Anne Bamford #Hbg44 – Om förutsättningar att lära

Anne Bamford presenterar sig som en unik professor som har valt att stanna kvar i skolan och i klassrummet … Eller, undrar hon,  är hon en unik lärare som vill utvecklas och utveckla skolan? Troligtvis är hon både och, men jag tänker att alla som vill utveckla läranderummen i våra förskolor och skolor i enhetlighet med vetenskaplig grund borde lyssna på Anne.

Anne inleder #Hbg44 med sin föreläsning om nya dimensioner i undervisningen med nya lärmiljöer som 3D. Hon  pratar om hur barn och och unga lär sig samtidigt som hon försätter oss åhörare i lärandesituationer där vi får förutsättningar att lära och i situationer där vi inte får dessa förutsättningar.

De flesta av oss vet hur vi kan främja lärande, men känner samtidigt igen oss i de situationer som hindrar lärande. Det händer att vi bidrar till att hindra lärande, att vi t ex låter planer och tidsschema styra trots att vi inte  har eleverna med oss, trots att vi innerst inne vet att vi inte ger dem möjlighet att visa sin fulla potential.

Annes föreläsning blir en nyttig påminnelse om att vad lärare gör har betydelse, att lärare kan bidra till att barn och unga lyckas, men också till att de misslyckas. Hon visar på 3D-Classroom som ett exempel på att engagera elever och få dem att använda alla sina sinnen i lärandeprocessen och det finns förstås andra sätt. Jag går från föreläsningen med en positiv känsla. Vi vill alla bidra till barn och ungas framgång och vi har alla möjligheter att göra det! Frågan är vad som krävs för att göra det. Är det mod? Anne själv visar i alla fall prov på mod. Hon är tydlig med att eleverna i hennes skolor till exempel inte testas med samma test. Är det 30 elever så kräver det 30 olika, unika test, anpassade efter respektive individ som gäller!

Varför? Jo, för att bidra till lärande och till att varje elev ska lyckas!

DSC00662 kopia