Centrala elevhälsan + Fritidshemmet + Kooperativt lärande = ?

Ja, vad kan ett samarbete mellan centrala elevhälsan och en kooperativ utbildningskonsult mynna ut i när de får fria tyglar att planera en kompetensutbildningsdag för fritidshemmet med fokus på NPF? Läs vidare om du är nyfiken.

Bakgrunden till detta samarbete är en tidigare övergripande satsning på att utbilda alla fyra fritidshem i Bjuvs kommun i Kooperativt lärande. Under två års tid pågick en gemensam kompetensutbildning under ledning av Anna Jacobsson och mig, Liz Fristedt.

Läs mer om det arbetet:

• Kooperativt lärande i fritidsverksamheten
• Kooperativt lärande i fritidsverksamheten – effekter efter ett läsår
• Kooperativt lärande i fritidsverksamheten – andra året

För att hålla det kooperativa vid liv på fritidshemmen togs beslutet att fortsätta med utbildningsdagar i kooperativa former. Detta ledde till ett intressant, nyskapande och lärorikt samarbete mellan mig som kooperativ utbildningskonsult och centrala elevhälsan i Bjuvs kommun.

Innehåll och upplägg

Utbildningsdagen lades upp i två block. En teoretisk förmiddag för att bygga upp kunskap kring barn med NPF och en praktisk eftermiddag med fokus på Widgit som verktyg i fritidshemmet. Som moderator för dagen ansvarade jag för att formen och diskussionerna blev både kooperativa och språkutvecklande.

Dagen inleddes med att skapa trygghet i form av en fysisk plats för varje deltagare. En stor aula var bokad och de första deltagarna på plats fick bli mina lärresurser med uppgiften att ta hand om övriga deltagare som droppade in. Färgmarkörer fördelades och tillfälliga lärgrupper formades med representation av alla färger vid varje bord. Vår tanke var att skapa heterogena grupper med personal från de fyra enheterna för att möjliggöra didaktiska samtal över de olika fritidshemmen; ett tillfälle att utbyta erfarenheter och lära av varandra.

Väl på plats fysiskt i grupperna mjukade vi upp med en kort incheckning. Som stöttning in i samtalet använde vi strukturen Ordet runt och frasen: ”Jag heter….och min roll på fritidshemmet är…” Den med gul färgmarkör fick i uppgift att inleda incheckningen. Vår möblering i fyrgrupper med färgmarkörer vid varje plats gjorde det enkelt att organisera en diskussion i kooperativ form.

Efter incheckningen fick varje grupp i uppgift att skapa en gemensam rörelse att använda för att fira små delmål under förmiddagen samt för att checka in i lärgruppen igen efter fikan. En gemensam rörelse är ett enkelt sätt att få alla inkluderade i en grupp, det skapar en känsla av grupptillhörighet samtidigt som det blir en naturlig bensträckare och skapar bättre förutsättningar för fortsatt arbete och koncentration.

Förmiddagen fortlöpte därefter med en föreläsning av psykolog Jonas Oskarsson uppdelad i tre block:

• NPF och IF
• Autism
• ADHD

Som stöd för både teori- och diskussionsdelen skapade vi struktur genom att tydliggöra ramarna för deltagarna med Vem, Material, Hur och Tid. Vi hade också skapat en stödmall för att ringa in vårt fokus för dagen.

• Vad är NPF?
• Vilken stöd finns idag? Fysiskt, socialt och pedagogiskt.

Som stöd för att göra anteckningar under föreläsningen användes strukturen Lyssna-tala-skriv, där deltagarna hade ett eget ansvar att anteckna, men också en axelkompis som lärresurs att diskutera, dela tankar och frågor med under föreläsningen.

Varje block avrundades med en gruppdiskussion i hela lärgruppen med möjlighet att fylla på mer i sina stödmallar samt dela kunskaper och erfarenheter med varandra om vilket stöd som finns på de olika enheterna idag. Samma procedur genomfördes med alla tre blocken.

Förmiddagen avslutades med en samling i respektive hemgrupp, det vill säga personalen på den egna enheten. Fokus i diskussionen på den egna enheten blev att inventera:

• Vilket stöd använder ni idag i er verksamhet?
• Vad nytt kan ni införa efter lärandet från föreläsningen och de kollegiala diskussionerna över enheterna?

Varje enhet fick därefter i uppgift att lägga upp en plan för hur de går vidare efter dagens lärande. Även här fanns stödmall, stödfrågor och en sekreterare utsågs för att fylla i hemgruppens punkter.

Eftermiddagen inleddes med redovisningar av varje enhets valda aktiviteter för att möta och stötta elever med NPF i fritidsverksamheten.

Som stöttning in i redovisningarna fördelade vi olika roller, använde strukturen Ordet runt samt fraser. Det märktes tydligt att pedagogerna var vana att arbeta i kooperativa former för de tog sig snabbt an sina roller: tidtagare, fokushållare, uppmuntrare, sekreterare och sammanfattare. Att bli tilldelad en specifik roll i en grupp sätter ramar för samtalet, tydliggör varje persons uppgift, bidrar till känslan av delaktighet samt ökar förutsättningarna för att kunna bidra i en diskussion.

Eftermiddagen fortlöpte i hemgrupperna med temat:

• Widgit som verktyg för fritidshemmet

Som uppstart fick hemgrupperna i övning att sortera Widgitbilder i olika kategorier. Vi använde strukturen Sortera och bilderna fördelades i kooperativ anda jämt i gruppen för lika delaktighet. I tur och ordning lades bilderna på bordet, de byggde på varandras idéer och skapade på så sätt kategorier av bilderna. Intressanta diskussioner och många omstruktureringar avslutades med att grupperna fick sätta rubriker på varje kategori. Det var intressant att se de olika kategorierna som skapats och de rubriker som valts ut, till exempel gemenskap, fritidsanda, fritidsråd och samarbete.

Det fanns inget rätt eller fel i denna övning, samtidigt hade vi som planerade dagen en tanke med hur vi hade skapat bilderna, nämligen att sortera de i tre kategorier som ett Y-kort. Det här vill vi höra, se och känna i aktiviteten. Eftersom fritidshemmen jobbat mycket med Y-kort som verktyg för den sociala träningen under sin tidigare kooperativa fortbildning var det enkelt för de att förstå vår tanke med bilderna i ett Y-kort. I språkutvecklande anda hade vi varit tydliga med stor och liten bokstav, rätt skiljetecken samt att sätta ut talstreck vid repliker i fältet för höra.

Efter den praktiska övningen presenterade Pia Fries och Nadja Daddi på Centrala elevhälsan det digitala verktyget Widgit och visade olika användningsområden.  Pedagogerna fick i uppgift att lära känna, testa och skapa en veckoplanering i Widgit anpassat till elever med NPF som svarade på de sju frågorna för tydliggörande pedagogik:

Var ska jag vara? Vem ska jag vara med? Vad ska jag göra? Vad ska jag lära? Hur ska jag göra? När ska jag göra det? Hur länge ska jag göra det? Vad ska jag göra sen? Varför ska jag göra det?

Dagen avslutade med presentationer av hemgruppernas olika Widgetplaneringar. Här visas några exempel.

Till våren fortsätter arbetet på de olika enheterna med att ringa in vad de redan gör för att stötta eleverna fysiskt, socialt och pedagogiskt i sin verksamhet, samt ta med sig dagens lärande in i verksamheten. Uppgiften till nästa träff i vår blir att fortsätta utforska Widgit som verktyg samt skapa en veckoplanering och en enskild aktivitet som är är tillgänglig för alla elever.

Vad tyckte då pedagogerna från Bjuvs fyra fritidshem om dagens upplägg att varva teori, praktik och diskussioner kring NPF och Widgit i kooperativa former?