Likvärdig bedömning med sambedömningsträffar och ämnesträffar

I Helsingborg samlas alla pedagoger som genomför nationella prov för sjätte året i rad på träffar för sambedömning. Det är en gemensam satsning för grundskolan/grundsärskolan för en mer likvärdig bedömning för nationella prov årskurs 3, 6 och 9.

Det ses som en stor vinst att träffas över skol- och områdesgränser och inte bara inom den enskilda skolan. Därför är det obligatoriskt för pedagoger som genomför årets nationella prov att delta och i våras deltog cirka 380 pedagoger. Under en heldag i nära anslutning till provdatum samlas pedagoger i respektive ämne för att rätta varandras prov, se på sambedömning och resonera kring olika elevexempel.

Grafik över syftet med sambedömning
Grafik över syftet med sambedömning
Nationella prov har ett summativt och formativt syfte på flera sätt. Delvis på individnivå för eleven, men proven ger även en bild av hur undervisningen har fungerat, vilket i sin tur kan ge uppslag till hur undervisningen kan utvecklas.

Ökad samsyn kring vad som ska bedömas

Utifrån grundsyftet att öka elevernas måluppfyllelse vill Helsingborg skapa möjlighet för ämneslärare att tillsammans fördjupa sig i läroplanen och kursplanerna.

Detta genom att:

  • fördjupa kursplan- och bedömarkompetensen
  • öka likvärdig bedömning och betygsättning
  • stödja arbetet med uppföljning av resultat

Genom att bland annat kritiskt granska och ge feedback, både på sitt eget och andras sätt att arbeta och bedöma blir det kollegiala lärandet av stor vikt för att öka likvärdigheten vid bedömning och betygsättning. Att tillsammans diskutera och sambedöma elevexempel stärker lärares enighet i vad som ska bedömas.

“Forskning har visat att lärarna kan utveckla en ökad samsyn kring vad som ska bedömas, dvs. vilka krav, kriterier eller kännetecken som bedömningen ska utgå från genom att arbeta med sambedömning.” ur Sambedömning i skolan – exempel och forskning, Skolverket 2013.

Professionsstärkande att nätverka och få stöd

Sambedömningsträffarna har utvecklats över tid utifrån utvärderingar som gjorts av pedagoger och rektorer, men de har haft liknande fokus sen starten av implementeringen av Lgr11 år 2010.

Några frågor som ständigt varit aktuella att diskutera vid träffarna gäller regler för anpassning och synen på att använda digitala verktyg vid genomförandet. Andra frågor som också lyfts fram bland de flesta lärare är önskan om att digitalisera proven, samt varför alla proven är på vårterminen.

Utöver pedagoger i grundskola/grundsärskola deltar pedagoger från gymnasiets individuella program , samt lärarstuderande och specialpedagoger erbjuds också att delta på träffarna. Lärare har också uttryckt att man vill delta även om man inte genomför nationella prov det året, i syfte att granska sin undervisning i förväg: ”Är min undervisning i samma anda som nationella proven, är det sådana uppgifter jag ger mina elever, bedömer jag rätt saker eller vad behöver jag utveckla så mina elever lyckas framåt?”

Det är viktigt att dessa diskussioner sker både inom skolan och mellan skolor och inte något som endast blir aktuellt det år man genomför nationella prov. Många vill utveckla detta vidare på sina egna skolor, men anser även att det är viktigt att fortsätta träffas över skolgränserna för att öka den likvärdiga bedömningen.

Exempel på saker att göra i arbetet på den egna skolan skulle kunna vara:

  • att utforma ämnesträffar i samma form som sambedömningsträffarna, där man utifrån elevexempel diskuterar bedömning
  • att samla avidentifierade elevexempel från nationella prov som kan användas som underlag i diskussioner
  • att skapa uppgifter som kan användas i undervisningen för att ge eleverna möjligheter att utveckla de förmågor som anges i Lgr11.

Utvärderingarna har visat på att pedagoger upplevt att träffarna är värdefulla ur flera perspektiv:

  • avsatt tid för rättning tillsammans med andra
  • erfarenhetsutbyte och stöd i varandra
  • upplevs som en fortbildningsdag.

Deltagarna har uttryckt att de känner sig stärkta i sin egen profession genom att få stöd av varandra vid bedömning av elevernas arbeten.

Efter en dags gemensamt arbete har man fått en bra grund att utgå från när man sedan ska rätta klart på egen hand.

Utöver detta kan man också se att det ökar möjligheter för fortsatt nätverkande mellan lärare och skolor. Behovet av att få fördjupade diskussioner kring ”sitt ämne” är stort och att få möjlighet till erfarenhetsutbyte och kollegialt lärande är viktigt för skolutveckling framåt!

Ämnesträffar för pedagoger i praktisk-estetiska ämnen och moderna språk

En annan gemensam insats har varit ämnesträffar för ämnen där man upplever att ämneslärarna ofta är relativt ”ensamma” på sin skola. Utifrån detta tog rektorerna ett gemensamt beslut att samordna träffar för ett urval av ämnen. De senaste två åren har ämnesträffar därför arrangerats för pedagoger som undervisar bild, idrott och hälsa, hem- och konsumentkunskap, musik, slöjd och moderna språk i årskurs 1-9 samt Individuella programmen/Gy. Under våren 2014 träffades sammanlagt cirka 200 pedagoger på tre träffar per ämne med fokus på bedömning och betygsättning, samt att använda digitala lärverktyg i undervisningen ur ett ämnesperspektiv.

Frågor som diskuterades och även praktiseras mellan träffarna var bland annat:

  • Vad innebär kursplanen och vad står kunskapskraven för?
  • Hur bör undervisningen vara upplagd för att eleverna ska utveckla förmågor och kunskaper i ämnet?
  • Överensstämmer vår undervisning med läroplanens kunskapssyn?
  • Vad för slags uppgifter ger vi eleverna?
  • Hur kan vi utveckla undervisningen med digitala lärverktyg?
  • Inkluderande lärmiljöer och förhållningssätt – hur syns det i klassrummet och i undervisningen?

Alla ämnesgrupper hade även en eftermiddag med workshops kopplat till digitala verktyg då man både hade erfarenhetsutbyte och fick prova på olika saker.

Även här framkom behovet av att se en fortsättning detta läsår i form av nätverksträffar för olika ämnen. Träffar för svenska som andraspråk och teknik kommer också erbjudas utifrån önskemål i verksamheten. Tanken är att tillsammans med de som deltar lägga upp innehållet vid respektive träff utifrån gruppens behov – med fokus på kollegialt lärande. Det kan röra sig om allt ifrån erfarenhetsutbyte till prova på nytt tillsammans. Många önskar också att till exempel skapa planeringar och uppgifter tillsammans, såväl som att stödja varandra vid bedömning.

Kollegialt lärande är av stor betydelse för både den enskilde läraren som för organisationen som helhet. Att ge möjlighet till erfarenhetsutbyte och inspiration i mötet med andra är en förutsättning för att öka samsyn kring lärprocessen och likvärdig bedömning och betygsättning.  Tillsammans kan vi utveckla undervisningen och öka elevers måluppfyllelse!

Mer om sambedömning

Ett kollegialt arbete inom och utanför den egna skolan är nödvändigt och värdefullt för att skapa en gemensam förståelse av kurs- och ämnesplanerna med sina kunskapskrav. För att underlätta det här arbetet tar Skolverket fram olika former av stöd som till exempel nationella prov, bedömningsstöd och kommentarmaterial till kunskapskraven. Syftet är att uppnå en likvärdig och rättvis betygssättning.

Hur jobbar ni med sambedömning i vardagen? Hur kan man skapa möjligheter för lärare att träffas inom skolan och över skolgränserna? Hur gör ni på din skola?

Kommentera och dela gärna med dig av din erfarenhet!

/ Mona Andersson, Teamsamordnare

För frågor om ämnesträffar och sambedömningsträffar kring nationella prov i Helsingborg kontakta  pedagogisktcenter@helsingborg.se