Stumfilmer om kamratskap med Skapande skola

En gång i veckan under 14 veckor träffade elever från Gantofta skola tre personer från Kulturhotellet för att arbeta med stumfilmer om kamratskap. De fick under arbetet lära sig om alla olika delar i en filmproduktion, såväl förarbete som filmning och redigering.

Fredag eftermiddag. Vårsolen värmer genom fönstret och eleverna på Gantofta skola har börjat gå hem för helgen, men fyra spända elever är fortfarande kvar i klassrummet. Det är Emelie, Jonatan, Alva och Tim som tillsammans med sin lärare Marianne väntar på att få berätta om sitt Skapande skola projekt. Jag får höra om hur eleverna tillsammans med Axel, Gabriella och Mark (från USA) har fått göra sina egna stumfilmer. Eleverna berättar stolt om stopmotion med legofigurer, filmmusik och om olika kameravinklar. Självklart får jag också en privat filmvisning.

Om Skapande skola och samarbete med Kulturhotellet

– Vi ville jobba med värdegrundsfrågorna i läroplanen och vi ville använda oss av estetiska lärprocesser, eftersom estetiken är en del i meningsskapandet och det innefattar fantasi, känslor och intellekt, säger Marianne Eriksson som är klasslärare i årskurs 3 på Gantofta skola.

Marianne fick idén till projektet efter att hon själv besökt Kulturhotellet. Hon tycker att skapande och estetiska lärprocesser ger en ytterligare dimension på lärandet, men menar att hon själv är dålig på det och kände att hon behövde hjälp. Hon kände till Skapande skola men hade aldrig sökt bidrag tidigare.

I ansökan presenterade Marianne idén med anknytning till läroplanen, motivering och att det krävdes kulturarbetare utanför skolan. Ansökan innehöll också en beräkning av projektets kostnader.

Innan projektet drog igång träffade Marianne kulturarbetarna från Kulturhotellet två gånger för att arbeta ihop en plan. Att det blev stumfilm var till exempel inte något som var med i idén från början. Det växte fram utifrån diskussioner om vikten av kroppsspråk och icke verbal kommunikation.

– Att förstå kroppsspråket och lära sig att läsa av andra är en förmåga som är bra att träna på. Precis som att lära sig vara tydlig, säger Marianne.

Elevernas arbete från förarbete till filmskapande

Under de första fem veckorna bestod arbetet mestadels av planering och förarbete, därefter fick eleverna äntligen börja filma. Förarbetet omfattade mycket prat om kameravinklar och perspektiv och både Marianne och eleverna fick lära sig mycket om hantverket innan själva filmningen började. Eleverna fick också arbeta med dramaövningar, gestaltning och betydelsen av musik i film. Eftersom det skulle bli en stumfilm arbetade de en del med hur ljud, effekter, kroppsspråk och ansiktsuttryck kan komplettera varandra.

– Vi fick se olika sorters film med helt olika typer av musik och lära oss hur olika typer av musik påverkar filmen. Det kunde bli hur konstigt som helst med fel musik, säger Alva.

– Det tänker man på nu när man tittar på film, säger Emelie.

Gabriella och Axel från Kulturhotellet visade som exempel upp en film som de själva gjort tillsammans med en storyboard som sattes upp på väggen. Utifrån det pratade klassen om saker som Var ska man stå för att filma denna scenen? och Hur får man till ett sådant här perspektiv?

På sina egna storyboards fick eleverna sedan rita filmens olika delar på ett papper innan de började filma. De fick också lära sig att använda iMovie i iPaden och göra andra korta filmer under processen.

– Om eleverna inte hade fått en så noggrann genomgång innan vi började filma hade vi inte heller fått det resultatet vi fick, säger Marianne.

Marianne lyfter vikten av att det kommer in andra människor i skolan genom att man arbetar i den här typen av projekt. Det händer något nytt. Hon ser ett stort värde i att eleverna får lära sig att skapa relationer med nya personer och förebilder.

– När det kommer någon utifrån så blir det som om det inte är skola, säger Jonatan och tycker det var roligt att bara fokusera på just arbetet med film.

Hela projektet avslutades med en filmvisning på Röda Kvarn där eleverna hade bjudit in sina föräldrar och för första gången fick se även varandras filmer. De färdiga filmerna handlar till exempel om hur en första dag i skolan kan gå, hur man gör när någon behöver hjälp och hur det är att vara vänner.

– Det var jättekul att visa upp filmerna och att få se dem på stor bild, säger Tim.

Kamratskap genomsyrar hela arbetet

Marianne tror att fantasin och inlevelseförmågan i ett projekt där eleverna får skapa själva gör att innehållet blir mer meningsfullt. Eleverna själva uttrycker att allt var roligt. De säger också att de gärna vill göra det fler gånger. Tidigare har de bara gjort film hemma och någon enstaka gång på fritids.

– Och då var vi inte så duktiga på film, säger Emelie.

Efter filmvisningen på Röda Kvarn har klassen också efterarbetat genom att prata om och analysera varandras filmer. Det blev då tydligt att det inte bara är själva filmerna som präglats av kamratskap, utan hela arbetet.  Marianne tror därför att ett sådant här arbete kan ingå i Olweusarbete. Eleverna har till exempel hjälpt varandra med filmning, rekvisita och de har ställt upp för varandra. Någon elev tyckte till exempel att det var jobbigt att stå framför kameran, men det löste sig genom att eleven fick en annan uppgift och en kompis hoppade in i dennes ställe.

– Det bästa har varit att se elevernas glädje under alla de här veckorna. Och hur motiverade de har varit och hur kul de har haft det hela tiden, säger Marianne.

Hon tycker att Skapande skola är en resurs och möjlighet till att få specialkompetens som man absolut ska utnyttja och söka om man har en idé på något man vill genomföra.

– En rolig sak var att vi började filma ena dagen och nästa gång vi skulle filma var det snö, då fick vi radera den första filmen och börja om, men vi hann ändå, säger Jonatan.

Av Josefine Hultén, redaktör Pedagogsajten