Globalt lärande om hållbar utveckling
Mitt namn är Karin Warlin och jag är förstelärare i Naturkunskap på Allvar Gullstrandgymnasiet, där jag varit verksam i 27 år.
Hållbar Framtid
Naturkunskap är i sig ett tvärvetenskapligt ämne – naturen är ju faktiskt inte uppdelad i Kemi, Biologi och Fysik utan det är ju vi människor, som ända från Aristoteles tid, bestämt oss för att dela upp omgivningen i olika kunskapsområden för att på så sätt lättare kunna sortera in fakta i våra hjärnor. De senaste 10 åren har jag alltmer intresserat mig för något inom naturkunskapen som också är tvärvetenskapligt- undervisning om Hållbar Utveckling eller ESD (Education for Sustainable Development) som det ibland kallats internationellt.
Att undervisa om hur vi ska nå en Hållbar Framtid är inskrivet i våra styrdokument på många ställen och måste nog anses som ett av de allra viktigaste uppdrag vi har som lärare. Rent historiskt har tyngdpunkten att lära ut om t ex de stora miljöproblemen legat på de naturvetenskapliga kurserna, men Hållbar utveckling är så mycket mer än det. Det handlar om hur vi ska utrusta våra elever med redskap att dels klara av de miljöutmaningar som redan står för dörren – ja- men också att få dem att lyckas med något vår egen generation misslyckats med – att lära sig tänka efter före. Och för detta behövs kunskap om det mänskliga psyket, om demokratiska processer, om ekonomi, om geografi, om samhällsstrukturer, om historiska framsteg och misstag, om kommunikation, om kritisk granskning mm. Kort sagt – det handlar om de flesta ämnen som vi har i gymnasieskolan.
Men trots detta känner nog många idag att det är svårt att få ett helhetsgrepp i undervisningen om Hållbar utveckling. Finns det verktyg som kan underlätta den tvärvetenskapliga approachen som krävs? Här tänkte jag tipsa om ett sådant, som sammanlänkar hållbar utveckling med globalt lärare.
Det heter Young Masters Programme och är en web-baserad kurs på engelska, för elever i åldrarna 14-19 år och har arbetats fram bl a av Lunds Universitet. Kursen är gratis och över 120 länder har deltagit. De senaste 10 åren har jag haft ett antal Landskrona-elever som genomgått denna kurs.
Så – hur fungerar den?
Eleverna ska först registreras på hemsidan, se http://www.goymp.org/en/site
De delas in i grupper om 3-5 och kan sedan sätta igång med kapitel 1 (av totalt 18). Först lär de sig om de samband som finns i naturen- ekologi, om miljöhoten och om hur vår livsstil resulterat i detta. Efter varje kapitel får de därefter uppgifter ”assignments” kopplade till kapitlet. De ska t ex beskriva ekosystem eller ta reda på vilka de största miljöproblemen för Sverige är. Efter att de först diskuterar detta i gruppen, hjälps de sedan åt att formulera svar på engelska och publicera detta på hemsidan. Efter två kapitel är det så dags för nästa steg – att läsa vad andra grupper i världen svarat, utvärdera och ge feedback. Detta ger möjlighet till reflektion och ger perspektiv på tillvaron.
Elever ger responsKursen fortsätter och tar upp olika sätt att mäta välfärd, BNP, HDI, ekologiska fotavtryck men lär också ut om kommunikation, entreprenörskap, vilka roller olika aktörer i samhället spelar och mycket, mycket mer. Efter 18 avklarade kapitel får eleverna sitt diplom men kan också fortsätta med ett projekt, där de i kontakt med lokala aktörer tillämpar s k PES: Preventive Environmental strategies.
En forskare som noga studerat vinsterna med att koppla ihop globalt lärande med lärande om hållbar utveckling är Birgitta Nordén, universitetslektor vid Malmö Högskola. Hon disputerade i våras med sin avhandling” Learning and Teaching sustainable development in global and local contexts” .
I en artikel i Skolporten från i juni i år, intervjuas hon om sina resultat och konstaterar:
– ”För att skapa ett innehåll för globalt lärande i hållbarhetsfrågor behövs en fördjupad förmåga att tränga in i komplexa områden. Precis som inom andra ämnen finns det ett flöde av idéer och en kunskapsbyggnad som genereras i ett globalt, lokalt sammanhang. Men inom hållbar utveckling är det inte böcker eller lärare som är källan utan eleverna bygger kunskap tillsammans.
För ett år sedan antog FN de 17 nya globala målen mot en hållbar utveckling- något som hela världen nu ska sträva mot . Young Masters Programme har underlättat för mig att jobba tvärvetenskapligt mot dessa mål. Är du nyfiken på att testa det och behöver tips – kontakta mig gärna!
/ Karin Warlin
Tips om länkar:
Skolporten 21 juni 2016 (härifrån finns också en länk till Birgitta Nordéns avhandling)
http://www.skolporten.se/forskning/intervju/elever-bygger-kunskap-om-hallbarhet-tillsammans/
UNESCO (2005) United Nations Decade of Education for Sustainable Development: http://en.unesco.org/themes/education-sustainable-development/what-is-esd/un-decade-of-esd
Wals, A, E.J@Jickling, B (2002) “ Sustainability” in higher education: from doublethink and newspeak to critical thinking and meaningful learning. Higher Education Policy, 15, 121-131
I senaste numret av Nya Horisonter ( Uppsala Universitet) är temat Klimatfrågan. På första sidan skriver Annica Hulth: ” Forskningen om klimatförändringar handlar om att mäta vad som verkligen händer i naturen, men lika mycket om psykologi och hur samhället ska styras för att vända utvecklingen”