Högre kvalitet och ökad läsglädje med hjälp av Läslyftet

Efter en satsning på Läslyftet har boken tagit ny plats i vardagen och läsglädjen har ökat. Läslyftet har också bidragit till en ökad nyfikenhet och ett förändrat tankesätt hos pedagogerna. Vindögatans förskola och Blidögatans förskola är två av totalt 7 förskolor i verksamhetsområde 4 som deltar i satsningen.

– Vi ville med stöd av handledare förankra en metod där pedagogerna får möjlighet att utveckla undervisningen tillsammans med kollegor direkt i den egna verksamheten. Vi ville också utvidga det kollegiala lärandet till pedagoger från hela vårt verksamhetsområde, säger Lena Möllerström, förskolechef, Blidögatans förskola.

Utifrån det behovet genomförde alla förskolor i verksamhetsområde 4 skolverkets fortbildning Läslyftet – Läsa och berätta, under 2017-2018. Utvärderingar och kvalitetsrapporter för läsåret visade på en tydlig kvalitetshöjning och därför valde området att fortsätta under läsåret 2018-2019 med modulen Natur, teknik och språkutveckling.

– Vi ser hur satsningen ger tydliga spår i våra verksamheter och hur barnen hela tiden ges nya möjligheter och nya tillskott i den pedagogiska praktiken, säger Lena.

Arbetet med Läslyftet följer olika moduler i skolverkets lärportal. Varje modul består av ett antal olika delar där varje del är uppdelad i fyra olika moment:

• Individuell förberedelse
• Kollegialt arbete – diskussion och planering
• Aktivitet i barngruppen
• Gemensam uppföljning

En gång i månaden träffas pedagogerna i sina grupper där det totalt ingår 75 pedagoger från hela verksamhetsområdet. För att skapa förankring i hela arbetslagen tar alla alla pedagoger, även de som inte ingår i grupp med handledare del av de artiklar och filmer som ingår i respektive modul.

Det nya tankesättet skapar nyfikenhet och öppenhet

En liten, men väldigt viktig detalj i arbetet med modulen Natur, teknik och språkutveckling, har varit att arbeta utifrån ett verb. Istället för att utgå från ett substantiv, som är vanligt att man gör i olika projekt.

– När vi utgår från ett verb i våra projekt så blir det till exempel mer utforskande och upptäckande. Det gör automatiskt att vi ställer andra frågor till barnen och det i sig leder till mer nyfikenhet hos dem, säger Linda Kortz, handledare, Vindögatans förskola.

Arbetssättet har bidragit till ett nytt förhållningssätt för pedagogerna och det har skapat en ny slags medvetenhet.

– Hos oss jobbar vi till exempel med verbet fastna. Ett exempel som barnen arbetat med är att det måste vara klibbigt. Det var en treåring som själv kom på att magneter bara fastnar på vissa underlag, men om man tog klibbig häftmassa så kan saker fasta på till exempel väggen också. Det är en vinning för oss att de själva får upptäcka sådana saker, säger Åsa Delin, handledare, Blidögatans förskola.

Pedagogerna tycker att barnen utvecklats mycket av det nya sättet att arbeta. Men det är viktigt att komma ihåg att det tar tid för pedagogerna att lära sig att ställa frågor på ett nytt sätt. Det tar också tid för barnen eftersom de inte är vana vid att få de här frågorna än. Arbetet är en lärandeprocess hos både barn och pedagoger.

– Pedagogerna pratar mycket om att de har ändrat sitt tankesätt. De ser att de själva pratar på ett nytt sätt med barnen och att de ställer mer öppna frågor. Vi kan också se att barnen utvecklas och får det enklare att kunna prata och förmedla sina känslor och tankar, säger Åsa.

– En fråga måste liksom inte leda till ett svar. Det är mer diskussionen i sig och samtalet mellan oss och barnen som är det viktiga. Inte vad som är rätt eller fel. Jag tror det är det som är mest tydligt i hur vi gör annorlunda nu, säger Jenny Snecker, förskollärare, Vindögatans förskola.

För att underlätta i vardagen har en avdelning skrivit ner frågor och satt upp dem på papper runt om i rummen. På så sätt blir det enklare för pedagogerna att välja olika typer av frågor i olika situationer.

Boken har återtagit sin plats i verksamheten

När förskolorna arbetade med den första modulen Läsa och berätta märkte pedagogerna att de fick en ny syn på läsande med barnen. De valde böcker mer omsorgsfullt och började med nya aktiviteter knutna till böckerna, som till exempel bildpromenader.

I en bildpromenad utgår man från bilderna i boken innan man läser själva berättelsen. Då tittar alla tillsammans och pratar om de olika bilderna.

– Innan tog man ofta bara en bok och läste igenom den med barnen. I och med läslyftet blev vi mer medvetna och boken blev levande igen, säger Christel Mernsten, förskollärare, Vindögatans förskola.

Ibland får barnen berätta sina erfarenheter av en bok som de till exempel tagit med sig hemifrån. Då är det mer av ett återberättande, men endast med stöd av bilderna. En bildpromenad ger möjlighet till fler diskussioner och perspektiv än det som finns i den berättande texten.

– Då blir det ofta en helt annan story. Mina barn fokuserar till exempel väldigt mycket på hur människorna på bilderna ser ut och vad de uttrycker. Det tar ofta mycket längre tid att sitta och diskutera vad som händer på bilderna än att bara läsa texten, säger Jenny.

Pedagogerna har börjat se hur mycket litteraturen betyder för barnen, både i glädje och upplevelser men också i ett utvecklat ordförråd. Barnen samlas mer kring böckerna och även om de inte alltid förstår varandra kan pedagogerna se att de försöker kommunicera och samtala med varandra.

– Vi är mer nyfikna i olika situationer nu och vi samtalar mer med barnen kring bilder och texter i böckerna. Vi försöker ta reda på deras tankar och erfarenheter och funderar mer på hur vi kan utveckla deras språk och kommunikation vidare, säger Linda.

– Vi märkte också att barnen påverkade föräldrarna. De verkade läsa mer hemma och gick oftare till biblioteket, säger Christel.

Lärandeprocessen likvärdig för både barn, pedagoger och handledare

Lärandet som sker i och med Läslyftet är en process som sker på flera plan samtidigt. Pedagogerna får uppgifter att göra enskilt och i barngrupp mellan träffarna med kollegor och handledare. Handledarna i sin tur får också aktiviteter och uppdrag mellan sina handledarträffar på Högskolan i Halmstad.

– Det finns en tanke med ett parallellt lärande och reflekterande. Att lära under vägen är en process som ska fortsätta även efter vårt arbete med Läslyftet och det är en stor vinning att de vuxna är i samma lärande och i samma process som barnen, Kristina Johannesson, förskolechef, Vindögatans förskola.

– Upplägget är tydligt och jättebra och vi tycker det är ett roligt och positivt arbete. Mycket handlar om att vi utmanar pedagogerna och att de utmanar barnen vidare. Till exempel genom de här öppna didaktiska frågorna som vi försöker få in hos deltagarna. Sedan är det viktigt att komma ihåg att det är en långsiktig process, en fortbildnings- och undervisningskultur, som vi arbetar med att befästa, säger Linda.

– Det är inga jättestora projekt man gör med barnen. Det är saker som gör stor skillnad. Det ingår i det vardagliga arbetet och det är då det händer, säger Lena.

Skolverkets lärportal är öppen och materialet är tillgängligt för alla. Verksamhetsområdet arbetar med stöd från statsbidrag, vilket Lena och Kristina tror bidrar till ett ökat fokus i projektet.

Josefine Hultén, redaktör för Pedagogsajten
josefine.hulten@helsingborg.se
072-974 78 20