Dag 2 av 3 #Hbg44

Det kollegiala lärandet fortsatte att genomsyra #Hbg44 den andra dagen av tre. Föreläsningar varvades med workshops. Korridorerna var fylldes av möten mellan lärare och av grupper som samtalade och delade tankar, problem och inspiration. Lärare, pedagoger och skolledare samlades tidigt på Filborna även idag och de sista besökarna lämnade lokalerna så sent som när mörkret börjat lägga sig.

Bland de externa föreläsarna stod bland annat Helena Wallberg, Susanne Kjällander (foto), Peter Ellwe, Annelie Medoc och Lotta Karlsson (Fröken Flipp). Creaze, Fronter och Unikum föreläste och inspirerade också på olika sätt under dagen.

Varför är det så gott om F?

Forskning. Framgångsrik undervisning. Flippat. Formativt. Fallgroper. Framgångsfaktorer. Frågor. Förväntningar. Förmedlingspedagogik. Frågebatterier för framgång. Fokus. Förmågor. Fakta. Förståelse. Färdighet. Förtrogenhet.

IMG_4648Fullt med ord på F när Helena Wallberg från TÄNK OM, specialpedagog och lärare föreläser. Ord som alla har med skolutveckling att göra och de är alla på sitt sätt viktiga för att eleverna ska lyckas i sin utveckling.

Var börjar och slutar egentligen klassrummets fyra väggar och på vilka sätt ser det annorlunda ut idag jämfört med “när jag gick i skolan”? Hur undviker vi att göra “same, same but different” när vi sätter digitala verktyg i händerna? Hur kan vi se datorn som en möjliggörare mer än att vi ska göra det vi redan gör?

Helenas föreläsning sammanfattar förutom ord på F många olika verktyg att använda i klassrummet som just möjliggörare med det digitala.

En dator per elev – lägre åldrar

Vidare presenterade Susanne Kjällander under dagen sin forskning om En dator per elev. Där hon, trots en del strul med tekniken, engagerat talade om möjligheterna med digitaliseringen i skolan – men också om utmaningarna.

Hon menar att de metoder vi använder idag ofta inte räcker till.

“Det är svårt att förstå nya saker med gamla teorier.”

De digitalt kompetenta barnen som idag går i förskolan kommer snart till skolan som elever. De är så vana vid det digitala att de många gånger inte behärskar den analoga textskrivningen. Mycket av det eleverna ska visa upp i skolan sker i skriven form, vilken de inte behärskar och där kan det uppstå problem. Särskilt när samhället länge fokuserat på de mätbara resultaten framför processerna. Hon talar om digitala imigranter och digitala infödningar.

Utmaningar! Kompetenta digitaliserade barn framstår som inkompetenta i en analog miljö. De oändliga möjligheterna kan resultera i reduktionism om man inte vet hur man ska göra.

Möjligheter! Lärare och elever blir didaktiska designers i det digitala gränssnittet. Många möjligheter till en likvärd utbildning. Utforskande och intresserade vuxna och barn skapar sitt eget kunskapande och därigenom också ett mer hållbart lärande.

Varför IKT i matematiken?

Peter Ellwe från Tänk Om höll i två olika pass inom matematik under dagen. En föreläsning om spelifiering där han talade om hur vi kan använda spel och speltänk för att variera vår undervisning och stimulera elevers inre motivation. 

På eftermiddagen talade Peter om varför IKT behövs i matematiken. Han menar att matematik ofta handlar om det som är utanför vår bekvämlighetszon. Att det handlar lite om att våga släppa kontrollen. Jag behöver inte, ska kanske inte, detaljplanera undervisningen. Det jag ska ha koll på är måluppfyllelsen och sedan organisera undervisningen tillsammans med eleverna för att få en så bra lärandeprocess som möjligt. Vi behöver bli bättre på att utveckla oss och använda oss av tekniken i matematik. Enligt eleverna själva är vi är de som är sämst på att involvera det digitala i ämnet.

Han gav bland annat exempel på hur IKT kan användas för att motivera i klassrummet. Han menar att eleverna många gånger inte äger problemet, låt de vara med och formulera problemet! Utifrån det menar han att tekniken kan användas som en visualiseringsmetod, exempelvis genom att använda foto och/eller film och storytelling. Han menar att om eleverna bjuds in att formulera problemet ökar motivation och engagemang inför själva uppgiften. Att skapa ett problem med storytelling kräver tre akter.

  1. Visa en bild där eleverna inte behöver någon direkt matematisk kunskap – alla kan gissa vad som är på bilden och tillsammans formulera frågor utifrån det.
  2. Vad behöver vi för att kunna hitta svaret på problemet? Här bryter man ner metodiken och visualiserar upplösningen. Låter eleverna diskutera och beräkna.
  3. VISA rätt svar i foto eller illustration för att avdramatisera resultatet som bara rätt eller fel.

Efter två intensiva och lärande dagar avslutas #Hbg44 imorgon efter ytterligare en dag full av aktiviteter i det kollegiala lärandets anda.