Kooperativt lärande i fritidsverksamheten – andra året

Kooperativt lärande i fritidsverksamheten – andra året

Under läsåret 2020/2021 har vi fördjupat kunskaperna kring kooperativt lärande i fritidsverksamheten i Bjuvs kommun. Tillsammans formar vi ett gemensamt synsätt och gemensamt språk.

Resan mot ett kooperativt förhållningssätt och arbete på samtliga fritidshem i Bjuvs kommun startade hösten 2019. Mer om satsningens första läsår finns att läsa här:

  1. Kooperativt lärande i fritidsverksamheten.
  2. Från live-via distans-till live på distans.
  3. Effekter efter ett läsår.

Nuläge september

För att implementeringen skulle kunna ta ny fart behövde vi se över nuläget när läsåret började. Respektive fritidshem genomförde samtal och sortering i sin arbetsgrupp för att skapa sin bild av nuläget. Utgångspunkterna var ”Vad gör jag/vi för att skapa…”

  • trygghet?
  • inkludering?
  • eget ansvar?
  • individ-/gruppstärkning?

Alla deltagare fick presentera sina tankar kring fritidshemmets nuläge och tillsammans sorterade de in aktiviteterna i fyra spalter utifrån hur stor del av personalen man tillsammans ansåg genomförde aktiviteterna:

  • Alla
  • Många
  • Några
  • Enstaka

När vi sammanställde alla fritidshemmens ”Detta gör alla eller många” fick vi fram en bild som visade en stor andel gemensamma aktiviteter, gemensamma mål, elevinflytande och inte minst; lyssnande. Viktiga byggstenar för det fortsatta arbetet. Därefter fortsatte samtalen om hur vi tillsammans skulle göra en förflyttning från några/enstaka till alla/många. Hur får vi med oss de kollegor som av olika anledningar inte deltar i kompetensutvecklingen?

Fokusområden

Alla deltagare fick också möjlighet att tänka till kring vad man ville utveckla under läsåret. Önskemålen handlade i stora drag om att fördjupa kunskaperna inom KL, att arbeta med samarbete och varierade aktiviteter. Inkludering, eget ansvar och gruppstärkning stod också högt på önskelistan tillsammans med Y-kort. Nuläget och önskemålen har tillsammans legat till grund för hela läsårets arbete.

Samarbete

Y-kort - För tydliggörande av önskat beteende vid en typ av aktivitet: Vad hör vi? Hur ser det ut? Vad känner vi?

Ett sätt att synliggöra hur ett gott samarbete kan fungera är att visualisera det genom att skapa Y-kort tillsammans med eleverna. Under förra läsåret testade vi att göra Y-kort till olika lärmiljöer t ex kingplanen och matsalen. Den här gången utgick vi i stället från olika aktiviteter. Hur ser det ut och hur känns det när samarbetet fungerar när vi t ex spelar spel? Vad vill vi höra? För att stötta språket ger vi exempel på fraser som vi vill höra när samarbetet fungerar.

Inkludering

Y-korten är ett sätt att skapa inkludering. Genom att tydligt både prata om och praktiskt visa vad som förväntas i olika situationer ökar möjligheten för fler elever att lyckas och samtidigt vara en del i gemenskapen. Det finns dock mer att göra för att gynna inkluderingen. Eftersom det är många aktiviteter på gång och många barn i rörelse på fritids kan ensamhet och utanförskap vara lätt att missa. Universitetslektorerna Helene Elvstrand och Lina Lago har studerat just detta i sin forskning som vi gjorde ett nedslag i för att fördjupa tankarna kring hur det kooperativa förhållningssättet kan bidra till att motverka exkludering och gynna inkludering. Utifrån det perspektivet arbetade vi vidare med gruppstärkande övningar. Hur kan vi få våra aktiviteter att bidra till ett positivt ömsesidigt beroende? Hur kan aktiviteterna bidra till att stärka gruppernas gemenskap?

Här kan du läsa forskningsartikeln ”Jag har oftast ingen att leka med” [“Usually I have no-one to play with”]: Sociala exkludering på fritidshem [peer rejection in leisure-time centres] av Lina Lago and Helene Elvstrand. (pdf)

Nuläge maj

Två år in i arbetet med kooperativt lärande kan vi se att fritidshemmen oftare genomför aktiviteter som bidrar till positivt ömsesidigt beroende. Det handlar ofta om aktiviteter där grupper genomför kreativt skapande tillsammans. Pedagogerna gör mer medvetna val för att skapa delaktighet och förutsättningar för samarbete. Några av dem säger:

Jag tänker mer på hur gruppen kan lära tillsammans.

Jag tänker mer på att alla ska få komma till tals och att alla ska känna sig delaktiga.

En spännande, och lite oväntad, effekt vi kan se idag är att barn som leker skola på fritids nu gör spontana Y-kort på samma sätt som de tar in matematik eller svenska i sina lekar. Då kan man väl verkligen säga att det börjar sätta sig i väggarna?

Fortsatt arbete

Inför nästa läsår är vår högsta önskan att äntligen kunna ses fysiskt för att fortsätta arbetet. Nu ska förhållningssättet få ordentligt fäste och kopplas till tillgängliga lärmiljöer och att möta elever med särskilda behov. Arbetet kommer att fortsätta i kooperativ anda vilket kräver ett fortsatt aktivt deltagande från alla inblandade. Det är ingen hemlighet att ett kooperativt förhållningssätt tillsammans med eleverna kräver att vi också har det med våra kollegor.

Vi utvecklas tillsammans och längtar redan till hösten!