Hur ser Matematiklyftet ut i Helsingborg?

Matematiklyftet är en fortbildning för matematiklärare som äger rum lokalt på skolor, i kollegialt samarbete. Lärarna har en handledare till hjälp samt en webbplats (lärportal) med didaktiskt stödmaterial utvecklad av Skolverket. Både handledarna och berörda rektorer erbjuds en särskild utbildning av Skolverket.

Under läsåret 2013/2014 har Helsingborgs stads grundskolor fått beviljat medel för 9 handledare för att handleda 178 matematiklärare som undervisar i årskurs 4-9.  Varje handledare ansvarar för 2-3 grupper lärare.

En luftballong

Hot air baloon by Dany Sternfeld

Innehållet i handledarträffarna utgår från Skolverkets struktur i lärportalen samt från lärarnas behov. Lärportalen består av olika moduler som riktar sig till olika stadier till exempel, 4-6 och 7-9. Modulerna är bestämda utifrån det matematiska innehållet som till exempel taluppfattning, algebra och geometri och genomsyras av olika didaktiska perspektiv. De didaktiska perspektiven handlar om interaktion i klassrummet, sociomatematiska normer, matematiska förmågor, bedömning samt uttrycksformer. Materialet i lärportalen är beräknat att räcka till en 4-årig fortbildning. Statsbidrag kan erhållas under första året.

För att få en lägesbeskrivning av matematikundervisningen i början av satsningen valde Skol- och fritidsförvaltningen att genomföra en enkätundersökning med både elever, lärare och skolledare. Enkätens syfte var att göra en termometermätning utifrån fyra aspekter: arbete med mål och kriterier, arbete med kamrat- och självbedömning, feedback samt aktiviteter i klassrummet.

2476 elever, 136 matematiklärare och 34 skolledare har besvarat enkäten. Resultaten presenteras i Diagram 1 nedan. Elev-, lärar- och skolledarresultaten är med undantag av kamrat- och självbedömningindexet relativt höga och i stort sett jämförbara. Både elever, lärare och skolledare värderar närmast betyget 3 (på en skala 1-4) att de arbetar med att förtydliga mål och kriterier på matematiklektionerna, att de ger (alternativt får) framåtriktad respons och att de arbetar med varierande och integrerande aktiviteter på matematiklektionerna. Men de anser i mindre grad (närmast betyget 2) att undervisningen genomsyras av ett elevaktivt arbetssätt med kamrat- och självbedömningsaktiviteter.

Samtidigt visar det sig att då skolornas resultat på nationella provet i årskurs 9 jämförs med vad skolenheterna har svarat i enkäten, att indexet ”kamrat- och självbedömning” är starkt kopplat till resultaten. Det innebär att de skolor som fått höga resultat på nationella provet också har höga värden när det gäller ett arbetssätt som karakteriseras av kamrat- och självbedömningsaktiviteter. Detta är en bekräftelse av det som är känt från forskningslitteraturen som lyfter fram ett elevaktivt arbetssätt som en av framgångsfaktorerna.

Diagram 1. Elevers, lärares och skolledares svarsmedelvärde per index

Analysen av resultaten på skolnivå indikerar större skillnader inom skolor mellan elever, lärare och skolledare än vad det totala resultatet gör. Dessa skillnader kan bero på olika tolkningar av verkligheten eller av innebörden i till exempel ”att bedöma”, ”återkoppla”, ”sammanlänka bedömning med undervisning” eller ”att konkretisera bedömningskriterier”.

Genom det kollegiala samarbetet kommer troligtvis skillnader i uppfattningar och tolkningar att utjämnas vilket förmodligen kommer att visas i framtida utvärderingar.

/Andreia