Studiero och utrymme för utveckling med Samverkan för bästa skola
2016 inledde Dalhemsskolan ett samarbete med Skolverket inom ramen för Samverkan för bästa skola. Tre år senare har de genomgått en utvecklingsresa där de bland annat upplever att de fått en ökad trygghet och studiero.
Samverkan för bästa skola är ett regeringsuppdrag där Skolverket väljer ut och erbjuder sitt stöd till ett antal skolor och förskolor utifrån underlag från Skolinspektionen. De skolor som blir utvalda har låga kunskapsresultat eller en hög andel elever som inte fullföljer sina studier. Samarbetet pågår i tre år och huvudmannen har ansvar att följa upp hur arbetet och utvecklingsinsatserna går, som en del av huvudmannens löpande kvalitetsarbete.
Varför valde skolan att gå in i projektet?
– När Skolinspektionen lämnat sitt beslut efter inspektionen 2015 gjordes en grundlig analys av Dalhemsskolan som organisation. I samband med att Skolverket erbjöd ett samarbete genom Samverkan för bästa skola, fördjupades analysen och en åtgärdsplan togs fram. Åtgärdsplanen var väl förankrad hos alla på skolan, vilket är en styrka när det gäller utvecklingsarbete. Det har underlättat i många processer att kunna luta sig mot att ”detta är vi överens om i vår plan”, säger Anette Swenninger, rektor på Dalhemsskolan.
– Genom att delta i Samverkan för bästa skola har vi fått stöd i att hålla i och hålla ut i vårt arbete, men det har också varit ett hårt och intensivt arbete. Om man går in i Skolverkets satsning måste man vara beredd på att det tar tid, det är jobbigt, det kostar på att hålla kursen, men det är värt det. Varje enskild dag har lett oss vidare.
Arbetslagsledare och lärledare är nyckelfunktioner
Idag har skolan en drifts- och utvecklingsorganisationen på plats. Inom driftsorganisationen finns arbetslagsledare. Det är de lärare som ansvarar för att leda det administrativa vardagliga arbetet i samarbete med skolledningen.
I utvecklingsorganisationen är pedagogiken i centrum och där finns en utsedd lärledare. Lärledaren ansvarar för att leda pedagogiska dialoger och utveckla undervisningen på skolan, bland annat genom att arbeta kollegialt. En gång i veckan har arbetslagen pedagogiska eftermiddagar och de är heliga. Både arbetslagsledare och lärledare har fått utbildning och verktyg att använda inom sitt respektive ansvarsområde.
Skolan har med hjälp av lärledarna bland annat utvecklat den språkstödjande undervisningen i alla ämnen och arbetar idag med ett formativt förhållningssätt där eleverna både får feed back och feed forward. All personal har också enats om en gemensam lektionsstruktur.
Arbetet fortsätter framåt
– Nu fortsätter vi vårt arbete med hjälp av arbetslagsledare, lärledare och stöd från förvaltningen. Och även om vägarna till vårt mål förändras genom nya analyser av vårt arbete så är målet detsamma. En högre måluppfyllelse för våra elever, säger Anette.
Skolledningen: Maria Kvist, biträdande rektor, Anette Swenninger, rektor, Eva-Lena Sander, biträdande rektor och Jenny Aggebrandt, skolpsykolog.
Hur har förvaltningen varit ett stöd och hur fortsätter arbetet framåt?
– Genom att bygga en ny modell för kvalitetsarbetet i förvaltningen får skolorna stöd i sitt arbete med analys och planering framåt. IPS-modellen (Individ-Process-Struktur) påminner mycket om Skolverkets sätt att arbeta med analys och åtgärdsplan. De aktiviteter en skola gör skall ha direkt påverkan på individen, i detta fall eleven. Verksamhetscheferna arbetar mycket nära skolledningen i analys och planering. En grupp har också bildats på förvaltningsnivå för att kommunikationen mellan centrala Elevhälsan och verksamheterna skall fördjupas. Denna grupp har tillkommit genom samarbetet med Skolverket, säger verksamhetschef Matz Ingvarsson.