Förskoleklass – det första skolåret

Det här blogginlägget kommer att handla om vårt arbetssätt på Alléskolan och varför jag som lågstadielärare tycker att det är en stor fördel att starta arbetet med barnen redan i förskoleklass.

Alléskolan i Landskrona är en tvåparallellig F-6 skola med en hög andel barn med ett annat modersmål än svenska. De senaste 18 åren har vi haft en arbetsmodell där en lågstadielärare och en förskollärare arbetar tillsammans i förskoleklass och årskurs 1. Därefter fortsätter lågstadieläraren tillsammans med en fritidspedagog i år 2 och 3. Jag har under alla dessa år tyckt att denna arbetsform har många fördelar men just nu känns den aktuellare än någonsin. Dels därför att den stämmer helt överens med hur lärarutbildningen ser ut idag. De lärarkandidater jag har nu får verkligen rätt sorts praktik, de blir f-3 lärare och under deras fyraåriga utbildning får de praktik i samtliga årskurser.

Två klassföreståndare ger fördelar

Personligen ser jag fler fördelar. Att vara två klassföreståndare är en av dem. Att ha någon att prata med som är lika engagerad i barnen känns bra, arbetsbördan känns mycket lättare. Föräldrakontakten är en annan. När barnen lämnar förskolan och kommer till skolan är föräldrarna oftast oroliga, allt är nytt och ovant. Det betyder att de tar tät kontakt med skolan t.ex. när de lämnar och hämtar barnen. Att verkligen lära känna föräldrarna är en stor fördel. Redan i år 1 har föräldrarna insett att allt går bra och kommer inte alls lika ofta till skolan. Att få vara med och forma gruppen är också en stor fördel. I förskoleklassen har man mer tid att jobba med gruppsammanhållning än vad man har i år 1. När vi kommer till ettan känner jag alla barnen, vet vad de kan och inte kan, arbetet blir mycket lättare.

Använder inte läromedel i förskoleklass

Vi har valt att i förskoleklassen inte använda något läromedel. Nästan varje dag delar vi klassen och arbetar i halvklass. Förskolläraren arbetar med ”Språklek”, då jobbar hon efter Bornholmsmodellen. Jag arbetar med ”Mattelek”, vi pratar matte och arbetar med detta på många olika sätt men vi använder inget läromedel och vi arbetar aldrig individuellt utan alltid i grupp eller två och två.

Varje vecka arbetar vi med en bokstav. Barnen får ta med en sak som börjar på den aktuella bokstaven och lägga på vårt så kallade bokstavsbord. Vi gör en aktivitet som passar till bokstaven t.ex. planterade vi och poppade popcorn på P,p och gjorde isexperiment på I,i. Vi talar om att det finns vokaler och konsonanter och tränar på att säga vokalljuden på båda sätten. Däremot skriver vi inte bokstäverna utan tränar finmotoriken genom att klippa, rita, måla osv. Vi repeterar hela tiden och när vi slutar förskoleklassen vet oftast alla barnen hur alla bokstäverna låter och de flesta kan ljuda samman ljuden till ord. Detta betyder dock inte att vi inte tycker att leken i förskoleklassen är viktig. Vi har t.ex. vad vi kallar arbetsschema där barnen får välja vad de vill göra, leka i byggvrån eller dockvrån, sy, leka med lera, spela spel osv.

Lotta Månsson, Alléskolan, Landskrona