Läsning – en självklar del av bokmässan

Bokmässan i Göteborg startade 1985 och är 30 år senare Nordens största mötesplats för bok- och biblioteksbranschen. Under fyra dagar tar mässan emot runt 100 000 besökare från både allmänheten och branschpubliken. De två största grupperna inom branschbesökarna är lärare och bibliotekarier.

I Skolspåret samlades 38 seminarier som riktade sig till skolvärlden. Det var även fokus på skola på många platser runt omkring på mässan. Såväl på som bredvid scen diskuterade forskare, författare, ministrar och pedagoger läslov, digitalisering, nyanländas lärande, läs- och skrivutveckling med mera.

Det här inlägget är en del av min rapportering från Bok- och biblioteksmässan i Göteborg 2015.

Jag förstår inte vad det står!

Ett tydligt fokus på bokmässans lärarspår var så klart läsning! Barbro Westlund, lektor i läs- och skrivutveckling diskuterade på seminariet Jag förstår inte vad det står! faktatexter och vikten av att förstå innehållet i en text och om hur elevers läsengagemang kan aktiveras så att de självständigt kan ta sig in i en text.

Barbro menar att det behövs lässtrategier och aktiv läskraft. Hon säger att vi ofta fokuserar mycket på de första åren och glömmer att eleverna behöver stöd under hela skolan i sin läsning.

bokmässan 2015

Barbro pratar hellre om läsengagemang än om läslust och hon menar att det handlar om olika nivåer av läsning. En vilja att lära kan till exempel engagera lika mycket som lusten av att läsa en bra berättelse. Begreppet läsengagemang ställer dessutom krav både på lärare och föräldrar. Barn behöver komma i kontakt med både litterära texter och faktatexter. Men om läraren lägger in för mycket nivågrupperat läsande kan det få demokratiska konsekvenser menar Barbro.

Det som är avgörande för en förståelse av texten är vägledningen. Ett begrepp som Barbro lyfter utifrån amerikansk forskning är close reading eller närläsning . Då handlar det bland annat om att “packa upp” en text, läsa stycke för stycke och gå nära texten på ord och begreppsnivå.

– Jag tror att man kan få elever att läsa nästan vilka texter som helst om man vägleder dem igenom texten, säger Barbro.

Läsförståelse handlar enligt Barbro om demokrati. Om ordens makt. Om att läsa och samtala kring de svåra frågorna. Det är ett samhällsuppdrag att vi ger våra barn och elever ett språk och genom det ett tänkande. Vi behöver också jobba med texter som är svåra att förstå. Då får eleverna kunskaper som hjälper dem att förstå och det i sig ger en kraft att tänka. En aktiv läskraft. Det handlar om att skapa kunskap genom att lära känna sig själv och andra och det eleverna behöver är en verktygslåda som hjälp att läsa olika typer av texter.

För att forma ett demokratiskt samhälle är de största utmaningarna just nu enligt Barbro att vi måste läsa och vara föredömen för våra barn. Synliggöra och diskutera vad jag läser och att jag läser. Att lämna tankar vidare.

Mitt språks gränser är min världs gränser.

Tips från seminariets arrangör: Läs & Skriv på SvD
Sajten för lärare, elever och föräldrar. Här finns skrivguider, undervisningsmaterial och lästips. Men också spännande reportage om skolans vardag och verklighet, inspirerande krönikor och intervjuer. Allt för att bidra till en ökad läs- och skrivförståelse i den svenska skolan.

Språket lyfter undervisningen och eleverna

Språket är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Språkets betydelse är därför av största vikt för elevernas kunskapsutveckling i alla ämnen.

På seminariet Språket lyfter undervisningen och eleverna fick vi höra tankar kring skolverkets satsning Läslyftet. Läslyftet bygger på det forskningen säger fungerar när det gäller läsutveckling.

Deltagare var Anna Ekström, generaldirektör på Skolverket, Lotten Ekelund, språk-, läs- och skrivutvecklare i Göteborg, Camilla Segertoft, SO-lärare på Lundenskolan i Göteborg, Barbro Westlund, fil dr i didaktik och lektor i läs- och skrivutveckling på Stockholms universitet.

Lärares utmaning är enligt panelen att undervisa så att alla elever förstår. Och att eleverna ska kunna kommunicera det de lärt sig.

Ska alla vara lärare i svenska?

Nej, alla lärare måste arbeta språkutvecklande i förhållande till sitt eget ämne ”every teacher must be a reading teacher”. Varje lärare har ett ansvar och det handlar om ämnesanknuten läs- och skrivförståelse. Det finns texter i alla ämnen och vi kan arbeta med att utveckla språket överallt. Vi ska ge eleverna språket så att de kan utveckla tankar.

Kommer läslyftet kunna vända på resultaten?

Lärarna ansvarar men behöver bättre verktyg. Vi måste ta vårt ansvar på lärarutbildningarna och ge de nya lärarna verktyg redan där. I skolan behöver lärarna få den viktiga reflektionstiden.

Kollegialt lärande är viktigt och på riktigt menar Anna. Det handlar om att kunniga personer tillsammans kan reflektera och diskutera om hur man ska lyfta kvaliteten på sitt eget arbete.

Barbro lyfter teorianknytning och forskarperspektiv som viktigt. Hon menar att det finns inget quick-fix. Läslyftet har en bra potential OM vi får tid till att reflektera. Att språket lyfter undervisningen handlar om lärarens professionella språk, och det måste utvecklas för att vi ska kunna gå till nästa steg.

Så länge vi förstår att vi har mer kvar att lära kommer det gå framåt, när vi tror att vi är färdiglärda kommer det bli farligt.

Nyckeln i allt är språket.

Hur berikar litteratur vårt språk?

Läraren Maria Agdler gav i en programpunkt konkreta tips på hur man kan använda litteratur mer integrerat i undervisningen. Marias elev Nesru Abdelkader är en flitig läsare och medverkade också i diskussionen.

Hur kan nyanlända tillägna sig språket genom litteratur?

Nesru och Maria lärde känna varandra 2012, då förstod de inte varandra alls. För Maria handlar det mycket om att inkludera litteratur i undervisningen. Nesrus klass fick börja med att skriva sina egna läsbiografier. Då prickar eleverna in sina läsupplevelser på en tidslinje och beskriver dessa, vilket resulterar i en egen läsarbiografi. Klassen hade extra resurser och hjälp från volontärer. Eleverna fick med hjälp av dessa även skriva dagbok och de lekte tillsammans.

– I klassen kunde vi inte svenska. När volontärerna kom var det fantastiskt för då kunde vi våga prata, säger Nesru.

Klassen jobbade mycket med diskussionsfrågor, argumenterande texter och de besökte ofta biblioteket. De fick göra film med hjälp av Unga Berättar i Stockholm. Temat var En berättelse som har påverkat mig och kunde vara vilken typ av berättelser som helst. En del gjorde film om en sång och andra om en lärarberättelse eller en saga.

Klassen hade också gemensam läsning av Christina Wahldéns böcker Valet är ditt och Jag kan bli rektor. De hade bland annat högläsning i ring med stafettläsning. Innan läsningen jobbade de strategiskt genom att diskutera exempelvis omslag och baksidestext.

Christina kom på författarbesök. Huvudpersonerna i hennes böcker kom från Afghanistan och en del i gruppen kom därifrån, vilket gjorde det väldigt spännande att samtala.

Hur skriver man om svåra saker på ett enkelt och lättillgängligt sätt?

Christina lyfter vikten av att tillgängliggöra svåra och komplexa ämnen även för en publik som är läsovan. Bara för att man har svårt att läsa betyder det inte att man har svårt att förstå.

Böckerna är ofta uppdelade i en faktadel och i en skönlitterär del. Det är ungefär som att skriva om svåra saker för barn.
– Man måste ha rätt att diskutera och fundera om svåra och komplicerade saker även om man inte har alla ord, säger Christina.

Christinas bok Valet är ditt handlar om varför man ska rösta. Huvudpersonen Hahmed är från Afghanistan och träffar en kvinna som inte vill rösta. I vissa länder dör människor för att få säga sin mening. Vi i Sverige kanske inte alltid värderar det. Vi har alla en röst, vi är alla lika mycket värda.

Läsning är ett demokratiuppdrag menar Christina och hon vill att alla elever ska få vara med om skönlitterära upplevelser. Det är att vara en del av samhället och kunna vara med och reflektera kring samhällsproblem. Genom att läsa befästs orden och begreppen. Dessutom övar man ju på läsförmåga och läshastighet.

Höstlov blir Läslov?

På bokmässan presenterades även arbetet med LÄSLOV. Under LÄSLOV vecka 44 arrangeras läsfrämjande aktiviteter och evenemang över hela landet. Det handlar om att stimulera barns och ungas lust till läsandet, berättandet och skrivandet i alla dess former och på alla upptänkliga platser.

På LÄSLOVS webbplats kan du läsa mer om satsningnen

Höstlovet förvandlas till Läslovet. Under året vill nätverket etablera Läslov som begrepp, med målet att höstlovet byter namn till Läslov i läroplanen 2016.
Höstlov blir läslov – inspelning av hela seminariet på UR Samtiden

/Josefine Hulthén Åkerblom