Artikelserie Bedömning för lärande

Den första av fem strategier för bedömning för lärande* handlar om att förtydliga lärandemål och bedömningskriterier för eleverna. Genom träning, konkreta exempel, kombination av att arbeta med matriser och andra typer av formativa verktyg samt sammanlänkning av bedömning, undervisning och lärandemål skapas de bästa förutsättningarna för arbetet.

Här presenteras ett exempel på hur du kan arbeta med att förtydliga kunskapskraven och hur detta arbete sedan kan användas för att underlätta för eleverna att planera och ta sig an uppgifter av mer omfattande karaktär. Här presenteras ett exempel från Religionskunskap 1, som behandlar två av kursmålen med fokus på etik.

Lär dig mer om de tre lärandesituationerna; problemlösningssituationer, ett dialogiskt klassrum och indikationer på elevers föreställningar om lärande. Skapandet av dessa lärandesituationer räknas som strategi två av fem i arbetet med bedömning för lärande.

Att hitta indikationer på elevers lärande är ingen lätt uppgift, men genom att arbeta med problemlösning i ett dialogiskt klassrum, och genom att uppmärksamma elevers föreställningar om lärande och undervisning, kan du skapa förutsättningar för att upptäcka vart elevers lärande är på väg? Här får du exempel på uppgifter och frågor som kan användas utifrån den andra strategin för bedömning för lärande.

Respons, eller feedback, är ett centralt begrepp inom bedömning för lärande. Den tredje av fem strategier för bedömning för lärande handlar om att arbeta med nyanserad och framåtriktad respons. Lär dig hur responsens riktning, timing och form kan påverka elevernas prestation och fungera formativt.

Den tredje strategin för bedömning för lärande handlar om att arbeta med nyanserad och framåtriktad respons. Lär dig mer om förutsättningar för en effektiv respons från lärare till elev. Se exempel på olika typer av respons från kursen Matematik 1c.

Om du samarbetar med andra kan du komma längre i din kunskapsutveckling jämfört med om du arbetar på egen hand. En metod för att engagera elever som resurser för varandra i bedömningsarbete är genom kamratbedömning. Med kamratbedömning kan eleverna bli bättre på att identifiera sina utvecklingsbehov, men det kräver engagemang hos både lärare och elever.

Framgångsrika elever är oftast självreglerande. De kan sätta upp realistiska mål, använda lämpliga strategier för att uppnå dessa mål, reglera sin fysiska och sociala lärandekontext, använda sin tid på ett effektivt sätt, hitta framgångstecken i sina prestationer och utvärdera sina metoder. Självbedömning är en metod för självreglering. Lär dig hur självbedömning fungerar och hur du kan använda det i klassrummet.