David Olsson låter sina elever diskutera klimatfrågan i en global kontext. På så sätt bliv det enklare för honom själv att närma sig frågan men också tydligare för eleverna. Vi ställde några frågor till David som berättar hur arbetet med eleverna går till.

Vi har tidigare hört hur Västra Ramlösa skola arbetat med visualiserad klimatdata. Nu rullas verktyget, som kallas Antiloop, ut till ännu fler skolor i Helsingborg och fler elever kan granska sin egen klimatdata direkt i klassrummet.

Philip Brandin är yrkesläraren som brinner för sina elever. Och gör det så pass bra att han blivit Årets yrkeslärare 2023 i Skåne. Vi fick chansen att sätta oss ner en stund och ställa några frågor om just hans engagemang i skolan.

När Gantofta skola fick frågan om de ville testa att ha en bygglekscontainer på skolgården blev svaret JA. Trots det tog de emot containern med blandade känslor. En förhoppning och förväntan men också en lätt rädsla och osäkerhet.

Sedan flera år har Växthusets förskola i Helsingborg samarbetat med dagverksamheten på Rosengården/Husensjö. Dagverksamhet finns till för de äldre som bor hemma. Samarbetet uppskattas och ger glädje till både yngre och äldre.

I Munka-Ljungby skolområde i Ängelholms kommun initierades 2019 ett utvecklingsarbete för att öka elevers läs- och skrivförmåga, med perspektivet förskoleklass till årskurs 9. Genom detta utvecklingsarbete inleddes ett samarbete med Adrienne Gear, lärare och skolutvecklare i Kanada, som med framgång har haft nära samarbete med kanadensiska skolor.

Introduktionen på en ny arbetsplats är avgörande för att medarbetare ska stanna kvar och trivas på sitt nya jobb. Därför har Helsingborgs stads skolor tagit fram en introduktionsresa till nya medarbetare och deras rekryterande chef.

Under uppstartsdagarna på Tycho Braheskolan fokuserade lärare och skolledning på hur man tillsammans kan skapa den bästa skolan för elever med olika diagnoser.

Henrik Schlüter och Josefin Lillsjö arbetar på Ängslyckans förskola i Helsingborg. De har båda testat AR-teknik i undervisningen.

Det har gått många år sedan 60- och 70-talen när det fanns bygglekplatser i många stadsdelar runt om i Helsingborg. Under H22 fick vi tillfälle att testa möjligheterna att driva en bygglek i Helsingborg idag. Frågan vi ställde oss var om det funkar med denna form av mer fri lekplats i en samtid full av riskbedömningar och normer.

Flerspråkiga elevers förstaspråk ska ses som en resurs för lärande. Detta enligt skolans styrdokument. Som en följd har olika utvecklingsprojekt med utgångspunkt i flerspråkighet som resurs initierats runt om i Sverige och även i Helsingborg. I en nyligen publicerad vetenskaplig artikel presenterar Jaana Nehez en forskningsstudie om skolors försök att initiera flerspråkighet som en resurs i undervisningen.

Long time no see för er som har följt oss i Ödåkra förskolor här i bloggen. Vi har ett intensivt år bakom oss där fokus, förutom på vårt sagoprojekt, har legat på att göra ett omtag på arbetet med att utveckla våra lärmiljöer. Precis som på många andra ställen så ser våra förskolor olika ut och bjuder oss pedagoger på olika möjligheter och utmaningar när det kommer till att skapa inbjudande, intressanta och utforskningsbara lärmiljöer för barnen i vårt område.