Två av rektorerna i ett förskoleområde i Ängelholms kommun har visat professionellt mod genom att tillfråga huvudmannen om hjälp med att kritiskt granska områdets strukturer och stödstrukturer för sitt systematiska kvalitetsarbete. Resultatet av granskningen kan du läsa i en FoU-rapport.

Fredagen den 9 augusti hade Lärande och familj en kick off med fokus på samarbete.

En analys av fyra samtal om undervisning visar att lärare förklarar sitt praktiska yrkeskunnande mest genom att ge konkreta exempel. De visar också sitt kunnande genom att bredda samtalet, problematisera, gå på djupet och dra slutsatser, men detta sker i mindre utsträckning.

En kartläggning av läsundervisning, skrivundervisning och av skärmtid, genomförd inom ramen för FoU i Ängelholms kommun. Med facit i hand har varken resultaten i läsförståelse eller skrivförmåga på lågstadiet ökat – snarare tvärtom.

I denna praktiknära forskning undersöktes hur skolans personal beskrev sitt elevhälsoarbete. Syftet har varit att skapa en nulägesbild för att med hjälp av denna kunna arbeta vidare. En förståelse för hur de synsätt som råder påverkar elevhälsoarbetet växte fram under arbetets gång. En skolas personal har varit delaktiga i arbetet. I samtal har vi kunnat få syn på att det finns olika förståelse för arbetet och att de olika synsätt som råder påverkar utfallet av vårt samarbete.

Läs rapporten Samtal om undervisningsutveckling i förskolan – En studie om att balansera praktiskt yrkeskunnande.

Flerspråkiga elevers förstaspråk ska ses som en resurs för lärande. Detta enligt skolans styrdokument. Som en följd har olika utvecklingsprojekt med utgångspunkt i flerspråkighet som resurs initierats runt om i Sverige och även i Helsingborg. I en nyligen publicerad vetenskaplig artikel presenterar Jaana Nehez en forskningsstudie om skolors försök att initiera flerspråkighet som en resurs i undervisningen.

Nu har forsknings- och utvecklingsprojektet Didaktisk utvecklingsdialog i förskolan gått in i en andra fas. I projektet kommenterar nu fyra förskollärare från Elinebergs förskolor andra förskollärares dilemman i undervisningen.

Motivation är avgörande för att nå resultat och kämpa vidare. Den särskilda sortens motivation grit är det många inom skola som vill lära sig att utveckla och förstå sig på. Andreia Balan och Helsingborgs stads skolor har varit med och genomfört en studie där 130 elever i sjunde klass fick lära sig mer om grit genom medveten övning. Studien jämförde synsätt, prestationer och beteende hos eleverna och visar på en viss beteendeförändring hos eleverna.

Nu är forsknings- och utvecklingsprojektet Didaktisk utvecklingsdialog i förskolan igång. Deltagarna är förskollärare och forskare från olika kommuner och lärosäten. Jaana Nehez beskriver här projektets olika delar.

Hur står sig den digitala läroboken mot den tryckta? Vad för slutsatser kan man dra från att använda den ena eller den andra? Det ville Karin Bergöö Ripell som arbetar som förstelärare på Högastensskolan ta reda på.

I en textserie om hur ett uppdrag som samverksansdoktorand kan stötta alla delar av förskolans arbete mot en förskola på vetenskaplig grund riktar vi i denna text fokus mot hur vi tar stöd i ett nationellt nätverk för att utveckla och knyta samman vårt arbetet med undervisning, lek och kommunikation. I denna text beskriver Jenny Henriksson arbetet och utvecklingen av Billesholms förskolors lokala lekresponsiva nätverk.