Elever som får använda alla sina språk får fler verktyg i sitt lärande

I en studiehandledning på modersmålet sker skolarbetet växelvis på modersmål och på svenska, vilket utvecklar elevens kunskaper såväl i det aktuella ämnet som i svenska språket. Elever som får använda alla sina språk får fler verktyg i sitt lärande, når framgång i skolan och stärker sin identitet. Därför är en god studiehandledning av största vikt.

Under läsåret 19/20 genomförde Helsingborgs stads skolor ett utvecklingsarbete med syftet att främja flerspråkiga lärmiljöer i skolan och på så vis skapa förutsättningar för integration på lika villkor. I det arbetet tar Helsingborgs stads skolor några steg på vägen till integration på lika villkor och ett interkulturellt förhållningssätt.

Organisera för flerspråkiga lärmiljöer

Hur kan vi organisera för flerspråkiga lärmiljöer? Vad behöver vi göra? Vad kan skolledare och chefer göra? Vad kan lärare och studiehandledare göra? Vad krävs för att samarbetet mellan dessa ska kunna skapa förutsättning för en flerspråkig lärmiljö som bidrar till elevers lärande?

Chefer på avdelningen för flerspråkighet och lektor på skol- och fritidsförvaltningen genomförde forsknings- och utvecklingsarbetet tillsammans med elva studiehandledare och fem lärare på fyra skolor (tre grundskolor och en gymnasieskola med introduktionsprogram). Utvecklingsarbetet avgränsades till naturorienterande ämnen (NO) baserat på aktuella skolresultat. Det praktiska arbetet bestod i att skapa förbättrade förutsättningar för lärare och studiehandledare att samarbeta för att kunna erbjuda nyanlända elever flerspråkiga lärmiljöer.

– Vi har sett att framgångsfaktorer för att skapa bra förutsättningar för det här arbetet är att ha höga förväntningar på den flerspråkiga eleven. En annan sak som är viktig är att man avsätter tid till organiserat samarbete mellan lärarna, säger Agneta Gullstrand, chef för avdelningen för flerspråkighet.

Studien visar att samarbete mellan lärare och studiehandledare gynnar elevernas lärande och samarbetet i sig förbättrades i och med utvecklingsarbetet. Lärarna har exempelvis identifierat att eleverna är mer aktiva när de har sin studiehandledare på plats i undervisningen. Både lärare och studiehandledare vittnar också om förbättrade kunskapsresultat för elever som en följd av den flerspråkiga lärmiljö som lärare och studiehandledare skapar tillsammans; godkända resultat på prov, utvecklat ordförråd och höjda betyg.

Förutsättningar för att skapa en bra studiehandledning

Att organisera för flerspråkiga lärmiljöer är komplext. Så vad kan vara bra att tänka på?

Det finns fyra övergripande aspekter som har visat sig vara kritiska för att lärare och studiehandledare ska kunna skapa ett samarbete som skapar förutsättningar för flerspråkiga lärmiljöer, som i sin tur bidrar till lärande för eleverna.

Kommunikation – Kommunikationen omfattar kommunikationskanaler, vad som kommuniceras och hur det kommuniceras.

Anpassning av undervisningen – Anpassningar består av flera olika delar såsom att planera att studiehandledare kan vara närvarande i undervisningssituationen, gemensamt konstruerande av flerspråkigt undervisningsmaterial, användning av flerspråkiga lärverktyg, anpassade undervisningsmetoder och anpassning av fysisk lärmiljö.

Rolltagande – Vilka roller ämneslärare och studiehandledare tar på sig respektive tilldelar varandra är avgörande i arbetet. Men också den roll studiehandledaren tar i förhållande till elevens lärande samt vilken roll eleven själv tar spelar roll.

Tid – Tid omfattar tid för samplanering, schemaläggning och omfattning av studiehandledning, tid för ämnet och användning av elevens tid.

Läs mer om samtliga aspekter samt ta del av utvecklingsarbetet i sin helhet i rapporten Integration på lika villkor (pdf)

– När jag själv läste mig in på tidigare forskning om flerspråkiga lärmiljöer insåg jag att det var ett fält som jag hade bristande kunskap om. Jag lärde mig alltså otroligt mycket. Jag tror att skolledare på olika nivåer också har mer eller mindre begränsad kunskap och därför måste lära sig om området parallellt med att de kartlägger nuläget när det gäller flerspråkiga lärmiljöer i den egna verksamheten. Det finns många aspekter som behöver undersökas, säger Jaana Nehez, lektor på skol- och fritidsförvaltningen.

Text: Josefine Hultén, kommunikatör, skol- och fritidsförvaltningen, Helsingborg.