Förutsättningar för effektiv respons

Den tredje strategin för bedömning för lärande handlar om att arbeta med nyanserad och framåtriktad respons. Lär dig mer om förutsättningar för en effektiv respons från lärare till elev. Se exempel på olika typer av respons från kursen Matematik 1c.

Responsens sammanhang

Förutom utformningen av och innehållet i responsen är det viktigt att tänka på i vilket sammanhang responsen ges. Finns det till exempel etablerade klassrumsnormer, som inte tillåter misstag, felaktiga svar, osäkerhet, olika åsikter eller kritik, riskerar den respons som ges av läraren att passera utan att eleven tar den till sig. Besvarar elever dessutom frågor enbart när de är helt säkra på att de har det rätta svaret, kan de gå miste om flera goda lärandetillfällen. Hur elever ser på sin egen och lärarens roll, samt vilken lärandekultur som råder i klassrummet, påverkar alltså både om och hur elever använder lärarens respons. För att formativ respons ska ge positiva effekter för elevers lärande behöver den alltså generera nya aktiviteter eller nytt tänkande hos eleven.

Ett identifierat hinder som förklarar att en del elever inte använder sig av den respons de får, är att eleverna inte vet hur de ska omvandla responsen till strategier för deras fortsatta lärande. Därför är rekommendationen bland annat att lärare skapar möjligheter för eleverna att reagera på den respons de får. Ett annat alternativ är att ge ofullständig respons, för att på så sätt uppmuntra eleverna att arbeta vidare med det som återstår. Det som är viktigt är att elever får möjlighet att begrunda, agera och reagera på den respons de får.

Ibland kombineras den formativa responsen med en summativ bedömning, till exempel i form av en poängsumma eller ett betyg. I dessa fall kan den positiva effekten från responsen motverkas av den summativa bedömningen. Oavsett om responsen sker på uppgiftsnivå, processnivå eller självregleringsnivå, har den till syfte att stödja elevernas lärandeprocess. Tillsammans med en summativ bedömning finns dock en risk att eleverna istället fokuserar på poängen eller jämför med sina kamraters resultat. Därför bör formativ och summativ respons inte kombineras med varandra, utan användas var för sig.

Läraren behöver alltså ta hänsyn till

  • mottagarens förutsättningar
  • responsens kontext
  • syftet med responsen (vilket påverkar såväl innehåll, timing som form)
  • möjligheterna för bearbetning vid utformningen av respons.

Med andra ord behöver responsen ske i kombination med en undervisning som matchar den formativa responsens syfte. Formativ respons existerar inte i ett pedagogiskt vakuum, utan dess effekter är beroende av sammanhanget.

Responsen behöver vidare vara tydlig, meningsfull och kompatibel med elevernas tidigare erfarenheter för att verka i sin fulla kraft.

Exempel från praktiken

Här presenteras exempel på tre olika typer av respons på uppgiftsnivå respektive processnivå och självregleringsnivå som har formulerats till en autentisk elevuppgift. Uppgiften som används som exempel är tagen från kursen Matematik 1c (se figur 1). Det är inte meningen att alla tre formuleringar ska användas samtidigt till samma elevlösning. Beroende på lärandekontexten och på hur långt eleven har kommit i sitt lärande kan läraren välja på vilken nivå responsen ska läggas för att fortsätta stödja elevens utveckling (se figur 2).

uppgift

Figur 1. Elevuppgift från kursen Matematik 1c

elevexempel

Figur 2. Elevlösning med tre olika typer av respons: uppgiftsnivå, processnivå och självregleringsnivå.