Implementering av Lgr22, är i startgroparna i Helsingborg
I november startar satsningen på att implementera de reviderade kursplanerna för grundskolan. Samtliga lärare på Helsingborgs stads grundskolor kommer att träffas i ämnesgrupper för att bekanta sig med revideringarna och utveckla sin bedömarskicklighet. Hör två lärare och en rektor reflektera.
Marie-Louise Ekberg, lärare i engelska på Gustavslundsskolan, och Axel Hultman, SO-lärare på Laröds skola, kommer att vara samtalsledare i var sin ämnesgrupp. I en intervju tillsammans med Magnus Lindow, rektor på Rydebäcksskolan, reflekterar de över vad satsningen på implementeringen av Lgr22 kan innebära för eleverna, lärarna och undervisningen i Helsingborgs stads skolor.
Hur går dina personliga tankar inför implementeringen?
Magnus tycker att det är en skänk från ovan att det blivit en prioriterad fråga, och att tid avsätts för att göra jobbet.
– Det innebär att alla lärare har möjlighet att få en djup insikt i de nya kursplanerna, säger han.
Både Marie-Louise och Axel ser fram emot sitt uppdrag.
– Jag tror att jag som samtalsledare kommer mer påläst, förberedd och på tårna till träffarna. Jag tänker att jag kommer bli “expert” i mitt ämne, hoppas Marie-Louise.
Axel håller med och tillägger:
– Förhoppningsvis kan jag bidra till ett positivt klimat i gruppen. Jag hoppas också kunna dela med mig av mitt ämnesengagemang och samtidigt bli inspirerad av kloka kollegor.
Hur kan undervisningen vinna på satsningen på implementeringen av de reviderade kursplanerna?
Alla tre betonar vikten av att lärarna får möjlighet att träffa och samtala med andra som undervisar i samma ämne.
– Jag tror på erfarenhetsutbyten. Tips och idéer följer automatiskt med i ämnessamtalsgrupper och utvecklar ens egen undervisning, oavsett vad syftet med gruppen är, och man hittar kanske nya viktiga kontakter runt om på skolorna, säger Marie-Louise.
Axel belyser samtidigt svårigheten med den stoffträngsel som många uttrycker kring det centrala innehållet i de fyra SO-ämnena. Han menar att ämnesgrupperna kan vara en möjlighet för SO-lärarna att utvidga sin repertoar.
– Var och en av oss är inte bäst på allt. Det är bra att ta del av andras tankar och dela med av sina egna. Tillsammans sitter vi på en väldigt stor erfarenhet. Var finns synergier ämnena emellan? Vad nytt behöver vi ta upp? Vad kan vi ta bort? Hur kan vi undervisa smart och effektivt utan att vi förlorar glädjen i undervisningen? Det är frågor som jag tror kan lyftas och besvaras i ämnesgrupperna.
– Ja det är viktigt. Nu kan lärarna dela med sig av erfarenheter och diskutera sig fram till en gemensam syn på det språk, de begrepp och de värderingar av kunskap som kursplanerna förmedlar. Och det stärker professionen, säger Magnus.
Vad tror du att implementeringen kan komma att innebära för lärarna?
Möjligheten att få fördjupa sig i kursplanerna har varit efterlängtad för de båda blivande samtalsledarna.
– Ja, Lgr11 har varit igång i tio år och betydde ett stort skifte. Sedan den implementeringen har det inte varit mycket utrymme för diskussioner skolor emellan. Sambedömningarna om nationella prov har dessutom varit inställda de senaste åren vilket gör suget för att träffas än större, säger Axel.
Magnus tycker också att de pedagogiska diskussionerna behöver lyftas upp igen:
Att alla skolor går igenom samma process är en stor vinst för alla delar av skolsystemet. Man kan inte förutsätta att alla lärare ser på samma sätt på våra styrdokument, enbart för att de arbetat länge med dem.
Marie-Louise håller med om att det är en fördel att det görs en satsning över hela staden.
– Att alla stadens lärare får samma förutsättningar leder till mer likvärdig bedömning mellan skolorna, säger hon.
– Dessutom måste det absolut ses som en fördel att det är någon annan som prioriterat tiden och organiserat arbetet för lärarna, och jag hoppas att lärarna kommer att inse vinsten av den här satsningen på sikt, hoppas Magnus.
Vilka tankar har ni kring likvärdighet i bedömning inom och mellan skolor?
Att det är länge sedan skolorna arbetade med Lgr11 gör att Magnus tycker det är angeläget att ta en rejält grepp om den nya läroplanen:
– Mycket har förändrats sedan dess. Det finns många nya möjligheter att designa undervisningen för att nå målen och stimulera elevernas lärande. Nu har vi chansen att skapa en gemensam syn på vad som förväntas av oss.
Marie-Louise tror att sambedömning är lättare att ordna på en enskild skola och då får likvärdigheten mellan skolor brister. Hon håller med Magnus, och reflekterar över sina tidigare erfarenheter:
– När jag ser tillbaka på de sambedömningsträffar jag har deltagit på har vi ibland kommit fram till att vi har haft höga krav på våra elever under lärprocessen. Vid träffarna har vi därför diskuterat vikten av att ändå hålla oss på betygskriteriernas nivå vid bedömningstillfällen. Nu får ju alla lärare tillgång till samma möjligheter att diskutera bedömning.
Att likvärdigheten även har betydelse för skolan som helhet och lärarna som grupp vill Axel lyfta fram:
– Det är jätteviktigt att vi får till en likvärdig bedömning. Det handlar om rättssäkerhet men också om att stärka vår lärarprofessionalitet, integritet i bedömning och betygsättning. Vi behöver träffas i ämnesgrupperna och jämföra prov och andra bedömningsuppgifter.
– Absolut, håller Magnus med. Att satsa på likvärdighet blir som en kvalitetssäkring av det vi ger våra elever i alla Helsingborgs grundskolor.
|
Pedagogiskt center har i uppdrag att stödja implementeringen av reviderade ämnesplaner och kursplaner i syfte att öka likvärdigheten inom och mellan skolor. Totalt är ungefär 1000 lärare berörda av implementeringen på grundskolan. Pedagogiskt center ger stöd till skolledning och samtalsledare i förberedelse och genomförande bland annat genom att skapa stödmaterial för fyra träffar i alla 18 ämnena. Du hittar mer information om implementering av reviderade ämnes- och kursplaner på Helsingborgs stads intranät (öppet för alla att läsa) Vid frågor kontakta samordnare Eva Svensson och Mona Andersson via pedagogisktcenter@helsingborg.se |
Vad hoppas du inför framtiden?
– Jag hoppas, säger Magnus, att vi inser att detta är en process som behöver upprepas för att de nyvunna insikterna inte ska falla i glömska.
Axel håller med och uttrycker tro på en fortsättning på ämnesdidaktiskt arbete mellan skolorna:
– Det här arbetet kan resultera i att vi bygger upp bestående kontaktnät inom de olika ämnena.
Marie-Louise inspireras även av andra länders arbete:
– Jag har läst om hur man organiserat sambedömning i Queensland i Australien och tycker det låter spännande. Jag hoppas vi kommer att uppnå något liknande.
Magnus lyfter blicken och beskriver visionen av en likvärdig skola inom Helsingborgs stad:
– Om alla lärare är överens om vilka kunskaper våra elever behöver ha med sig när de lämnar grundskolan, och hur vi ska värdera dem, kommer vi att se färre unga vuxna som hoppar av gymnasiet eller behöver byta program för att de inte fått rätt kunskaper med sig. Och det har betydelse för deras kommande arbetsliv och för det framtida samhället.
