Gör det du älskar och älska det du gör

SETT 2014 inleddes för mig med frasen ”gör det du älskar och älska det du gör”. En bra start, som fortsatte med tankar kring… tankar, helt enkelt. Hur vi tänker kring det som händer runtomkring oss är viktigare för vår stressnivå än det som händer. Stress är inget annat än ett rörigt inre, en mängd osorterade tankar.

Föreläsningen av Dennis Westerberg väckte funderingar kring hur vi hjälper kollegor som är stressade, eftersom det är ett aktuellt ämne. Läraryrket tillhör de mest stressade yrkeskategorierna och det måste vi hjälpas åt att hantera.

Det jag tar fasta på är att vår förmåga att hantera informationsflödet och sortera det är avgörande för vår stressnivå. Omgivningen är svårare att förändra än vårt sätt att tänka kring den.

Resten av vistelsen på #SETT2014 färgades mycket av inspirerande föreläsningar kring användandet av digitala verktyg där lärplattor och projektorer var de mest förekommande. Detta skedde parallellt med tankar kring vilka digitala verktyg vi ska komplettera våra förskolor med, i dialog med kollegor från andra förskolor, eftersom det kommer att tillskjutas pengar till detta ändamål.

Intensiva dagar som väckt mycket funderingar, eller kanske framförallt frågor som vi tillsammans med våra kollegor behöver reflektera kring och gå vidare med.

Vem avgör vad som är ”bra” lek?
Är spela spel på lärplatta mindre bra lek än att lägga pärlplattor, bygga lego, måla tavlor eller ta sig runt en hinderbana?
Hur tar vi tillvara på barnens populärkultur?
Hur är vår pedagogiska dokumentation ett redskap för att utveckla verksamheten?
Varför har vi individuell dokumentation när de som vi inspireras mest av för tillfället (Provinsen Reggio Emilias förskolor) enbart arbetar med gruppdokumentation sen minst tio år tillbaka?

Mycket tips om hur vi kan använda olika appar som stöd för verksamheten har också varit nyttigt och glädjande att se, där det pedagogiska syftet hela tiden varit i fokus.

Barnen som använde Minecraft på Katarina Västra är ett exempel. I spelet byggde barnen upp miljöer där de räknade ut, planerade, utförde, reflekterade, rev, byggde om och i dialog med varandra utvecklade sin gemensamma värld. Någon kom på att det var bra att sätta ut facklor hela vägen till en säng för att kunna hitta dit när solen gick ner. Lite som Hans och Greta fast i Minecraft. Problemlösning!

I Nacka får barnen ta del av spännande arbetssätt med lärplatta.

Det mest intressanta var ett projekt kring låtskapande med resten av världen, utifrån en idé väckt av pedagogen Tobias när han hörde ”We are the world”. Barnen och Tobias skapade en refräng och skickade ut på internet i sociala medier och många nappade på idén, där bland annat barn i Australien och Saudiarabien just nu knåpar ihop verser till låten. Skapandet sker i GarageBand, iMotion och iMovie där film och foton utan ansikte möjliggör youtubepublicering.

Ett utvecklingsområde som känns spännande att arbeta med är att öka delaktigheten i alla led med hjälp av dokumentation och digitala verktyg.

iPad, iPhone, projektor, digitalkamera, Instagram, Qr-kod, Twitter och nätverkande som verktyg för att fläta samman förskolan, barnen, pedagogerna, det utvidgade kollegiet och föräldrarna i en samverkan för utveckling. Dock är det inte verktygen i sig som är nyckeln utan förhållningssättet, kunskapen och användandet som känns avgörande för framgångsrikt resultat. Härlig utmaning!

Micke

Tack till föreläsarna Marcus Bergenord, Erika Kyrk Seger, Dennis Westerberg, Tobias Gyllensvärd, Micke Gunnarsson, Christian Fabbi & Simon Armini.

/Simon Melin, Västra Ramlösa förskolor
Twitter: @MelinSimon