul sätt att angripa ett problem på.

Definitionen i grupperna var snart klar, men för att hitta bra svar krävs bra frågor. Strukturen för frågan gav vi dem. De röda orden fick de inte ta bort eller byta ut, men resten skulle de byta ut. Detta ger frågor som är framåtsyftande och diskussioner som är lösningsfokuserade.

Sedan var det dags för fika kombinerat med feedback. detta kallar vi för Fikback; stående och gående fika med POST-it redo att kommentera varandras frågeställningar.

Fas 3. Snilleblixta

Visst känns det ibland som man går och funderar och funderar över lösningar på olika problem i vardagen eller på jobbet? Och visst känns det ibland som om man inte kommer på någon lösning? Då ska du testa att snilleblixta! Utifrån sin fråga i gruppen skulle varje grupp komma på 100 lösningar på 10 minuter. Tricket är dels att stå upp, man är liksom mer “på tå” då, och dels att inte tänka så mycket på varje lösning för att reflektion och sortering kommer sedan!

När väl idéerna är på plats gäller det att sortera dem. Vi gav grupperna tre kategorier att placera sina idéer i: älsklingsidéer, säkra idéer och moonshots.

Älsklingsidéer är de idéer man verkligen brinner för. Säkra idéer är dem vi testat, eller som vi vet kommer fungera, men kanske inte är så nytänkande. Moonshots är sådana idéer som vi kanske inte tror att vi kommer kunna lösa direkt, men som genom att de är visionära skapar nytänkande och framåtanda.

Fas 4. Modellera

Det var dags att försöka modellera en prototyp; välja ut de idéer man i gruppen ville göra något av, och skapa något som skulle kunna sjösättas och testas. Grupperna diskuterade, stötte och blötte sina idéer, allt för att bli konkreta. Tyvärr rann tiden ifrån oss denna eftermiddag och grupperna kände inte riktigt att de hann bli så konkreta som de ville. Lösningen fick bli en fas 5.

Fas 5. Dags att bli konkret!

En inplanerad “Dela-konferens” fick bli nästa fas. Eftersom inte alla i kollegiet varit med vid det första tillfället fick vi nu skapa nya grupper med medlemmarna från det tidigare tillfället som ryggrad. Nu saknades dock både elever och föräldrar i diskussionen. För att bli så konkret som möjligt fick grupperna arbeta med en “aktörskarta”. I mitten sätter man den idén man vill genomföra. Varje cirkel ska sedan innehålla ett moment eller förtydligande som kan genomföras. Våra kreativa kollegor arbetade i sitt anletes svett och idéerna var verkligen sådana som kan genomföras och som skulle leda till en bättre skola. Och idéerna i centrum var inte längre så luftiga som ursprunget i fokusområdena: “välmående” och “självledarskap”. Om man inte varit med under processen kan det till och med vara svårt att se hur man landat i “utbyte med föräldrar” och “kulturupplevelser”. Men det är det som är så härligt! Man vet aldrig var det slutar om man låter kreativiteten flöda, vilket gör det än viktigare med vilka strukturer man använder sig av för att det ska kunna bli genomförbart.

Parallellt med lärarnas fortsatta arbete initierade vi också elevrådet i arbetet. Med lärarnas idéer som utgångspunkt fick eleverna både “snilleblixta”, sortera idéerna och skapa aktörskartor. Otroligt roligt att se elever få tänka kring sin skola och vilka idéer de har! Moonshotsen haglade!

Hur kan vi arbeta med att skapa världens bästa skola? Vår utgångspunkt har varit att det ska få vara kreativt, uppmana till nytänkande men att det behövs tydliga strukturer för att det ska leda framåt.


Hur arbetar ni?

Hur arbetar ni med skolutveckling? Vilken tid avsätter ni för diskussioner och vilka strukturer har ni för att det ska bli konkret men samtidigt möjligt att få arbeta kreativt?

/Fredrik Hedström @znejk och Daniel Jägestedt

Läs det tidigare blogginlägget om Google teacher academy här