Hållbar utveckling

Undrar du hur det kan vara att arbeta som lärare i USA? I den här intervjun har vi pratat med en lärare i miljövetenskap från North Carolina, USA.

Undrar du hur andra lärare arbetar med klimatfrågor i klassrummet? Koldioxidhalten påverkar klimatet, både i våra klassrum och på vår jord. Annika Schell är försteläraren på Gantofta skolan som tagit hjälp av tjänsten Antiloop för att engagera eleverna i klimatarbetet.

I slöjden på Ringstorpsskolan hjälper Gunilla Swenson eleverna att utveckla ett hållbart förhållningssätt. I återbruksprojektet ”en gammal vit T-shirt” får de just nu skapa och ställa ut sina verk tillsammans med 12 andra skolor i Helsingborg.

David Olsson låter sina elever diskutera klimatfrågan i en global kontext. På så sätt bliv det enklare för honom själv att närma sig frågan men också tydligare för eleverna. Vi ställde några frågor till David som berättar hur arbetet med eleverna går till.

Vi har tidigare hört hur Västra Ramlösa skola arbetat med visualiserad klimatdata. Nu rullas verktyget, som kallas Antiloop, ut till ännu fler skolor i Helsingborg och fler elever kan granska sin egen klimatdata direkt i klassrummet.

När Gantofta skola fick frågan om de ville testa att ha en bygglekscontainer på skolgården blev svaret JA. Trots det tog de emot containern med blandade känslor. En förhoppning och förväntan men också en lätt rädsla och osäkerhet.

Det har gått många år sedan 60- och 70-talen när det fanns bygglekplatser i många stadsdelar runt om i Helsingborg. Under H22 fick vi tillfälle att testa möjligheterna att driva en bygglek i Helsingborg idag. Frågan vi ställde oss var om det funkar med denna form av mer fri lekplats i en samtid full av riskbedömningar och normer.

Alla delar i samhället kan och behöver bidra för att bevara den biologiska mångfalden. I Helsingborgs stads skolor finns flera exempel på saker man kan göra för den biologiska mångfalden och här har jag samlat några av dem.

Jag tittade en solig eftermiddag in hos kockarna Anna, Ted och Amela på Solrosens förskola och fick möjlighet att träffa dem tillsammans med två av förskolans tre hållbarhetsombud, Emma och Karin. Vi träffades för att bland annat prata om odling, måltidspedagogik och matsvinn.

Det går att resa hållbart, det går att äta hållbart och det går faktiskt att bygga en hel förskola på ett mer hållbart sätt. När det var dags att bygga en ny förskola, Villa Canzonetta, så ville Anna Olsson, projektledare på fastighetsförvaltningen i Helsingborg tänka nytt. Det blev inte bara en ny förskola byggd av återbruk, det blev en spännande barnbok också - "Förskolan som byggdes med återbruksmagi".

Klimatförändringarna påverkar oss alla och många av våra barn och unga är djupt engagerade i att hitta lösningar på utmaningarna de för med sig. Kan vi underlätta undervisningen om hur klimatet fungerar och göra något konkret av en fråga som annars kanske upplevs lite abstrakt? Visualiserad klimatdata i våra klassrum är ett innovationsinitiativ som testar sensorer för att mäta vad som påverkar vårt klimat och sen visualisera det med hjälp av dashboards direkt i klassrummet.

Solrosens förskola ville göra skillnad och med sin blomsteräng bidrar de till att rädda pollinatörer. Deras arbete har engagerat både barn och vuxna och nu hoppas förskolan att fler kan ta efter.

Man bläddrar i nya kursplanen för geografi, tänker att HUR ska vi arbeta med hållbara frågor? Hur ska vi få det aktuellt, nödvändigt och naturligt? Hur kan vi ämnesintegrera med till exempel ämnet biologi, svenska eller varför inte - engelska?

Johanna Fogelberg och Sven Stedt arbetar på Kristallens förskola, i en 5-årsgrupp med 21 barn. Här berättar de varför de tycker projekterande arbetssätt är en så bra metod i förskolan. Om fördelarna med att använda lusten som drivkraft och om hur de involverar vårdnadshavare i arbetet.

För tredje året i rad firas den offentliga måltidens dag, liksom i år den 20:e oktober 2022. Vi firar för att hylla alla superhjältar som finns i våra kök. Dagen till ära besökte jag Äppelgårdens förskola där kocken Damir och kocken Nabila glatt tog emot mig.

I skola och förskola har vi kanske tänkt att nya lärmiljöer kräver nya möbler. Men är det verkligen där förändringen ligger? Kan vi bygga nyskapande lärmiljöer utan att köpa någonting nytt och istället bara arbeta med det som redan finns i verksamheten eller med återbruksmaterial?

I Sverige är vi vana vid färdigdesignade lekställningar och välplanerade lekplatser med olika teman. Men blir det alltid bäst när vuxna bestämmer hur leken ska se ut? På en bygglek får barnen hitta sina egna lösningar, samarbeta och vara kreativa, på så sätt också styra sin egen lek. Under H22 City Expo testar skol- och fritidsförvaltningen i Helsingborg Bygglek 2.0 tillsammans med Community Builds, IKEA DM och barn från förskolor, fritidshem och skolor.

Många förskolor och skolor har skräpplockardagar när de städar upp runt skolan eller förskolan och pratar om nedskräpning och sortering av avfall. Det kan vara gott nog men på Maria Parks förskola tog barnen med sig förskollärarna på ett arbete som kom att sträcka sig över ganska lång tid, för så blir det när man lyssnar på barnen. Barnens intresse resulterade dessutom i ett samarbete med tjänstemän i staden och de äldre eleverna i den närliggande skolan.

Pedagogerna fick en idé och ville låta barnens röster höras i hissar och efter en verksamhetsdag förstod de att idén kunde bli verklighet. Nu har barnen spelat in ljud till både hissar och bussar och deras röster kommer sätta spår hos både invånare och besökare i Helsingborgs stad.

Det började med ett par dyk i havet en dag i oktober. På plats var dykarklubben Delfinen men också gymnasieelever från hantverksprogrammet Textil design på Nicolaiskolan. Redo att dra upp och sen skapa kläder av skräpet som dykarna drog upp ur havet! Idag, nästan sex månader senare, står elever och lärare redo för en modevisning där deras hantverk är huvudattraktion.

Fyra superhjältar, en stad, tusentals förskolebarn och oändligt många kreativa sätt att möta dem. Två exempel på hur barnen jobbar är från Råå förskola och Jordbodalens förskola. Båda jobbar med de globala målen. Den ena har skrivit en egen sång och den andra projicerar och målar vatten.

Behöver du inspiration till utomhusbaserat lärande som bidrar till att uppnå läroplanens mål? Forskning pekar på att barn och vuxna som är ute mycket blir friskare, förbättrar sin koncentrationsförmåga och mår bättre. Nu kommer den sjunde upplagan av konferensen Ute är inne till Helsingborg hösten 2022 där du får inspiration till lärande utomhus.

Under verksamhetsåret har barn på Åhusgatans förskola från gröna gruppen på avdelning Äpplet arbetat med ett projekt med fokus på hållbar framtid, samspel och kommunikation. Arbetet har inkluderat allt från olika monster, skräpletare och superhjältar.

Vad får barn som går i en I Ur och Skur-förskola? Rektor Jonna svarar på nyfikna frågor om vad som kännetecknar en I Ur och Skur-förskola, om att odla med barnen och om Mulle.

Inger Edforss Fuchs är en av de som deltog i forskningsprojektet VASS, Virtuell värld möter autentisk värld i ett sinnligt och samlat lärande, som genomfördes 2012-2015. Nu publiceras en rapport som beskriver projektet i en vetenskaplig tidskrift.

Marcus Åbingers elever på Gantoftaskolan har byggt upp sin skolgård i Minecraft och visualiserat sina skolgårdsidéer, bland annat ett växthus med smart bevattningssystem. Några av eleverna har dessutom använt sig av Blender för att skapa 3D-objekt. Vi blev nyfikna och ville veta mer om tankarna kring arbetet.

Blir det bäst när vuxna är de som bestämmer hur utomhusmiljön ska se ut eller villkorar det bara leken och dess spelregler. ”Lek inte i pölen, klättra inte på stenen, akta dig, du kan trilla ner, kom igen nu då – vi ska ju till lekplatsen!” På Idrottsförskolan HAIS tror man inte på den färdiga lekplatsen som idé utan här skapas utemiljön av pedagoger och barn i en ständigt pågående process.

Klockan är nio på morgonen och i köket på Ringstorpsparkens förskola är kockarna redan i full gång med att laga dagens lunch. Idag är det morotslasagne som står på menyn. En favorit bland barnen, säger Ana Marusic – en av de två kockarna som arbetar på förskolan. Hon går in i kylen och tar fram en låda med broccoli. Rester från gårdagens lunch, säger hon, samtidigt som hon hackar den och häller ner i grytan.

I slöjdlokalerna på Nanny Palmkvistskolan och Söderskolan i Helsingborg skapas det föremål varje dag, men ändå kände vi att fokuset på miljö och resurshållning med material kunde bli bättre. Vi ville börja introducera återbruk och miljömedvetenhet redan när eleverna börjar med slöjd i åk 3 och därför sökte vi och fick stöd från Skapande skola till ett projekt om just detta.

Förskolekocken Marie Hertzman får frågan om vad som är aktuellt på Skogsgläntans förskola. Hon berättar hur mycket som går att göra med ett blåbär, om att väga matsvinn och vara en mathjälte, om grönsaksbingo och om var hon egentligen får all sin inspiration.

Raus Planterings skola samarbetar med arbetsmarknadsförvaltningen i ett skolgårdsprojekt. Målsättningen med projektet är att utveckla skolans utemiljö och samtidigt skapa fler arbetstillfällen för ungdomarna i Helsingborg.

Flow är ett favoritbegrepp för Sanna och Joy, lärare i förskoleklass på Maria Parkskolan, som de ofta använder sig av. Ordet betyder enligt Wikipedia: ”Ett medvetandetillstånd som inträffar när en individ blir helt uppslukad av en aktivitet och går bortom sin reflekterande självmedvetenhet samtidigt som den får en djup känsla av kontroll”. Kan en uteateljé hjälpa till med att skapa flow på skolgården? Det tror i alla fall Sanna och Joy.

Raus Planterings skola och Helsingborgshem samarbetar kring hållbar utveckling. Tillsammans skapar pedagoger och fastighetsförvaltare förutsättningar för barnen att lära om källsortering och återvinning.

Allt började men den där återkommande fikan gamla kollegor emellan där de två Gunillorna uppdaterade varandra om vad som hänt sedan sist. Gunilla Wallin, restauranglärare på Rönnowska skolan, träffade Gunilla Andersson, restauranglärare på Filborna särskola, som de gjort så många gånger förr. Men den här gången var det någonting som Gunilla A från Filborna ville visa.

Carina Gladh är kock och måltidspedagog på Salladsgatans förskola. Här beskriver hon förskolans arbete med hållbar utveckling och framför allt arbetet med att minska matsvinnet.

För ungefär ett år sedan arbetade Maria Pettersson och hennes klass på Maria Parkskolan för fullt med att göra allt de kunde för att göra H22 begripligt och angeläget för fler elever i skolorna i Helsingborg. Hur gick det och vad har hänt med Barnens H22 sen sist? Vi har pratat med Maria igen.

Varför är det viktigt att barnen har ett klimatavtal? Tre röster svarar. En lärare, en barnrättsstrateg och en miljösamordnare.

Vi Plan(t)erar tillsammans är en dag på Raus Planterings skola där vi arbetat med en kombination av skola, miljö och arbetsliv. Den här dagen fick alla elever se vilka möjligheter de har till att påverka miljön och lära sig om olika yrken som finns för dem att välja i framtiden.

En plats utomhus där barnen får vara med i utformningen men också vara delaktiga i processen och bli egna aktörer och scenkonstnärer. Det är målet med det projekt som Traktörsgatans förskola arbetar med under våren.

Årskurs 4 på Gantofta skola i Helsingborgs stads skolor har på skolans val jobbat med De globala målen för hållbar utveckling även kallat Agenda 2030.

Fler och fler ungdomar känner sig oroliga för klimatet, men att vara orolig för klimat och miljö behöver inte betyda att man saknar hopp. Det kan faktiskt vara tvärtom. På Nicolaiskolan fångas elevernas oro och vilja att förändra upp i skolans hållbarhetsråd.

Om du som barn får möjligheten att känna delaktighet i din egen stad har du förmodligen bättre chanser att växa upp till en framtida demokratisk medborgare. Ett sätt att lära känna sin stad är genom att utforska historiska platser. Det fick 5-årsgruppen på Furutorpsgatans förskola göra under förra året. Dessutom fick de göra en egen rundvandring i appen Guide Helsingborg där de kunde berätta om allt det de lärt sig i sitt projekt och på så sätt sätta sitt eget digitala spår i staden.

Att reagera på saker du ser och hör, på omvärlden och det som händer i den. Det vill vi alla men ibland är det svårt att veta hur. Inger Fuchs är en av de som ständigt driver framåt och involverar eleverna i det som händer på vår planet här och nu. Så här agerar hon efter att ha sett David Attenboroughs film Massutrotningen.

När det var dags att flytta till nya lokaler såg pedagogerna på Kristallens förskolas 5-årsavdelning en möjlighet att skapa lärmiljöer de laddat för att få till under en lång tid. I april 2020 stod deras nya förskola redo. Utformad utifrån ledord som hållbar, tydlig, innovativ, inbjudande och tillgänglig.

Ett kreativt återbruk för alla barn i vår stad. Det är vi många som drömmer om. Och nu har vi lyckats ta ett par steg på vägen mot vårt gemensamma mål.

“Jag vill kunna se mina barn i ögonen och säga att jag gjorde det jag kunde”.

Vet du om att vi dagligen är omgivna av cirka 30 000 kemikalier? Många av dem är helt ofarliga för oss medan andra kan skada oss på olika sätt. De finns där runtomkring oss såväl i våra hem som i skolan och förskolan. Vad kan vi göra för att minska risken att påverkas negativt av dem?

Att arbeta mot de globala målen kan vara både stort och litet. Varför inte skaffa ett TaGe-skåp? På Jordbodalens förskola är TaGe-skåpet tydligt kopplat till mål 12, hållbar konsumtion och produktion.

I dessa mycket märkliga tider behöver vi hitta nya sätt att se, lyssna, höras, mötas och sätta spår. I S:t Jörgens förskolor försöker vi så gott vi kan att inte ställa in utan försöker istället ställa om.

Gantofta är skolan som har valt att koppla samman skolans arbete med samverkan, skola och arbetsliv (SSA) med skolans miljö- och hållbarhetsarbete. Förstelärare Vildana Basic leder arbetet och har som mål att göra det enkelt för sina kollegor att samverka och hitta vägar för att möta verksamheter utanför skolan och uppmärksamma deras arbete och de olika yrkesgrupper som jobbar för en hållbar framtid.

Hur kan en engagera elever till att bli en del i ett stort utvecklingsarbete som involverar en hel stad – i det här fallet Helsingborgs stads stadsmässa H22? Maria Pettersson och hennes kollegor har arbetat fram en projektidé där eleverna gör filmer. Dessutom utmanar de alla elever i årskurs F-3 i hela Helsingborg att också vara med.

Medan Corona-pandemin härjar tvingas vi alla vara mer eller mindre agila och flexibla för att få i hop dagarna och klara våra uppdrag. En lösning i skolan kan vara att helt enkelt ge sig ut. Fågelkvitter och solsken underlättar – liksom Miljöverkstadens tips och stöd. Även Måltidsservice tänker nytt och erbjuder matservering utomhus.

På Vikens förskolor i Höganäs kommun finns det många planethjältar – och de allra flesta är under fem år. Under två års tid har en satsning på hållbar utveckling pågått på Vikens förskolor Norra Hage, Svanebäck och Vikens ry. I våras tog förskolorna emot Skolverkets utmärkelse för sitt arbete med hållbar utveckling.

Kan vi i skolan tillsammans med tjänstepersoner i staden arbeta för att utmana och motiverar eleverna att vara delaktiga i processen att skapa en ny översiktsplan för Helsingborg? Den nya översiktsplanen ÖP2021 ska beskriva hur vår stad ska utvecklas under de närmaste 30 åren. Så nu gäller det att lyssna in vad helsingborgarna tycker och använda de stora penseldragen när många synpunkter ska sammanfogas till en plan. Det är barnen som kommer leva i detta framtida Helsingborg så här behöver deras tankar och perspektiv få komma fram och tas tillvara.

I en verklighet där det blir svårare och svårare att skilja åsikter eller fake news från fakta fyller forskningen en allt viktigare roll. Kunskap baserad på forskning är en förutsättning för att vårt öppna och demokratiska samhälle ska fungera. När informationen sprids snabbare än någonsin behöver vi i skolan prata om hur kunskap uppstår och utmanas och hur vi alla är en del i den processen.

Vi lever mitt i en tid av förändring. Klimatet förändras och vårt sätt att leva måste anpassas för att vi ska hänga med och ha en chans att skapa en hållbara framtid. Klimatförändringarna är inte bara en teknisk och vetenskaplig fråga, utan lika mycket en social eller kulturell, men kanske framför allt en pedagogisk  fråga. Kan vi då använda autentiska händelser som den pågående skolstrejken i undervisningen och hur gör jag då som pedagog?

I projekt SmartMat arbetar vi för att få våra matgäster i skolan och förskolan med på resan mot en klimatsmartare mat med mindre matsvinn. Min roll i projektet är att inspirera och motivera kockar, pedagoger och skolledare i arbetet. Jag vet vilken skillnad det blir när det finns en förståelse för hur maten växer, smakar, låter, känns, doftar och ser ut. Med den kunskapen smakar barnen gärna nytt och slänger mindre. Vanor som förhoppningsvis följer med genom hela livet.

Vad är att veta, att vilja, att kunna?

Ni vet sjön som nästan försvunnit…? Den där Aralsjön, som varit världens fjärde största sjö.

I den här filmen förklaras begreppet Lärande för hållbar utveckling. I filmen får du träffa Robin Baltersen, samordnare på Maria Parkskolan, Karin Jonsson Agardh, miljöombud på Dalhems förskola och Inger Fuchs, miljöombud på Västra Ramlösa skola. Berättarröst är Emma Sjöberg, miljösamordnare på skol- och fritidsförvaltningen i Helsingborgs stad.

Högastensskolan är ett levande exempel på hur maten och måltiden kan integreras i skolans övergripande arbete, hur maten får en viktig och central roll i arbetet med hållbar utveckling. Men varför det tänker kanske du? Jo, för är det något vi kan vara överens om är det att maten har en betydande roll i vårt arbete med att nå de 17 globala målen i Agenda 2030 och därmed spelar stor roll för allt vårt hållbarhetsarbete.

Hur bygger vi in hållbarhet i vårt utbildningssystem? Givetvis måste vi börja från början, med de små barnen. Genom att göra hållbarhetsperspektivet till en naturlig del av allt arbete på Hästskons förskola, Skogsgläntans förskola och Rosenvägens förskola i Laröd skapas möjligheter för barnen att utveckla den handlingskompetens som behövs för att fatta hållbara beslut, nu och i framtiden.

Vi gör en resa in i hållbar utveckling med hjälp av en aktuell dokumentär, olika kartböcker, 100 frågor och våra egna kläder. Vi reser in i vår konsumtionsvärld, vi ännu inte riktigt förstår.  Våra frågor bär oss vidare. Vi känner oss som detektiver. Vi löser problem och besvarar frågor på vägen.

Så kom beskedet, Västra Ramlösa skola har fått Skolverkets utmärkelse Skola för hållbar utveckling! Utmärkelsen delas ut till förskolor och skolor som jobbar aktivt med frågor som rör hållbarhet.

Marie Hertzman, kock på Skogsgläntans förskola, guidar oss genom deras enkla process för att mäta och minska matsvinnet.

Redan innan Ringstorpsparkens förskola hunnit öppna dörrarna till den då nybyggda verksamheten hade ledningen en idé om att man borde skapa en gemensam restaurangmiljö för förskolans barn. När sedan kocken Ana Marusic anställdes var denna idé också något hon stod bakom. Men ibland behöver man skynda långsamt och beslutet om att prova ett restaurangtorg har fått mogna fram, både bland pedagoger och i ledningen.

Det rätta svaret är att de alla har mat som gemensam nämnare! Hemkunskapslärarna Isabell och Anna på Maria Parkskolan har under 6 veckor genomfört ett tema tillsammans med idrottslärare och NO-lärare.

De kommunala förskolorna på Drottninghög arbetade under läsåret 18/19 med förändring. Alla barngrupper arbetade med sina egna projekt utifrån olika observationsfokus och arbetet tog olika riktning och form. Titta in ett av projekten och förundras tillsammans med barnen på avdelning Flodhästen på Kristallens förskola!

Inom Slottsvångens förskolor pågår sedan många år tillbaka ett kreativt samarbete mellan miljöombuden. De driver förskoleområdets miljögrupp där representanter från alla förskolor finns med, två från de större förskolorna och en från de mindre. Gruppen består av sex energiska och drivande miljöombud som alla arbetar för att skapa en hållbar förskola.

Nu har arbetet med ansökan till Skola för hållbar utveckling kommit en bra bit på vägen och ansökan börjar bli klar för att skicka in till skolverket. Jag passade därför på att ställa några frågor till rektor Henrik Gustafsson och förstelärare Inger Edforss-Fuchs om hur de har upplevt processen hittills.

I tre korta filmer sätter miljösamordnare Emma Sjöberg frågorna om hållbar mat i ett sammanhang. Välkommen till Klimatskolan!

Ingela Karlsson har alltid haft ett intresse för natur och odling men intresset för måltidspedagogik väcktes först när hon började arbeta på Trollskogens förskola i Kvidinge. Nu har hon skrivit en utvecklingsartikel i ämnet inom FoU-programmet Undervisning i förskolan.

Vi besöker Marie Andersson, kock på Skogsgläntans förskola sedan 10 år tillbaka. Marie har just tackat ja till ett spännande samarbete med Skånemejerier som innebär att de kommer att göra ett helt recepthäfte med hennes mellanmålsrecept.

Tre gånger per termin bryts schemat på Gustavslundsskolan för att göra plats för RIKA-dagarna. Under de här dagarna får skolans alla elever mötas omkring olika spännande teman. I höstas fick "De globala målen" spela huvudrollen när Per Andersson stod för planeringen tillsammans med sitt lärarlag.

Hur tänker och arbetar man för att skapa en samsyn runt skolans miljöarbete? Enligt David Granell på Ringstorpsskolan är det viktigt att skapa en vision och att utifrån den formulera mål på både lång och kort sikt.

I ett internationellt perspektiv utmärker sig den svenska grundskolan bland annat genom att eleverna enligt lag har rätt till gratis och näringsrik skolmat. På International School of Helsingborg använder vi detta som ett tillfälle att göra måltiderna till en integrerad del av våra elevers lärande. Vi gör detta genom konceptet "pedagogisk lunch", vilket är mer än bara att äta tillsammans, det är också tid för att lära och reflektera över mat och hälsa. Begreppet "food for thought" har sällan passat bättre.

Västra Ramlösa skola har bestämt sig, de vill bli en skola för hållbar utveckling! På sin resa mot att integrera hållbarhetens alla aspekter i hela skolans arbete ska de ansöka om Skolverkets utmärkelse Skola för hållbar utveckling. I ett antal blogginlägg ska vi få följa deras arbete.

Salladsgatans förskola har hittat ett spännande sätt att se på maten och måltiden. Kocken är i allra högsta grad delaktig i den pedagogiska verksamheten och pedagogerna använder maten och måltiden som ett pedagogiskt redskap. 

Maten vi äter är inte en bara en förutsättning för vår överlevnad och vårt välmående, det är också ett av de sätt vi använder för att visa upp vem vi är och vad vi bryr oss om. 

Inger Edforss Fuchs och Emelie Andersson ser skolgården som ett lärande rum, precis som vilket som helst på skolan. Därför är det lika viktigt för dem att utveckla utemiljön som innemiljön.

På John Blunds förskola använder barnskötarna Britt Asp och Biljana Halilovic måltidspedagogiken som redskap för att låta barnen skapa relationer till julens dofter och smaker. Enkla övningar planeras in i verksamheten för att barnen på ett lustfyllt sätt ska får möta smaker och lukter som väcker känslor och deras intresse för mat.

Planerar du ett arbetsområde omkring hållbar utveckling? Börja konkret och verklighetsnära och inte med näsan i läroplanen, det kan komma senare.

Vindögatans förskola arbetar för att ha en så ekologiskt hållbar verksamhet som möjligt genom att dra ner på onödig varufrakt och matsvinn. Här får också barnen lära sig om matens väg från jord till bord, och om hur viktiga insekter är för naturen.

Få ämnen engagerar så mycket som mat. I det här inlägget tipsar Emma Sjöberg om hur man kan hantera ämnen som mat och hållbar utveckling i klassrummet.

Hela arbetslaget F-3 på Östra Karups skola i Båstad har planerat ett gemensamt tema som är mycket aktuellt, nämligen "Hållbar utveckling". NT-utvecklarna fick frågan om vi ville vara med för att starta upp hela projektet, som ska leda till större medvetenhet hos eleverna.

Nu mäter alla Helsingborgs kommunala skolor sitt matsvinn. Men hur går vi vidare? Hur kommunicerar vi resultaten från mätningarna med elever och pedagoger och viktigast av alla, hur får vi matsvinnet att minska? Vi har hälsat på i några skolor där arbetet är i full gång.

Man undrar ibland vad det är som gör det ..? Vad händer när nyfikenhet och kunskap skaver, envisas, skapar frågor och ger en stark vilja att växa mer? Veta mer? Förstå mer?

På Hamiltons förskola i Helsingborg jobbar vi med hållbar utveckling och ett av våra viktiga mål är att minska vårt matsvinn. Vi har hittat ett spontant och enkelt sätt att få med barnen i arbetet.

Idag har vi insett att vi inte kan stirra oss blinda på ett miljöproblem och satsa alla resurser för att lösa just detta och ignorera att sådana lösningar oftast har negativa bieffekter. Vi behöver tänka nytt och se till att utvecklingen blir hållbar även på sikt och ur alla aspekter. Inte så lätt i vår globaliserade komplexa värld. Skolan kan spela en viktig roll för att utmana och utveckla elevers tankesätt så att deras beslut och handlingar blir mer långsiktigt hållbara. Vi pedagoger har enligt läroplanen, sedan två decennier, haft det roliga och viktiga uppdraget att undervisa för en hållbar utveckling. Hur gör vi då detta i praktiken?

För fjärde året har Ängelholms kommun uppmärksammat Barnkonventionen och barns rättigheter genom att arrangera fyra veckor där barn ges möjlighet att både få visa sina tankar och få nya tankar.

Denna lite förvånande uppmaning fick vi flera gånger av Hanna Sepp under en inspirerande dag i november. Genom att hjälpa barnen att utforska matens värld kan vi ge dem en större smakpalett.

Alla pratar hållbar utveckling; hållbar mat, hållbara städer, hållbar konsumtion eller hållbart lärande. Men det kanske finns ett problem? Det är lättare att säga tulipanaros, än att göra en.

Vi sitter på tåget mot Skåne och försöker samla tankarna efter "Tekniken i skolan 2017"…

Så här kan det gå till i naturgruppen på Högastens förskola.

I Framtidsjakten tävlar elever från olika gymnasieskolor i Helsingborg mot varandra genom att lösa olika uppdrag under en temadag med namnet ”Miljö och hållbar utveckling”. Läs och inspireras till egna framtidsjakter!

Nu är vi äntligen igång med en ny termin och en ny språkaktion! Årets språkaktion heter “Inspiration och kunskap i böckernas värld” och målet är att inspirera och undervisa i förskolan med hjälp av spännande litteratur och kreativa lärmiljöer.

På förskolorna i Ängelholm har några fokus på Hållbart arbetssätt. På uppstartsdagar har pedagogerna haft olika aktiviteter med fokus på...

Idag tipsas om programserier i URs extra satsning på program om miljö och hållbarhet. Båda serier som dagens inlägg handlar...

Just idag vill vi på Miljöverkstaden berätta mer om vårt skogsprogram för årskurs 4, Barnens skog, där vi planterar träd och lär oss hur allt liv i skogen hänger samman.

Förskolorna i Ödåkra och Kattarp genomsyras av ett ledarskap fördelat mellan både ledning och medarbetare. Här har arbetet med processutvecklare bidragit till ett klimat där medarbetarna är engagerade och positiva till utveckling.

Pilotprojektet Från jord till bord genomfördes under höstterminen 2015 och vårterminen 2016 i Helsingborg.

Den 3-4 juni genomfördes Södra nätverket för 110 pedagoger med intresse av hur Reggio Emilia-inspirationen kan ta sig uttryck. På initiativ av Reggio Emilia Institutet är temat för nätverket Hållbar Framtid och värd för nätverket var Västra Ramlösa förskolor i Helsingborg.

Tisdagen den 24 maj kom Nina Odegard från Norge till Helsingborg för en inspirerande föreläsning om ”Återburk som kreativ kraft”. Nina Odegard är...

På Solrosens förskola handlar arbetet med Grön Flagg om helheten. Det handlar om ett hållbart tänk och livslångt lärande. Delaktighet och lärande genom lek och skapande där allt hänger ihop. Solrosen vill skapa ett hållbarhetstänk hos barnen i tidig ålder samtidigt som barnens nyfikenhet leder lärandet.