Huvudsyfte: bidra till ökad måluppfyllelse och likvärdighet!

Behöver en läroplan revideras var femte år för att fortsätta att kännas aktuell och relevant? Det uttalandet hörde jag för ett tag sedan. Ungefär fem år har gått sedan våra nuvarande läroplaner släpptes och nu är något på gång.

Frågan är hur stor förändring det blir? Skolverket fick ett nytt regeringsuppdrag i september som bland annat handlade om att ta fram nationella IT-strategier för skolväsendet. Huvudsyftet är främst ökad måluppfyllelse och en större likvärdighet. Förändringar kommer också att göras i våra styrdokument. Det handlar främst om att tydliggöra skolans uppdrag att stärka elevernas digitala kompetens och innovativa förmåga. Stöd när det gäller kompetensfortbildningsinsatser finns också med i uppdraget. Skolledarens roll och deras behov av höjd digital kompetens utifrån ett ledarperspektiv lyfts fram.

Fakta:

Regeringsuppdraget till Skolverket
Redovisning av uppdraget (2016-02-12)

  • 30 mars ska IT-startegin för förskolan, förskoleklassen, fritidshemmet, grundskolan (och motsvarande skolformer) redovisas.
  • 29 april ska IT-strategin för gymnasieskolan, gymnasiesärskolan samt vuxenutbildningen redovisas.
  • I mars kommer förslagen på de nya skrivningarna i styrdokumenten. Dessa ska ut på remiss och den 30 juni ska de presenteras.

Digitala verktyg har på många skolor och förskolor blivit en naturlig del av undervisningen och det administrativa arbetet för pedagoger och skolledning. Att det blivit så på många ställen innebär långt ifrån alla, vilket är ett problem utifrån likvärdighetsperspektivet. Hur, till vad och på vilket sätt digitala verktyg kan användas på ett pedagogiskt sätt är långt ifrån en självklarhet för alla. Det finns forskning som visar att någon ökad måluppfyllelse inte har skett utan i vissa fall till och med sänkts under en period, på vissa skolor som satsat på exempelvis 1 till 1.

I september fick Skolverket det nya uppdraget som innebär att konkreta förändringar ska göras. Det som specifikt lyfts fram i de olika skolformerna är:

  • I grundskolan (och motsvarande skolformer) ska förändringar i läroplaner och kursplaner ske som innebär att programmering förstärks och tydliggörs som ett inslag i undervisningen.
  • I gymnasieskolan och vuxenutbildningen (och motsvarande skolformer) ska den digitala kompetensen hos eleverna stärkas så att de krav som ställs från arbetsmarknaden och vidareutbildning tillgodoses.
"a home without books is a body without soul"

Foto: Lauren Nelson 7/365 CC-BY 2.0

Ordet programmering skrämmer en del pedagoger medan andra känner, äntligen är något på gång. Redan i dag finns det pedagoger som till exempel lyfter in olika typer av programmering i skolarbetet. De har valt att ta på sig de digitala glasögonen när de läser styrdokumenten. Sen finns det andra som gör valet att aldrig sätta på sig dem. De olika valen ger ingen likvärdig skola och Skolverket säger att förstärkningar och förtydliganden måste göras för att det valet inte ska kunna ske. Som en del i uppdraget finns också en kompetensfortbildningsinsats. Klart är att det kommer bli i form av ett nytt lyft som påminner om samma upplägg som matematik- och läslyftet. Ett särskilt spår för skolledare kommer också att skapas. En del av dessa moduler som lyftet bygger på kommer att blir klara redan till ht-16. Det kommer att bli intressant att se hur kommunerna väljer att gå an detta. Jag tror att mycket hänger på hur Skolverket väljer skrivningarna i styrdokumenten samt innehållet i IT-strategierna.

Skolverket har i sitt arbete fått input från många olika håll. Ett av dem är workshops runt omkring i landet som anordnats av projektet Trippel Helix. Den 9 februari anordnades en av dessa i Lund. Att ge input när det gäller definitioner av några begrepp var en av uppgifterna. I dessa diskussioner möttes skola, näringsliv och akademi vilket innebar olika perspektiv. En fråga som diskuterades i gruppen som jag deltog i var stoffträngseln som många lärare upplever. Ska något läggas till behöver i så fall något annat tas bort. I vissa fall kanske det inte handlar om nya saker,  utan att de kan göras på ett annat sätt, men att nya saker behöver tillkomma är nog klart. Skolans uppdrag handlar mycket om att ge en allmänbildning för att skapa ansvarsfulla medborgare men också att förbereda inför kommande studier eller yrken. Är då allt det som i dagsläget finns i våra styrdokument aktuella kompetenser för framtiden? Finns det betydande delar som kanske bör plockas bort i ett längre perspektiv? Jag förväntar mig inte att det här i vår kommer ett förslag då hela delar tas bort, men tänker att i ett längre perspektiv så behöver det göras. Vilka delar det skulle handla om är en het potatis som jag inte fördjupar mig i här.

Vill du ta del av material och presentationer från dessa workshops så sök efter “Trippel Helix” på facebook eller #TrippelHelix på Twitter.

Tidigare inlägg i ämnet på PedagogSNV: Ska alla barn bli programmerare?
Ska alla barn bli programmerare? Eller rättare sagt, ska alla elever komma i kontakt med programmering i skolan? Allt tyder på att så kommer det att bli, men på vilket sätt och i vilken  omfattning återstå att se. Vad tycker du?

Karin Ollinen, strategisk utvecklare IKT