Digitala redskap i elevers tidiga läs- och skrivundervisning. Ett svenskt experiment med konsekvenser?

Bilden innehåller fyra perspektiv på analog läsinlärning.

En kartläggning av läsundervisning, skrivundervisning och av skärmtid, genomförd inom ramen för FoU i Ängelholms kommun. Med facit i hand har varken resultaten i läsförståelse eller skrivförmåga på lågstadiet ökat – snarare tvärtom.

Kartläggningen är sammanställd av Ann-Christine Wennergren, vetenskaplig ledare, och Marie Börjesson, språk- läs- och skrivutvecklare.

Vi vänder oss till!

Som författarare vill vi uppmana samtliga rektorer och lärare att ta del av denna kartläggning som för oss inneburit ny kunskap men framför allt smärtsamma insikter om negativa konsekvenser av digitala redskap för yngre elever. Vi anser att alla som arbetar med läs- och skrivundervisning har något att lära av kartläggningen.

Vad oroar oss?

Det är oroande att 20 % av svenska elever på lågstadiet inte når tillräckliga läs- och skrivkunskaper men också att skillnaderna mellan starka och svaga läsare kvarstår på mellan- och högstadiet. Sverige har haft större fokus på digitala redskap i den tidiga läs- och skrivundervisningen än övriga OECD-länder. Trots detta har det inte bidragit till ökad måluppfyllelse för de yngsta elevernas läs- och skrivutveckling.

I denna kartläggning identifieras forskningsresultat inom tidig läs- och skrivundervisning med eller utan digitala redskap. Resultaten ger inga belägg för att digitala redskap påverkat resultaten i positiv riktning. Tvärtom finns det elevgrupper där resultaten har sjunkit vilket kan tolkas som att det ”svenska experimentet” också bidragit med negativa konsekvenser. Författarna efterlyser ett större digitalt omdöme i hela utbildningsystemet, vilket går helt i linje med Skolverkets nya regeringsuppdrag om ”mer lästid och mindre skärmtid”.

Vårt huvudbudskap!

Huvudbudskapet till hela styrkedjan är att våga stanna upp, problematisera och kritiskt granska ställningstaganden som har gjorts kring digitala redskap i den tidiga läs- och skrivundervisning för att också omvärdera några. Med den inställningen kan förskolans och skolans personal bidra med att frågor om digitala redskap blir mindre trendkänsliga och mer forskningsbaserade.

Läs gärna rapporten som finns tillgänglig här: FoU-rapport – Digitala redskap i elevers tidiga läs- och skrivundervisning (pdf)

Vill du komma i kontakt med oss mejla till
marie.borjesson@engelholm.se