Digitalisering = datorer?
– ett inlägg i debatten om skolans digitalisering
Det finns många frågor och flugor som under årens lopp har diskuterats kring skolan. Sommaren 2017 har en nygammal fråga varit högaktuell igen. Ska vi verkligen använda datorer i skolan? Leder det till ökade resultat? Men digitaliseringen innebär så mycket mer än bara datorer. Det handlar om tillgänglighet till inlästa läromedel och skönlitteratur, att nå nyheter från hela världen, att kommunicera med människor nära och långt borta, att dokumentera, dela och delta. Och mycket av det kan man göra utan att använda just datorer.
På ledarsidorna kan vi läsa att de digitala verktygen förstör och gör att vi får sämre resultat i skolan. IT-vurmarna ett hot mot svenska skolbarn och Kasta ut datorerna från klassrummen, är exempel på detta. Eleverna drabbas av stolpskotten är exempel från den andra sidan. Debatten i sociala medier har på många håll varit högljudd och oftast tillhört de som debatterar det ena eller det andra sidan. Generös eller inte? är dock ett exempel där syftet är att lyfta just att verkligheten inte bara är svart eller vit. Sättet diskussionerna i media och på sociala medier förs på känns många gånger alltför ytligt. Det borde istället handla om två saker:
- Att barn och elever är en del av ett digitalt samhälle. Det vore mycket märkligt om skolan försökte stänga ute det digitala. Det kan inte heller vara möjligt, eftersom skolan är en del av samhället. Efterfrågan på arbetskraft med hög digital kompetens kommer inte att minska i framtiden. Samhället behöver individer som är vana att arbeta digitalt och är medvetna om den digitala världens styrkor och svagheter.
- Att fokusera på hur de digitala verktygen används pedagogiskt/didaktiskt och hur medvetet lärarna använder och drar nytta av de digitala möjligheterna. I de flesta diskussioner är det helt underordnat hur lärare och elever använder digitala verktyg i lärandet
Forskningens roll i debatten
Det är viktigt att lyfta in forskningen i debatten. Men det är också viktigt att tolka forskningen på ett sätt som gagnar utvecklingen. När man inte förmår dra kloka slutsatser av forskningsresultat blir debatten snedvriden. I rapporten Unos Uno drar Åke Grönlund slutsatsen att ökat ensamarbete vid datorerna kan leda till sjunkande resultat. Ska vi då ta bort datorerna från klassrummen, eller ska vi ändra arbetssättet så att eleverna arbetar mer elevaktivt och med lärarstöd?
Annika Agélii Genlott har visat att ett systematiskt arbetssätt med surfplattor och formativ återkoppling i årskurs 1-3 ökar resultaten på nationella provet och minskar klyftorna mellan könen. Ska vi då dra slutsatsen att det bara är med surfplattor vi når positiva resultat, eller ska vi sträva efter att arbeta systematiskt med de digitala möjligheter som finns?
Det behövs mer forskning som visar hur sambandet mellan resultat och digitalt arbetssätt ser ut, så att vi kan ledas vidare i vår strävan att nå likvärdighet och bättre resultat med ännu bättre arbetssätt. En studie som kan ge oss lite ledtrådar är den som Neil Selwyn är inblandad i och som bland annat ska undersöka hur man kan organisera skolan och undervisningen för att använda tekniken på ett bättre sätt. De digitala möjligheterna kan vi dock inte neka att använda. De är en del av dagens och framtidens samhälle.
Didaktisk förmåga
Att vara en bra lärare innebär att ha kunskaper i ämnet som undervisas i, men också på hur undervisningen ska läggas upp så att eleverna tillskansar sig de kunskaper som det är tänkt. Att vara lärare innebär också att veta vilka verktyg som är lämpliga att använda i olika situationer och hur de pedagogiskt och ämnesdidaktiskt kan ge största utväxling. Alla lärare har inte koll på det och gör inte didaktiskt medvetna val, framför allt när det gäller ny teknik. En av utmaningarna med digitala arbetssätt är likvärdigheten, och en väg att lösa problemet kan vara kollegialt lärande, t ex med ämneskollegor. Med ett medvetet arbete kan lärare känna sig tryggare med tekniken och göra mer välgrundade val av undervisningsmetoder.
Är det bra eller dåligt att använda en traditionell lärobok? Så klart går det inte att svara på utan att föra en diskussion kring följande:
- Hur förhåller sig läroboken till dagens samhälle? Runtom på våra skolor används fortfarande läroböcker som kanske har 15-20 år på nacken. En del av dem var säkert bra när de gavs ut, men de är inte anpassade till dagens kursplaner och stämmer inte heller med dagens samhälle.
- Hur ska läroboken användas? Läroböcker kan användas på många olika sätt. En lärare med hög medvetenhet om lärobokens eventuella styrkor och tillkortakommanden använder den på ett sätt, medan en annan lärare låter den styra sin undervisning. Hur läraren pedagogiskt använder läroboken i sin undervisning kan ha en avgörande betydelse för om läroboken blir bra eller dålig i en viss undervisningssituation.
Läroböckernas roll
Är den viktigaste frågan då om det är en digital eller tryckt lärobok som ska användas? Troligen inte. Oavsett om det handlar om att använda datorer eller andra verktyg i skolan måste vi hålla den didaktiska diskussionen levande. Vad är det vi vill uppnå? Hur kan vi göra det? Vad är mervärdet i att använda de digitala möjligheterna? Det finns mycket som behöver diskuteras och redas ut innan man är i närheten av ett svar på frågan om de digitala möjligheterna är bra eller dåliga.
Låt oss framöver diskutera hur digitala verktyg kan användas på bästa sätt och glöm inte att skolan är en del av ett samhälle som hela tiden genomgår förändringar vilket innebär att även skolan måste göra det.
Eva Svensson, kommunlicentiand, lärare 4-9 Gustavslundsskolan
Karin Ollinen, kommunlicentiand, strategisk utvecklare Utvecklingsavdelningen