Låg överensstämmelse i betygssättning kan påverka likvärdigheten

Låg överensstämmelse i betygssättning kan påverka likvärdigheten

Hur ser överensstämmelsen i betygssättning ut när lärare använder sig av de två modellerna holistisk- och analytisk modell? Och vilka skillnader finns mellan modellerna i hur lärare motiverar sin betygssättning? Det har Andreia Balan och Anders Jönsson undersökt i sin senaste studie.

Den holistiska modellen innebär att läraren bedömer en elevs samlade arbete och sätter betyg vid ett och samma tillfälle. Den analytiska modellen innebär att läraren vid olika tillfällen bedömer enskilda delar och i slutet av perioden väger samman de olika delarna till ett slutbetyg.

Studien genomfördes läsåret 19/20 och bygger på en tidigare undersökning från 17/18. I den senaste varianten ingår lärare från två ämnen, engelska och matematik. Totalt är det 74 lärare som deltar. I den tidigare studien deltog 24 lärare från tolv olika skolor i Helsingborgs stads skolor.

Läs mer om den första studien i artikeln De forskar om skillnader i betygsättning här på Pedagogsajten.

Andreia Balan är lektor på skol- och fritidsförvaltningen i Helsingborg.

Varför blev det en del 2 av studien?

Vi ville ha en större volym lärare som arbetade i olika kommuner samt att se om det fanns några skillnader i resultat beroende på ämne.

Hur kan antalet lärare påverkat studiens resultat?

Antalet lärare som ingår i studien är nu tillräcklig stor för att kunna dra slutsatsen att det inte är en slump att vi fått dessa resultat.

Hur genomförde ni studien?

Upplägget för undersökningen är samma som i den första studien. Lärarna får bedöma fyra anonyma elever. Bedömningsunderlaget kommer från fyra uppgifter i både matematik och engelska.

Lärarna som arbetar efter den holistiska modellen bedömer en elevs samlade arbete och sätter betyg vid ett och samma tillfälle. Den analytiska modellen innebär att läraren vid olika tillfällen bedömer enskilda delar och i slutet av perioden väger samman de olika delarna till ett slutbetyg. Båda grupperna ger även en motivation till sin betygssättning.

Vilka är de huvudsakliga resultaten?

Resultaten visar en ganska låg överensstämmelse mellan lärarna i betygssättningen för båda ämnen och grupper. Lärarna som använder en analytisk betygssättning är något mer överens än lärarna i den holistiska gruppen. Grupperna har däremot en högre samstämmighet när det gäller rangordningen av eleverna. I sina motiveringar använder lärarna även likartade kriterier. Det finns ändå en tydlig skillnad kopplad till motiveringar. Lärarna i den analytiska gruppen använder fler refereringar till betygsnivåer i stället för att använda kriterier. Exempelvis kan motiveringar innehålla formuleringar som att ”eleven visar kunskaper på nivå C”.

Resultaten indikerar att det finns en samförståelse kring vad eleverna är bra respektive mindre bra på men att det sedan uppstår skillnader i hur lärare översätter detta till betyg. Skillnaderna i hur bedömningen av elevernas arbeten omvandlas till betyg kan exempelvis bero på lärarnas egna värderingar, preferenser eller uppfattningar.

Bristen på överensstämmelse i betygssättningen kan ha konsekvenser för likvärdigheten i skolan samt validiteten av skolresultaten. Den bättre överensstämmelsen i valet av kriterier som lärare använder i sina motiveringar indikerar att lärare är mer överens i den formativa bedömningen. Om lärarna hade gett återkoppling till eleverna hade innehållet i bedömningen varit mindre beroende av bedömningsmodell.

Det finns en reservation i det sista. De som betygssätter enskilda arbeten borde överväga att avstå från att meddela sin betygssättning och i stället använda sig av kriterier för att förmedla elevernas prestationer.

Så vilken av de båda modellerna föredrar du?

Jag tror inte att någon lärare i praktiken beter sig uteslutande enligt en modell. Så är det förresten med mesta vi gör i våra liv att det inte enbart följer en modell. Trots det använder vetenskapen ofta modeller som ett sätt att strukturera verkligheten och göra det mer greppbart.

Därför anser jag inte att det viktigaste är vilken modell som ska föredras utan att känna till effekterna av att använda en analytisk respektive en holistisk bedömning och framförallt reflektera över när det ena sättet kan vara mer lämpligt att använda än det andra.

Kommer det bli en tredje studie?

Det är ingenting som vi har planerat men med tanke på de ändringar som görs i ämnesplanerna är det inte uteslutet med en tredje studie…

Länk till studien: https://www.tandfonline.com/eprint/ZWE3MVIYTG7UHRUDJ9YI/full?target=10.1080/0969594X.2021.1884041


Text och foto: Josefine Hultén, kommunikatör, skol- och fritidsförvaltningen, Helsingborg.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *