Ska alla barn bli programmerare?

Lödning av IND-hjärtan under Internetdagarna Foto: Sara Arnald / CC-BY

Finns det skäl till att införa programmering eller datalogiskt tänkande i den svenska skolan? Programmering finns som en del i det engelska skolsystemet sedan ett år tillbaka. Finland som i många skolsammanhang anses vara ett förgångsland håller just nu på att förbereda sig inför ett införande. I Sverige finns det lärare som redan använder sig av programmering för att nå mål som finns i våra läroplaner. Även Skolverket tittar nu på hur det ska kunna lyftas in och tydliggöras.

I slutet av november anordnades Internetdagarna för 16:e året på raken. På Internetdagarna samlas personer från olika branscher. En del av dem arbetar i skolan. Kodning och programmering var ett viktigt inslag under dessa dagar. Ett av evenemangen handlade specifikt om programmering i skolan. En hel del av det som finns beskrivet här kommer i från dessa dagar. Tack alla som föreläste o inspirerade där.

Programmering eller Datalogiskt tänkande
Är det programmering eller är det datalogiskt tänkande som vi bör lära ut i skolan? En del anser att programmering i sig har ett egenvärde här, med tanke på hur samhället är uppbyggt samt behovet av människor som är intresserade av och kan programmering i dagens och framtidens samhälle. Programering ser jag som en del av begreppet datalogiskt tänkande. Paletten blir större med datalogiskt tänkande vilket gör att jag föredrar det.

Vad är datalogiskt tänkande?

Agneta Hedenström, rektor i Luleå ger exempel på vad begreppet datalogiskt tänkande kan innebära.

I skolans uppdrag måste ingå att öka förståelsen för det som styr den digitala världen. Logiskt tänkande, kreativa lösningar och analyser är naturliga delar i det datalogiska tänkandet. Makerkulturen handlar om att fånga kreativiteten med moderna verktyg. Där kan man få med flera av delarna ovan och dessutom  vara med hela vägen från design, producent till konsument.

”Show a person something cool, and they will think Ooh! Where can I buy it?
Show a maker something cool, and they will think Ooh, How can I make it?”citat: Peter Parnes, professor Luleås tekniska universitet (en av föreläsarna på Internetdagarna)

Andra länder
Det finns länder som har infört programmering i skolan, men fler som just nu funderar på hur och på vilket sätt. I England har man under flera år arbetat med ICT i skolan. Under 2015 ersattes detta ämne med Computing. I det ingår ICT, Digital literacy och Computer Science (se förklaring i faktarutan nedan). Den nya delen Computer Science poängterar vikten av att förstå en del kring hur en dator fungerar samt även arbeta med programmering på flera olika nivåer. På Omvärldsbloggen kan du läsa mer om hur man arbetat i England.

Finland har omarbetat sin läroplan och förändringen kommer att ske under 2016. Programmering finns med i ämnesövergripande mål i alla årskurser, men även specifikt preciserade i ämnena matematik och slöjd. Kompetensfortbildning och bra material till lärarna är det som nu arbetas på och som krävs för att det ska kunna implementeras.

Engelska ämnet Computing innehåller:

ICT – hur man använder digitala verktyg
Digital literacy – digital allmänbildning, bli en digital medborgare
Computer Science – förstå de övergripande med hur datorer fungerar och programering
Läs mer på: National curriculum in England

Vad händer i Sverige?

  • Är det programmering som ska införas eller passar begreppet datalogiskt tänkande bättre på det som vill åstadkommas?
  • Makerkulturen, ska det bli en del av den svenska skolan? Kanske en del av slöjdämnet framöver?
  • Är programmering viktigt utifrån demokratibegreppet? Behöver människor i dagens samhälle ha ett hum om vad programmering innebär och vilka krav man kan ha på det?
  • Är programmering något att lära inför framtiden, eller handlar det om samtiden som vi lever i just nu?
  • Ska vi lära om teknik eller med hjälp av teknik? Eller finns det en vits med både och med tanke på hur viktig tekniken är i samhället?

I kapitel 2 i grundskolans läroplan står det “använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande”. Med tanke på utvecklingen är det nu dags för Skolverket att titta över vad detta. De har fått i uppdrag att ta fram två nationella IT-strategier (en för den obligatoriska och en för den icke obligatoriska skolan). De har en gemensam målsättning.

Målsättning för strategierna
  • “Bidra till ökad måluppfyllelse och likvärdighet genom att den strategiska potential som IT har tillvaratas i hela skolväsendet”
  • “Stärka förutsättningarna för en likvärdig tillgång till IT inom skolväsendet och stärka kompetens hos elever och lärare och en IT-strategisk kompetens hos skolledare”

I uppdraget kring strategierna står också att förändringar i läroplaner och kursplaner ska kunna göras för att förstärka och tydliggöra programmering som ett inslag i undervisningen. Skolverket trycker på behovet av likvärdighet och att alla oberoende av skola och kön ska få tillgång, vilket inte sker i dagsläget.

I detta uppdrag ingår också förslag till kompetensutvecklingsinsatser för att stärka den digitala kompetensen bland våra pedagoger. Arbetet ska Skolverket presentera i mars 2016.

Det finns lärare som redan idag tolkar läroplanen och menar att programmering absolut finns med även nu. Att Hacka läroplanen är ett sätt att angripa det på.

De flesta är överens om att tydliggöranden i läroplanen måste göras. Jag tror inte att programering eller datalogiskt tänkande kommer att bli ett eget ämne . Det bör vävas in i flera olika ämnen där det kan ge ett mervärlde men måste också finnas mer preciserat i vissa, lite i samma anda som Findland. Matematik, teknik, samhällskunskap och slöjd skulle kunna vara lämpliga ämnen. Slöjd var något som jag innan Internetdagarna inte hade tänkt på i detta sammanhang, men oj vilka möjligheter det  finns att väva ihop den traditionella slöjden med makerkulturen.

Under Internetdagarna hörde jag också någon som sa att programmering borde gå under begreppet modernt språk. I stället för till exempel spanska så ska man framöver kunna välja programmering. Ja, varför inte?

Vill du läsa vidare:

Ps. Som helsingborgare var jag stolt över att ett av spåren under Internetdagarna stod Helsingborgs stad för. Helsingborg blev årets IT-kommun 2015.

/Karin Ollinen
Strategiskt utvecklare IKT samt kommunlicentiand