I denna praktiknära forskning undersöktes hur skolans personal beskrev sitt elevhälsoarbete. Syftet har varit att skapa en nulägesbild för att med hjälp av denna kunna arbeta vidare. En förståelse för hur de synsätt som råder påverkar elevhälsoarbetet växte fram under arbetets gång. En skolas personal har varit delaktiga i arbetet. I samtal har vi kunnat få syn på att det finns olika förståelse för arbetet och att de olika synsätt som råder påverkar utfallet av vårt samarbete.

I slöjden på Ringstorpsskolan hjälper Gunilla Swenson eleverna att utveckla ett hållbart förhållningssätt. I återbruksprojektet ”en gammal vit T-shirt” får de just nu skapa och ställa ut sina verk tillsammans med 12 andra skolor i Helsingborg.

Elever från tre skolor i Båstads kommun har hittills deltagit i det fem veckor långa programmet Lära med hästar – alternativ lärmiljö, en pilotstudie för att främja elevers personliga och sociala förmågor i Båstads kommun. Programmet erbjuds för elever i kommunen genom  ett samarbete som Barn och utbildning har inlett med Lisa Thorngren, grundare av verksamheten.

David Olsson låter sina elever diskutera klimatfrågan i en global kontext. På så sätt bliv det enklare för honom själv att närma sig frågan men också tydligare för eleverna. Vi ställde några frågor till David som berättar hur arbetet med eleverna går till.

Vi har tidigare hört hur Västra Ramlösa skola arbetat med visualiserad klimatdata. Nu rullas verktyget, som kallas Antiloop, ut till ännu fler skolor i Helsingborg och fler elever kan granska sin egen klimatdata direkt i klassrummet.

När Gantofta skola fick frågan om de ville testa att ha en bygglekscontainer på skolgården blev svaret JA. Trots det tog de emot containern med blandade känslor. En förhoppning och förväntan men också en lätt rädsla och osäkerhet.

Det har gått många år sedan 60- och 70-talen när det fanns bygglekplatser i många stadsdelar runt om i Helsingborg. Under H22 fick vi tillfälle att testa möjligheterna att driva en bygglek i Helsingborg idag. Frågan vi ställde oss var om det funkar med denna form av mer fri lekplats i en samtid full av riskbedömningar och normer.

Flerspråkiga elevers förstaspråk ska ses som en resurs för lärande. Detta enligt skolans styrdokument. Som en följd har olika utvecklingsprojekt med utgångspunkt i flerspråkighet som resurs initierats runt om i Sverige och även i Helsingborg. I en nyligen publicerad vetenskaplig artikel presenterar Jaana Nehez en forskningsstudie om skolors försök att initiera flerspråkighet som en resurs i undervisningen.

Alla delar i samhället kan och behöver bidra för att bevara den biologiska mångfalden. I Helsingborgs stads skolor finns flera exempel på saker man kan göra för den biologiska mångfalden och här har jag samlat några av dem.

Pernille Hagren är modersmålslärare i Helsingborg. Här berättar hon hur det gick till när hon valde jobbet som modersmålslärare framför jobbet som säljassistent. Hon berättar också om hur arbetet som modersmålslärare kan se ut och ger sina bästa tips till dig som arbetar med flerspråkiga elever.

Sandra Lindgren heter jag och är lärare i åk 4 på Drottninghögsskolan. Jag har arbetat på Drottninghögsskolan i cirka 8 år och började min tid här som resurs. Då jag ständigt vill utvecklas tog jag mig självklart an lärarutbildningen och nu är jag här och brinner för mitt arbete varje dag.

I Helsingborg deltar Högastensskolan i Skolverkets försöksverksamhet inför digitala nationella prov. Här har man också fått vara med i ett första test av central rättning och extern bedömning av de nationella proven i Engelska. Engelsklärarna Louise Hall och Kristin Jarring berättar om sin medverkan i försöket under vårterminen.