Skolgård för lärande, rörelse och återhämtning

Inger Edforss Fuchs och Emelie Andersson ser skolgården som ett lärande rum, precis som vilket som helst på skolan. Därför är det lika viktigt för dem att utveckla utemiljön som innemiljön.

Förstelärare Inger Edforss Fuchs och idrottslärare Emelie Andersson har båda varit med i arbetet med att förändra skolgården på Västra Ramlösa skola. De vill att skolgården ska vara en plats där eleverna har möjlighet att lära med flera olika sinnen. Oavsett ålder.

När de började planera en förändring av skolgården var det viktigt att skolgården skulle kunna fungera som en plats för alla.

– Det finns många vinningar med att ha en skolgård som är lockande. En stor vinst med att utveckla skolgården är att ha flera möjligheter till lärande på nära håll, säger Emelie.

Att som lärare gå iväg ensam med en hel klass är svårt. Därför ser Inger och Emelie det som extra viktigt att närmiljön går att utnyttja. Skolgården är också den plats där eleverna har rast, därför tycker de att det är viktigt att det finns något för alla. De vill att gården ska inbjuda till lek, fantasi och rörelse på olika sätt. Men det ska också finnas plats för vila och avkoppling.

Glöm inte att ha en vision

Något de har upptäckt är att det kostar mycket pengar att förändra skolgården och de upplever ofta att det går väldigt långsamt. Men under de senaste åren har skolgården trots allt genomgått ganska många förändringar. Bland annat med ny hinderbana, ett uteklassrum, ny användning av en tidigare odlingshörna, konstgräsplan, sandlådor, lekhus och löparbanor.

Kanske är det just på grund av det som de båda pekar på vikten av att ha en vision, en målbild, med det man vill skapa.

– Om man väl börjat skapa något så blir det automatiskt mer och mer. Så även om det inte alltid går så fort så känner vi att vi är på gång, säger Inger.

Under 2018 kom bland annat det nya uteklassrummet på plats och den tidigare, nu omgjorda, odlingshörnan blev färdig.

Uteklassrummet går att använda på flera olika sätt. Till exempel använder Emelie det under idrotten. Hon kan lägga upp material på bordet för eleverna att ta del av. Det går också bra för hela klassen att sitta tillsammans på bänkarna utan att bli störda av annat som händer på gården.

– Att skapa flera rum i det stora rummet är den stora vinningen med att ha många olika delar på skolgården. Det gör att eleverna kan gå undan och hitta sin egen plats och sin egen aktivitet. Samtidigt som vi kan nyttja platserna som en lärmiljö i skolsituationer, säger Emelie.

Den tidigare odlingshörnan, som idag är mer av en mysig plats, full av växtlighet, där eleverna kan vila, samtala och gå åt sidan om de vill.

– Där, och på platsen som jag kallar Lilla Atlanten, samlas barnen ofta. Till exempel när det regnat mycket. Där kan de hoppa eller gå försiktigt över och utforska vattnet, säger Inger.

Att det finns naturmaterial, lövträd och växtlighet på skolgården är något som inte är att underskatta tycker Inger och Emelie. Då finns det alltid saker att lära sig om direkt utanför dörren.

De förespråkar överlag att man är lite mer fri i sitt tänkande och inte fastnar i färdiga lekställningar och gungor, även om det ofta är det barnen säger att de vill ha.

Kom igång och förvandla skolgården med dessa tips

Innan du eller ni gör någonting är det förstås bra att prata med er skolledare. Kom också ihåg att skolledaren håller all kontakt med exempelvis fastighetsförvaltaren. Annars blir det lätt rörigt.

Ta ett helhetsgrepp och fundera på vad det är ni vill göra och varför. Vilka funktioner behöver just er skolgård? Vad vill vi ha skolgården till? Vad kan vi göra här och nu tillsammans? För att komma förbi problematiken med att många saker tar väldigt lång tid kan det vara bra att arbeta på flera nivåer samtidigt, till exempel genom olika småprojekt.

– En bra grej är att starta en skolgårdsgrupp! Det gjorde vi. Där kan man diskutera och bolla idéer, planera och sätta mål, säger Emelie.

Det är också en bra idé att tidigt inkludera barnen. Inger skapade ett dokument som alla klasser fick tillgång till där hon frågade vad eleverna hade för önskemål kring skolgården. Vad de tyckte om att göra och vad de drömde om att göra på rasten. Det blev sedan ett underlag i planeringen.

– Glöm inte heller att åka runt och titta på andra skolgårdar, parker och andra ytor!

Punktlista för att komma igång

• Starta en skolgårdsgrupp
• Skapa en målbild, en vision
• Gör en enkel undersökning bland eleverna och utgå från den i arbetet (vad gillar du att göra på rasten, vad skulle du vilja göra)
• Prioritera bland önskemålen
• Våga tänk fritt
• Ha tålamod och tid!
• Åk runt och titta på skolgårdar, parker och andra ytor

Byggprojekt i pipeline på Västra Ramlösa skola

Ett önskemål just nu är att få in mer grönt på skolgården och att använda växter som avskiljare och skapa ytterligare rum. Tillsammans med fastighetsförvaltaren Linn har de  bland annat planerat att flytta ett par stora krukor som står på gården och plantera bambu i dem.

Det är också viktigt att få in mer rörelse. För en tid sedan satte skolan upp två bollplank som tyvärr inte blev så bra. Det har kommit många förslag på vad som går att göra med planken istället. Det har landat i att med hjälp av klättergrepp skapa en klätteryta på planken.

Det finns också planer på ett stallbygge med träpallar och mycket annat naturligt material. Det finns många riktlinjer att förhålla sig till och hinder som dyker upp i planeringen, bland annat hur materialet ska vara säkert för barn och elever. Men arbetet är i full gång och Inger och Emelie känner sig hoppfulla inför resultatet.

Josefine Hultén, redaktör för Pedagogsajten
josefine.hulten@helsingborg.se
072-974 78 20