Betyg och bedöming

Poddavsnitt med fokus på den första delen inom Bedömning för lärande som handlar om att förtydliga och förstå mål och kriterier.

I Helsingborg deltar Högastensskolan i Skolverkets försöksverksamhet inför digitala nationella prov. Här har man också fått vara med i ett första test av central rättning och extern bedömning av de nationella proven i Engelska. Engelsklärarna Louise Hall och Kristin Jarring berättar om sin medverkan i försöket under vårterminen.

Matematik är det ämne i Helsingborgs stads skolor där störst andel elever inte uppnår målen för godkänt. Skol- och fritidsförvaltningen har som prioriterat mål i skolornas gemensamma verksamhetsplan att öka behörigheten till gymnasieskolans nationella program. Som ett led i detta har Alexandra Andersson, Cecilia Sörensson och Petra Gustafsson på Pedagogiskt center fått i uppdrag att driva den professionsutveckling i matematik för lärare som påbörjades hösten 2020 i Helsingborgs stad.

Vad behöver vi göra för att kunna införa ett arbetssätt där elever kan bli bedömda på sitt starkaste språk? Det är frågan som ligger till grund för initiativet Matte på ditt starkaste språk. Just nu utforskar Helsingborgs stads skolor den här frågan tillsammans med lärare, studiehandledare och elever i årskurs 6-9 på Högastensskolan.

I november startar satsningen på att implementera de reviderade kursplanerna för grundskolan. Samtliga lärare på Helsingborgs stads grundskolor kommer att träffas i ämnesgrupper för att bekanta sig med revideringarna och utveckla sin bedömarskicklighet. Hör två lärare och en rektor reflektera.

Det finns skillnader mellan lärares uttalade intentioner och hur de förverkligar dessa i interaktion med eleverna. Det visar Andreia Balans senaste studie: Relationen mellan lärares intentioner och deras respons till elever – En studie om återkoppling som stöd för matematisk resonemangsförmåga på mellanstadiet.

Ja, det ville i alla fall Fredericka Cordua och Sofie Persson undersöka. De brinner för matematiken och ser matematiken som mer än bara ett ämne. Men de ser att det är ett problem att matematik, så starkt, styrs av ett statiskt tankesätt.

Hur ser överensstämmelsen i betygssättning ut när lärare använder sig av de två modellerna holistisk- och analytisk modell? Och vilka skillnader finns mellan modellerna i hur lärare motiverar sin betygssättning? Det har Andreia Balan och Anders Jönsson undersökt i sin senaste studie.

Vi lever mitt i en tid av förändring. Klimatet förändras och vårt sätt att leva måste anpassas för att vi ska hänga med och ha en chans att skapa en hållbara framtid. Klimatförändringarna är inte bara en teknisk och vetenskaplig fråga, utan lika mycket en social eller kulturell, men kanske framför allt en pedagogisk  fråga. Kan vi då använda autentiska händelser som den pågående skolstrejken i undervisningen och hur gör jag då som pedagog?

Börjar du dina matematiklektioner med fysisk aktivitet? Att inleda matematiklektionen med sju minuters fysisk aktivitet har nämligen visat sig ha effekter på elevers koncentration och arbetsminne.

Olympiaskolan i Helsingborg har de senaste tre åren anordnat tävlingen Språkolympiaden. Gabriella Wiktorsson och Anna Rothman är språklärare på Olympiaskolan och de tycker båda att det är dags att vi i skolan satsar mer på språk. De ser det som en självklarhet att den som kan mer än ett språk har fler möjligheter och vägar in i samhället. Dessutom är efterfrågan på språk stor.

Inger Andersson tror på att alla elever kan. På sin nivå. Men hon tror inte särskilt mycket på betyg och hon vill inte kalla prov för prov. Hon tror på att det är i mötet mellan människor som lärandet sker och hon tycker därför att skolan som arena är en viktig plats.

Jonas Svensson har arbetat inom Helsingborgs stads skolor i 20 år varav de senaste fem åren med IKT-frågor. Hans breda kompetens av digitala verktyg gjorde att han blev inbjuden som talare under SETTdagarna som nyligen gick av stapeln på Kistamässan i Stockholm. Nu hoppas han att fler pedagoger börjar jobba med digitala verktyg på ett mer kreativt sätt.

Efter att UR släppte sin senaste suveräna programserie Snacka om sex - tänkte jag att det kunde vara dags att samla lite goa tips på program om kropp och hälsa till er pedagoger. 

Hur kan man som lärare se det eleverna faktiskt kan istället för att se det de inte kan? Jonas Monsén arbetar i gymnasiesärskolan och ser det som att vi måste prata om funktionsförmåga istället för att se eleverna från ett bristperspektiv. Här svarar Jonas på några frågor om hur man kan tänka kring omdömen och betyg i särskolan.

När eleverna inte ville ta hem sina alster från slöjden inleddes ett samarbete mellan skolan och förskolan där slöjdeleverna fick tillverka leksaker till förskolebarnen.

Det finns olika sätt att sätta betyg. Den holistiska och analytiska modellen beskriver två varianter. 

Är det bra eller dåligt att arbeta med digitala verktyg i undervisningen? Enligt Karin Ollinens forskningsstudie är frågan mer komplex än så.

Vi heter Roger Hatter och Jenny Löfgren (förstelärare). Vi arbetar som klasslärare i årskurs 6 på Varagårdsskolan i Bjuv. Vi arbetar sedan 2016 i ett tvålärarsystem. I klassen går det för närvarande 40 elever. Vi vill ge er en liten inblick i hur vi arbetar med delaktighet tillsammans med våra elever.

Under ett retoriktema använde Camilla Göransson, lärare i svenska och engelska, sig av Moodle School för att skapa individuella och digitaliserade prov. Här delar hon med sig av både tips och material.

Om arbetet med extra anpassningar på Dammhagskolan 2016 gjorde Skolinspektionen med stöd av SPSM en kvalitetsgranskning av skolors arbete med...

Som en del i Dalhemsskolans utvecklingsarbete att stärka ledarskapet på alla nivåer besökte skolans lärledare och skolledare för ett par veckor sedan konferensen Bedömning för lärande (BFL). Konferensen bjöd på ett smörgåsbord av teorier och forskningsresultat samt lärares praktiska arbete med BFL. Frågan är vad de fick med sig?

På morgonen den 6:e september strömmade hundratals lärare in i Sundspärlans kongressanläggning i Helsingborg. Den stora konferensen för BFL, Bedömning För Lärande, gick av stapeln.

Catarina Andersson har följt en grupp mellanstadielärare som deltagit i en fortbildning i formativ bedömning i matematik. När lärare använder den formativa bedömningen som en grund till förändringar av sin egen undervisning lärde sig eleverna mer.

Andreia Balan talar om motivation som ett mångfacetterat begrepp och om vikten av förståelsen att det betyder olika saker. Den senaste forskningen visar trots det på olika aspekter av motivation som vi har möjlighet att påverka.

Paula Almström arbetar i årskurs 5 på Ringstorpsskolan i Helsingborg. Förra året när hennes elever gick i årskurs 4 fick de arbeta med att skriva berättande texter utifrån barnkonventionen. Eleverna fick själva välja artiklar från barnkonventionen som de ville skriva om.

Hur kan vi redan från dag 1 i skolan skapa förutsättningar för att använda formativ bedömning som en naturlig del av elevernas lärande? Hur behåller vi elevernas motivation och lust att lära?

Åsa Hirsh, lektor vid Jönköping University och Göteborgs universitet. Hon forskar och undervisar, bland annat inom skärningspunkten mellan bedömning och lärares undervisning.

Annika Lundén arbetar aktivt med eleven i fokus. Hon har som mest roligt i klassrummet när eleverna verkligen får tänka och utmana sig själva, helst i samspel med andra. Men även när eleverna vågar ta för sig och gå utanför sin bekvämlighetszon.

Elevdelaktighet är en viktig förutsättning för att utveckla elevernas förståelse för och kunskaper kring förmågorna. 

Karin Bergöö Ripell använder bedömningsprocessen som ett redskap för elevernas lärande i undervisningen. Hon ser BfL som ett arbetssätt där hon försöker organisera sin undervisning för att kunna fatta beslut om vad som behövs för att komma vidare i elevernas lärande.

I samverkansklass på Maria Parkskolan har spel fungerat som ett alternativt sätt att motivera eleverna. Med hjälp av Minecraft har kollegiet bland annat lyckats inkludera en elev som de tidigare har haft svårt att få till en bra undervisning för.

Hur kan vi få elever att äga sitt lärande? Med hjälp av lärloggar och lärandematriser kan vi få eleverna att bli mer medvetna om sitt lärande. Eleverna får stöd i att reflektera kring sin egen inlärning och vi som pedagoger får syn på vad eleverna behöver utveckla vidare för att uppnå måluppfyllelse.

I sin forskningsöversikt om formativ bedömning, skriver Paul Black och Dylan Wiliam att självbedömning inte bör betraktas som ”ett intressant alternativ eller en lyx”, utan som en grundläggande förutsättning för produktivt lärande.

Mitt namn är Emma Anderberg och jag arbetar på Glumslövs skola i Landskrona sedan 11 år tillbaka. Detta läsår arbetar...

Modersmålsenheten i Helsingborg

Hos Modersmålsenheten arbetar 90 lärare från jordens alla hörn som undervisar i 40 olika språk och ca 4500 elever i Helsingborgs stads skolor har valt att delta i modersmålsundervisningen.

Eleverna på Varagårdsskolan i Bjuv har använt Gleerups digitala läromedel sedan höstterminen startade och skolan blev en helt digital skola. Hur påverkas eleverna av den digitala omställningen? Var, när och hur använder de sina digitala läromedel? Alla elever har chromebooks och vi arbetar med G Suite. Här skriver pedagogerna Linus Lorentzon och Håkan Larsson om resultatet av undersökningen de genomfört bland eleverna.

Jag heter Mats Svensson och undervisar på Allvar Gullstrandgymnasiet i Landskrona. Jag är behörig att undervisa i biologi, naturkunskap och diverse miljökurser. För stunden undervisar jag biologi, naturkunskap och marinbiologi. Jag har jobbat på skolan sedan 1999.

I arbetet med att ta fram en modell för elevers självbedömning och reflektion i dans insåg Susanne Andersin att skolutveckling är något som sker hela tiden. Hennes modell gav också oväntat bra resultat när det gäller elevernas förmåga till självinsikt.

För att hjälpa elever som riskerar att inte klara godkända betyg i ett ämne har Tågaborgsskolan satsat på något de kallar för Ämnescamp. Där får eleverna arbeta med det utvalda ämnet en hel vecka.

Har du någon gång undrat över vad som utmärker kvalitet i verksamheten? Det har skolledarna för de kommunala gymnasieskolorna i Helsingborg fokuserat på under sina kollegiala dialoger de senaste åren.

15 oktober 2014 publicerades ett första inlägg i bloggen ronnowska.wordpress.com. Det författades av oss, Heléne Ahlm och Henrik Ihse, gymnasielärare...

I dagens avsnitt ligger fokus på den första delen inom Bedömning för lärande som handlar om att förtydliga och förstå mål och kriterier.

Lisbeth Gyllander Torkildsen, strategisk utvecklare skol- och fritidsförvaltningen, Helsingborg, har under många år studerat elevers förståelse för bedömning samt hur...

Fördelarna med det utvidgade kollegiet är enligt Annika Ahlfors bland annat ett större kontaktnät, mindre ensamarbete och dessutom sparar det in tid.

Visst vore det användbart med en ”bank” av kontakter för att göra studiebesök med våra barn och elever i Höganäs?...

Modersmålsenheten på skol- och fritidsförvaltningen i Helsingborg har genomgått en utvecklingsresa, som har resulterat i ett helt nytt fokus på modersmålsläraren och på dennes uppdrag.

- Höga förväntningar ökar motivationen! säger James Nottingham under en föreläsning för personal inom utbildning i Höganäs kommun. Han är...

Framgångsrika elever är oftast självreglerande. De kan sätta upp realistiska mål, använda lämpliga strategier för att uppnå dessa mål, reglera sin fysiska och sociala lärandekontext, använda sin tid på ett effektivt sätt, hitta framgångstecken i sina prestationer och utvärdera sina metoder. Självbedömning är en metod för självreglering. Lär dig hur självbedömning fungerar och hur du kan använda det i klassrummet.

Om du samarbetar med andra kan du komma längre i din kunskapsutveckling jämfört med om du arbetar på egen hand. En metod för att engagera elever som resurser för varandra i bedömningsarbete är genom kamratbedömning. Med kamratbedömning kan eleverna bli bättre på att identifiera sina utvecklingsbehov, men det kräver engagemang hos både lärare och elever.

Den tredje strategin för bedömning för lärande handlar om att arbeta med nyanserad och framåtriktad respons. Lär dig mer om förutsättningar för en effektiv respons från lärare till elev. Se exempel på olika typer av respons från kursen Matematik 1c.

Respons, eller feedback, är ett centralt begrepp inom bedömning för lärande. Den tredje av fem strategier för bedömning för lärande handlar om att arbeta med nyanserad och framåtriktad respons. Lär dig hur responsens riktning, timing och form kan påverka elevernas prestation och fungera formativt.

Att hitta indikationer på elevers lärande är ingen lätt uppgift, men genom att arbeta med problemlösning i ett dialogiskt klassrum, och genom att uppmärksamma elevers föreställningar om lärande och undervisning, kan du skapa förutsättningar för att upptäcka vart elevers lärande är på väg? Här får du exempel på uppgifter och frågor som kan användas utifrån den andra strategin för bedömning för lärande.

I Helsingborg samlas alla pedagoger som genomför nationella prov för sjätte året i rad på träffar för sambedömning. Det är en gemensam satsning för grundskolan/grundsärskolan för en mer likvärdig bedömning för nationella prov årskurs 3, 6 och 9.

Lär dig mer om de tre lärandesituationerna; problemlösningssituationer, ett dialogiskt klassrum och indikationer på elevers föreställningar om lärande. Skapandet av dessa lärandesituationer räknas som strategi två av fem i arbetet med bedömning för lärande.

Här presenteras ett exempel på hur du kan arbeta med att förtydliga kunskapskraven och hur detta arbete sedan kan användas för att underlätta för eleverna att planera och ta sig an uppgifter av mer omfattande karaktär. Här presenteras ett exempel från Religionskunskap 1, som behandlar två av kursmålen med fokus på etik.

Den första av fem strategier för bedömning för lärande* handlar om att förtydliga lärandemål och bedömningskriterier för eleverna. Genom träning, konkreta exempel, kombination av att arbeta med matriser och andra typer av formativa verktyg samt sammanlänkning av bedömning, undervisning och lärandemål skapas de bästa förutsättningarna för arbetet.

Bedömning för lärande har under senare tid lyfts fram som ett centralt utvecklingsområde i skolan. En översikt kring forskningsområdet har efterfrågats och i dagarna presenterades en kunskapsöversikt om bedömning för lärande i ett nytt nummer av Forskning i korthet. Huvudförfattare är fil dr Andreia Balan, lektor på Skol- och fritidsförvaltningen i Helsingborg.

Har du någonsin funderat över varför vissa elever fortsätter försöka trots motgångar medan andra ger upp? Det här är ett område som har intresserat forskaren Carol Dweck under många år.

Idag pratas det en hel del om feedback eller återkoppling. Det förekommer olika varianter av feedback som till exempel, feed-forward, feed-back och feed-up. Feedback är dessutom ett centralt begrepp inom bedömning för lärande (BfL), där det talas om feedback på olika nivåer, lärare till elev, elev till elev samt intern feedback.

Andra strategin i ”Bedömning för lärande” handlar om att skapa aktiviteter som ger information om var eleverna befinner sig i...

Det finns tillfällen när man stöter på begrepp som sätter ord på det man kämpat med att formulera. Mitt möte med konstruktiv läkning var ett sådant tillfälle.

Två vanligt förekommande begrepp men olika innebörd Ja, detta med begrepp och vad de står för är inte lätt. Båda...