Sokratiska samtal

Publicerad: 2017-02-27

Jag heter Therese Bergström Radojevic, jag är förstelärare i svenska på Västervångskolan i Landskrona. Just nu har jag en åk 4 som jag undervisar i svenska, engelska, SO och NO. I min klass läser vi mycket skönlitteratur, vi samtalar om vad vi har läst och vi arbetar både med våra tyst- och högläsningsböcker. Vi samtalar på olika sätt utifrån olika modeller och strukturer, men den modell jag tänker berätta om här är det sokratiska samtalet..

”Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt språk är betydelsefullt för att kunna verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språks möts.” (Lgr11 s.13)

Så här inleds kursplanen i svenska och svenska som andraspråk. När man läser detta blir det klart och tydligt vilken betydelse språket har för våra elever och hur viktigt språket är för att förstå sig själv och världen. Som lärare har man ett stort ansvar att arbeta språkutvecklande, oavsett ämne.

Sokratiska samtal – eftertänksam dialog

I eftertänksam dialog utgår man från att språket, lärandet och tänkandet sker i samspel med andra. Detta synsätt hittar vi som bekant även i Vygotskijs teori, att man når nästa utvecklingszon genom att samspela med andra. Det är i detta samspel som utveckling av tänkandet och språket sker. I eftertänksam dialog strävar man efter just detta, att det ska finnas ett gott samtalsklimat i klassen och att man tillsammans i gruppen upptäcker, förstår och lär sig på ett nyfiket och utforskande sätt. Samtalet styrs av bestämda samtalsregler och en tydlig samtalsstruktur.

Samtalsledaren, läraren, har läst texten väl och förberett frågor som är av tolkningskaraktär. Kontroll- och faktafrågor leder inte till djupare samtal och används inte i det sokratiska samtalet. Frågorna ska ställas så att eleverna får tolka, analysera, dra slutsatser och värdera genom att läsa mellan raderna. Den här typen av frågor kan vara svåra för eleverna till en början, men ge inte upp. Övning ger färdighet!

Ann S Pihlgren är forskare i pedagogik och även författare till boken Sokratiska samtal i undervisningen, hennes forskning har visat att det är viktigt att hålla sig till en given struktur när man samtalar om texter. När vi arbetar med sokratiska samtal i klassen är det hennes samtalsmodell vi följer. Vi arbetar med dessa samtal på våra halvklasspass. Vi sitter vid ett bord där vi alla får plats och där vi alla kan se varandra. Det sokratiska samtalet kan upplevas som lite trögt första gångerna men när eleverna blivit mer vana kommer det att flyta på fint och ge fantastiska samtal. De första gångerna behöver samtalsledaren modellera och visa eleverna hur man samtalar, leda in eleverna på rätt spår med sina frågor. Eleverna ska ha läst eller lyssnat på texten innan samtalet, viktigt att uppmana eleverna att läsa/lyssna aktivt. Vi brukar ha samtal som varar i ca 45-60 min. Vissa samtal kan vara längre beroende på hur samtalsklimatet är i gruppen just den dagen. Olika texter engagerar också olika mycket, därför viktigt att man som lärare lägger tid på att välja litteratur som kan utmana, väcka känslor och tankar hos eleverna. Här brukar jag få mycket hjälp av vår duktiga skolbibliotekarie.

Samtalsstruktur i det sokratiska samtalet

Samtalsregler – Tillsammans, innan samtalet börjar, enas gruppen om ett antal regler som alla måste följa. Dessa kan man skriva upp på tavlan. Det kan vara alltifrån att lyssna noga på varandra, inte avbryta, respektera andras åsikter, omvärdera egna åsikter, alla ska vara aktiva osv.
Observatörer– Två elever utses till observatörer. Deras uppgift är att tyst observera samtalet och att anteckna hur samtalsreglerna följs, samt viktiga budskap och tankar i samtalet.
Samtalet- Läraren har förberett frågor. Viktigt att frågorna i sig inte styr, det är elevernas samtal om texten som visar vägen. Ibland går samtalet en helt annan väg än planerat. Behövs samtalet styras upp och ledas vidare är det bra att ha frågor enligt följande struktur:

Inledande frågan ska alla i gruppen besvara. Det ska vara en öppen fråga. Hur/vem/vad skulle du välja….

Om du var med i boken vad skulle du ha gjort när….

Därefter följer analys- och tolkningsfrågor. Här granskas texten, eleverna uppmuntras att referera till texten och att bygga vidare på sådant som redan sagts i gruppen. Här ska också eleverna uppmuntras att bemöta varandras tankar, åsikter och idéer.

Avslutningsvis ställer läraren en värderande fråga utifrån det som diskuterats i gruppen.

Vad skulle hända om ….

Vilka konsekvenser skulle det få om…..

Hur skulle hen ha gjort annorlunda?

Metasamtal – Efter samtalet är det är det viktigt att ha ett samtal om samtalet. Eleverna kan utvärdera samtalsreglerna, lyckades de följa reglerna? Var det ett gott samtalsklimat i gruppen? Här får också observatörerna berätta om sina reflektioner. Metasamtalet ger också tips till gruppen hur nästa boksamtal ska vara. Vad funkade bra? Vilka samtalsregler behöver vi ha vid nästa samtal?