Du står utanför en låst dörr och väntar, utan en aning om vad som ska hända där inne. När du kommer in finns uppmaningen: Välj en plats där du kan sitta tillsammans med tre andra personer. Det är en situation som många elever ställs inför, men hur otrygga blir vi vuxna när vi ställs inför samma situation?
Ovanstående situation ställdes Bjuvs fritidshemspersonal inför under en kompetensutvecklingsdag hösten 2019. Till råga på allt var salen stor och möblerad på ett sätt som gjorde att några fick sitta på filtar eller kuddar på golvet, andra hade stolar på rad eller i grupp och ytterligare andra hade både bord och stolar. Detta var introt på en kompetensutvecklingsinsats kring kooperativt lärande för personal på fritidshemmen i kommunen.
Varför kooperativt lärande på fritidshemmet?
När läsåret 2019/2020 skulle planeras landade vårt fokus på en gemensam riktning och ett gemensamt språk där skola och fritidshem på bästa sätt kan dra nytta av varandra. Alla skolorna i kommunen hade på ett eller annat sätt en pågående satsning kring kooperativt lärande. Eleverna arbetade på många håll med axelkompisar och i lärgrupper. De började känna sig trygga med vissa strukturer och lärarna planerade i större utsträckning för arbete med uppgifter skapade utifrån ett positivt ömsesidigt beroende. Det kooperativa lärandet blev då minsta gemensamma nämnare och planeringsarbetet för att fritidshemmen skulle gå åt samma håll påbörjades.
Planering
Två heldagar och tre tillfällen à 2 timmar fanns till förfogande under läsåret. En utvecklingsstrateg och en utbildningsledare, Anna Jacobsson och Liz Fristedt, båda med bakgrund som grundskollärare och ett gemensamt driv kring kooperativt lärande fick tillsammans uppdraget att planera och genomföra satsningen med den första gemensamma heldagen som startpunkt.
Frågorna var många, och stora:
Hur kan fritidshemmen dra nytta av att skolan har kommit en bit på väg?
Hur kan skolan i sin tur dra nytta av att fritidshemmen arbetar på samma sätt?
Hur kan fritidshemmen och skolan gemensamt dra nytta av det gemensamma språk och arbetssätt som skapas?
Hur ska vi som planerar insatsen få personalen på fritidshemmen att känna att insatsen verkligen är för dem och för fritidshemmens utveckling?
Den sista frågan blev kanske den viktigaste av dem alla. För att en insats ska ge effekt behöver de som arbetar och lär genom insatsen känna att den är viktig för just deras arbete. Just därför inleddes första dagen med att skapa otrygghet och förvirring med hjälp av obetydliga instruktioner och bristande struktur.
Exempel på övningar och samtal
Första övningen: att komma in i salen och hitta en plats tillsammans med tre andra personer blev startskottet till att visa hur vi påverkas av oron som uppstår när förväntningarna är dolda och instruktionerna är bristfälliga.
Två Lego-övningar
Första Lego-övningen hade otydliga instruktioner:
Bygg ett hus i Lego
Hämta material längst fram i salen
5 minuter
Någon grupp sprang fram för att hämta massor med lego, någon grupp skickade fram en person, någon annan ville ta hela lådan för att då skulle de andra misslyckas med sitt uppdrag. I någon grupp var det en person som tog kommande, i någon grupp var det svårt att komma överens, i en annan grupp stod några för idéerna och andra för byggandet. Någon grupp byggde litet, en annan grupp byggde stort. Någon grupp blev klar på utsatt tid, en annan grupp hade en halvfärdig husgrund framför sig när tiden var slut.
Reflektion och tillskott av ny input
Inför den andra Lego-övningen hade vi samtal kring vilka färdigheter som behövdes för att lösa den första Lego-övningen och hur vi såg på begreppet samarbete. Förväntar vi oss att alla kan samarbeta? Om inte, hur kan vi träna samarbete i fritidsverksamheten? Vilka samarbetsfärdigheter behövs? Hur kan vi synliggöra, träna och befästa dem? Hur kan jag som ledare skapa förutsättningar för trygghet i gruppen?
Andra Lego-övningen hade tydligare instruktioner:
Bygg en spindel
Hämta en påse med material (30 Legobitar) – en person i varje grupp utsågs till materialansvarig
Arbeta i tystnad 1 minut
Arbeta under samtal 2 minuter
Sociala mål: Uppmuntra varandra, Bygga på varandras idéer
Den här gången upplevde de flesta övningen som lugnare. Alla deltog utifrån sina förutsättningar och samtliga grupper fick ihop en spindel på sina 3 minuter. Att lägga tid på att träna samarbete, tydliggöra förväntningar och skapa struktur för genomförandet gav resultat. Hur kan vi applicera den tanken på fritidsverksamheten?
Gruppindelning på olika sätt
I det kooperativa lärandet finns flera olika typer av grupper men olika syfte och olika lång varaktighet. I fritidsverksamheten kompliceras gruppindelning av att det kan variera vilka barn som är på plats i verksamheten på morgonen och på eftermiddagen. Det kan variera vilka som är där på måndagar respektive tisdagar och det varierar hur länge eleverna är kvar på eftermiddagarna. Basgrupper och lärgrupper som varar över tid kräver därför stor eftertanke och att de eventuellt innehåller fler individer än fyra. Tillfälliga grupper som på olika sätt slumpas fram från tillfälle till tillfälle är därmed lättare att använda och vi valde därför att visa på några olika sätt att skapa tillfälliga grupper inför personalgruppens första utmaning att ta med sig tillbaks till sin egen enhet: nämligen att fundera över hur grupper delas in på fritidshemmet och försöka göra det med hjälpa av ett kooperativt arbetssätt istället.
Vad säger personalen?
Utvärderingarna efter respektive tillfälle, heldag eller 2-timmarspass, talar sitt tydliga språk:
Kooperativt lärande sätter ord på hur vi arbetar
Bra med erfarenhetsutbyte mellan olika fritidshem
Vi lär oss av varandra genom att testa arbetssätt i våra verksamheter och dela med oss till varandra
Tryggt att få redovisa våra erfarenheter i basgrupperna
Bra att få testa strukturer på plats och att sedan få jobba vidare på den egna enheten
Tillsammans blir vi bättre pedagoger
Var står vi nu?
Just nu står vi inför en ny heldag där tanken var att vi skulle samla all personal från de olika fritidshemmen på samma sätt som när vi startade upp i höstas. Under rådande omständigheter är det inte hållbart och vi har därför fått tänka om. Det blir nu en halvdag på respektive enhet med material i digitalt format, inspelade föreläsningsklipp och instruktioner samt videosamtal i olika lärgrupper. Mer om detta längre fram.
Anna Jacobsson
Utvecklingsstrateg, Bjuvs kommun. Legitimerad lärare i Sv/SO åk 4-9.
