”Vi kom fram till att vi behöver utveckla vårt språkutvecklande förhållningssätt”
I och med satsningen Samverkan för bästa skola har Ekeby skola gjort en del förändringar. Till exempel mer samplanering och sambedömning mellan ämneslärare, ett språkutvecklande förhållningssätt där språkets glasögon ständigt är på, strukturer och stödmallar som hjälp för att ta reda på elevernas förkunskaper och kooperativt lärande där eleverna stöttar varandra. Lärarna Ronja och Josefin berättar mer.
I Pedagogsajtens Nyfiken på får medarbetare svara på frågor från andra medarbetare. Den här gången svarar Ronja Kindblad och Josefin Ljunggren, som undervisar i svenska och SO i åk 4-6 på Ekeby skola.
Hur arbetar ni kollegialt på skolan för att utveckla ett mer språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt?
Tillsammans med Skolverket (under satsningen Samverkan för bästa skola) inventerade vi våra utvecklingsområden. Vi kom fram till att vi bland annat behöver utveckla det språkutvecklande förhållningssättet på skolan. Vi såg att eleverna på vår skola saknar ett starkt språk. När det gäller språket och att hjälpa eleverna att stärka det kom vi överens om att alla ämnen behöver bli involverade i utvecklingen. Detta ledde till att vi startade ämnesgrupper i åk 4-9. Grupperna träffas cirka varannan vecka. Vi har samma mål, att utveckla vårt språkutvecklande förhållningssätt men de olika ämnesgrupperna har friheten att styra arbetet efter egna behov och önskemål.
Hur gör ni i ert arbetslag?
Eftersom vi arbetar som ämneslärare och inte klasslärare är samarbetet viktigt. Våra rektorer har avsatt en timme varje vecka till oss för samplanering och sambedömning. Denna använder vi till ämnesplanering, årskursplanering och bedömningar av olika slag. Varje terminsstart går vi tillsammans igenom årshjul för att säkerställa att de ämnesövergripande arbetena blir av. Det är alltid lättare för oss som undervisar både i svenska och SO att planera över ämnesgränserna eftersom vi bara behöver planera med oss själva. I skolans värld är det ofta tid som saknas. Vi tycker att denna tid som vi fått för samplanering gjort att vi säkerställer en systematik i vårt samarbete. Genom samplaneringen har vi kunnat göra en tydlig struktur för respektive årskurs med en plan för vilka arbetsområden som ska arbetas med och hur vi ska arbeta. För att skapa en samstämmighet mellan årskurserna jobbar vi fram stödmallar och bedömningsuppgifter tillsammans i arbetslaget och i ämnesgrupperna.
Hur arbetar ni rent praktiskt tillsammans med dina elever i klassrummet?
När det gäller det språkutvecklande förhållningssättet handlar det mycket om att ha språkets glasögon på sig i allt man gör.
För att ta reda på elevernas förkunskaper använder vi olika strukturer och stödmallar. Några som vi ofta återkommer till är VÖL-diagram, “Mina dina ord” och “Mötas på mitten”. Vi märker att när vi gör detta så får det många effekter. Vi får veta vad eleverna kommer in i arbetsområdet med för kunskaper och ofta skapar det en nyfikenhet hos eleverna kring vad de kommer att få lära sig. När vi använder de kooperativa strukturerna till många olika delar i undervisningen för det med sig att eleverna lär sig strukturen snabbare.
När vi stöttar eleverna i undervisningen gör vi det på olika sätt. Vi varierar våra förklaringar och ger exempel istället för att förenkla. På så vis får eleverna verktyg och ett ordförråd för att klara sig själva. Stöttning får eleverna även i form av olika stödmallar för exempelvis resonemang och av olika exempeltexter som vi ofta skriver tillsammans med eleverna. Denna stöttning minskar med tiden för att eleverna sedan kanske kan klara sig utan stödmall i slutet av årskurs 6. Stöttningen ligger även i det kooperativa lärandet där eleverna är lärresurser och stöttar varandra.
För att få en linje mellan undervisning och bedömning gör vi ofta uppgifter i flera steg som slutligen leder till en bedömningsuppgift. Uppgifterna under lektionerna är av liknande karaktär som bedömningsuppgiften. Vi arbetar med uppgifterna tillsammans, både i helklass och i par, för att de sedan ska få möjlighet att visa sina kunskaper på egen hand.
Språkliga mål arbetar vi med genom att hjälpa eleverna att bygga sitt ämnes- och skolspråk. Vi har stort fokus på ord och begrepp i SO. Dessa tränar vi på under arbetets gång. Eleverna gillar att arbeta med dem i Quizlet. I Quizet kan man träna på olika begrepp eller glosor på ett lite gamifierat sätt som tilltalar många. När eleverna sen vet vad orden betyder lägger vi fokus på att de ska använda orden. När vi arbetar ämnesövergripande med svenska blir det tydligare för eleverna att det även finns språk i SO som de behöver behärska. Det som fungerar bra är att arbeta med ordlistor eller stödmeningar med olika tidsord, sambandsor, konjunktioner eller vilka språkliga mål man har i just det aktuella arbetsområdet.
De kooperativa delarna i vår undervisning gör att eleverna blir delaktiga och interagerar med varandra genom att de får tydliga roller där alla vet vad som förväntas av dem. Det kooperativa arbetssättet leder också till mycket diskussioner, både i par och grupp, vilket är en viktig del för lärandet. Dessutom märker vi att elevernas ansvarstagande ökar eftersom de blir viktiga i varandras lärande och inte bara i sitt eget lärande.
Vilka effekter kan ni se av att ni lägger mer fokus på språket i er undervisning?
De effekter vi ser av att arbeta språkutvecklande är att eleverna utvecklat sin förmåga att resonera. De kan formulera tydligare resonemang. De använder oftare ämnesspecifika begrepp i sina resonemang. Eftersom vi ofta arbetar utifrån cirkelmodellen har eleverna även blivit bättre på att producera egna texter. Ytterligare en effekt av att arbeta med språket är att eleverna har utvecklat sin förmåga att läsa och förstå faktatexter. Detta är en avgörande del i att kunna ta till sig fakta i skolans alla ämnen.
Kontaktuppgifter
josefin.ljunggren@skola.bjuv.se
ronja.kindblad@skola.bjuv.se