Välkomsten – Nyanländas lärande i Helsingborg

Nyanländas lärande

När en nyanländ elev börjar skolan i Helsingborg får eleven först komma till Välkomsten på Pedagogiskt center. Efter två veckor med kartläggning av skolbakgrund och bedömning av modersmål, matematik samt grunder i svenska får eleven komma till sin nya skola.

Välkomsten arbetar aktivt med att matcha elev och skola och från oktober 2014 till juni 2015 placerades 260 elever ut i stadens skolor. Nu när det kommer många nyanlända tar Välkomsten in 30 nya elever varje vecka och har just nu cirka 100 elever i kö.

– Det är allas angelägenhet att ta emot de här eleverna på bästa sätt, säger Birgitta Jönsson som är chef för nyanländas lärande i Helsingborg. Hon säger också att det är ett stort fokus på att alla elever så snabbt som möjligt ska få komma in i ett sammanhang och börja på en skola.

Under sin första dag på Välkomsten får en grupp med elever från Afghanistan, Litauen och Syrien börja med att träna sig på svenska och göra ett test i matematik som är en del av bedömningen av var eleverna befinner sig.

– Det som är allra viktigast är att prata hela tiden så eleverna får höra språket, säger Jennie Bladh, pedagogisk utvecklingskonsult.
Jennie tycker att det bästa med att arbeta med nyanländas lärande är att eleverna är så glada över att få gå i skolan och att se glädjen i att lära sig ett nytt språk och nya ord.

Beskrivning av Välkomsten

valkomsten2

Familjerna och eleverna kommer till Välkomstens kännedom genom anmälningar som görs i formuläret för nyanlända elever som finns på helsingborg.se/valkomsten och placeras i kö.

När  eleven börjar på Välkomsten genomförs ett introduktionssamtal med familjen. Då får familjen berätta om sin bakgrund, om sin flytt och flykt och om barnens eller barnets skolbakgrund, intressen och förväntningar.

Kartläggning med hjälp av modersmålslärarna. Under kartläggningen blir det tydligt hur bra barnen kan skriva och hur deras ordförråd ser ut på sitt modersmål. Det ingår även tester i matematik och engelska. Utöver själva kartläggningen har barnen den första tiden en del bild och svenska. Beroende på språket så består de olika grupperna om cirka 15 elever tillsammans med en lärare och en brobyggare. Barnen är mellan 7-15 år och i gruppen synliggörs samtidigt det sociala samspelet.

Innan eleven börjar på sin skola informeras föräldrarna på en föräldraträff om det svenska skolsystemet och om läroplanen Lgr11. De blir informerade om betygssystem och nationella prov. De får veta vilka förväntningar de kan ha på skolan och vilken delaktighet som förväntas av dem samt om annat som är speciellt för svenska skolan.

Skolplaceringen organiseras under tiden som barnen är på Välkomsten. Både kommunala och fristående skolor är involverade, även i efterföljande pedagogiska träffar och handledning.
– Utifrån den beredskap vi vet att de olika skolorna har ser vi vilka skolor som kan ta emot eleverna på ett bra sätt, säger Birgitta.

Överlämnandet till skolan sker ibland på skolan, ibland på Pedagogiskt center och sker tillsammans med exempelvis mentor och skolledare. Familjen är med och den som överlämnar berättar om bakgrunden och testresultaten från kartläggningen. För grundskolan är eleverna två veckor på Välkomsten innan de får komma till sin nya skola och gymnasieeleverna fyra veckor.

Nyanländas lärande ger stöd till skolorna

Handledning och kontakt med Nyanländas lärande sker efter överlämningen utifrån behov.

Pedagogiska träffar anordnas cirka en gång per månad på Pedagogiskt center. Det rör sig då om både öppna och riktade ämnesträffar med exempelvis kollegialt lärande. Till stor del satsas det på språklyftande arbetssätt och att arbeta med språket i alla ämnen. Jennie, Birgitta och Annika har märkt att speciellt ämneslärare på skolorna har efterlyst stödet. Under hösten kommer bland annat föreläsning om traumamedveten omsorg.

– Jag tror att en stor del i det hela är att lärarna ska känna sig trygga i att ta emot elever och att de vet hur de ska kunna arbeta. Det är det som är vårt stora arbete, säger Jennie.

nyanlanda2

Att möta skolornas behov

För att kunna få svar på vilka behov skolorna har fanns tidigare en referensgrupp med rektorer och pedagoger från de skolor som tog emot elever först.

Liselotte Johansson är rektor på Högastensskolan som är en F-9 skola med totalt 420 elever. Hon tycker att organisationen kring nyanländas lärande och Välkomsten fungerar bra och att det ger skolorna som tar emot elever en bra överblick.

Som rektor går det att anmäla ungefär hur många elever skolan kan ta emot under hösten och året och administrationen kring skolplatserna hanteras på Pedagogiskt center. När Annika och Jennie kommer med eleverna från Välkomsten är kartläggningen genomförd och skolan får direkt viktig information om vilka kunskaper eleverna har.

Liselotte tycker det är stor skillnad mot tidigare då eleverna kunde komma direkt till skolan från den närliggande campingen där många av flyktingarna bor.

Mångfald – en tillgång

Cecilia Bonde är musiklärare på Högastensskolan, hon tycker att det är en tillgång att arbeta på en skola där eleverna har så många olika bakgrunder. Det har hon alltid tyckt. En av hennes elever är Ahmad som går i årskurs 9.

Både Cecilia och Ahmad är överens om att de praktiska ämnena fungerar väldigt bra för de nyanlända.
– Det roligaste med skolan är idrott, vänner och musik. I idrott och musik behöver man inte använda språket lika mycket så då förstår jag bättre, säger Ahmad.
Men Ahmads dröm är att bli arkitekt. För han tycker om matematik och att rita.
På Erövrarna kan du läsa hela intervjun med Ahmad

Liselotte menar att de nyanländas språk utvecklas mycket genom att vara i klassrummet och lyssna på sina klasskamrater och lärare.
– Men vi måste också se till så att de får extra svenska och det är en utmaning att få till lärare och grupper där det fungerar, säger hon.
På Högastensskolan har man lagt upp det på så sätt att eleverna är tillsammans med sin klass på förmiddagen och över lunchen. På eftermiddagen arbetar eleverna med den fördjupande svenskan.

Sedan tidigare har Liselotte anställt en arabisktalande pedagog som varit med som stöd på lektionerna. I år har hon förstärkt med ytterligare en sådan resurs för att det har gett så goda resultat. Hon berättar även hur viktiga eleverna själva är och hur mycket de hjälper både varandra och sina lärare.
– Ibland har jag fått hjälp av eleverna varje dag, säger Liselotte och menar att känslan av att vara så viktig lyfter eleverna enormt mycket.


Länkar

Om nyanländas lärande på Skolverket