Ängelholms kommun berättar om skola på vetenskaplig grund

I ett projekt som FoU Skola driver berättar kommuner i Skåne om sitt arbete med skola på vetenskaplig grund genom att svara på tre frågor. Ambitionen med projektet är att lyfta de goda exemplen om svensk skola samt skapa möjligheter för erfarenhetsutbyte. I den här texten är det Ängelholm som svarat på frågor.

Texten publicerades den 9 september, 2020, på Kommunförbundet Skånes FoU-blogg. Där kan du också läsa vidare hur andra kommuner svarat.

Sedan 2015 finns i Ängelholm en FoU-grupp inom sektionen för Lärande där en vetenskaplig ledare, kommunens lektorer samt utvecklingsledare ingår. Fyra kommunlicentiander har genomfört forskarutbildning i tjänsten och har efter examen uppdrag som lektor i kommunen. Det specifika syftet med FoU-gruppens insatser är att bidra till en undersökande utvecklingskultur på alla nivåer i utbildningssystemet; för barn och ungdomar såväl som lärare, skolledare, förvaltning och politiker.

Bakom texten står Anki Wennergren, vetenskaplig ledare, i nära samverkan med Lars-Ola Olsson, skolchef, FoU-gruppen samt fyra verksamhetschefer från Ängelholms kommun.

Skollagen (2010:800) lyder att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Hur tolkar ni begreppet ’vetenskaplig grund’ i er kommun? Vad betyder det för förvaltningen och skolor/förskolor?

Skollagens skrivning om vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet ser vi som en viktig markering för hela utbildningssystemet som på sikt kan bidra med ökad legitimitet för professionen. Hur skolhuvudmän ska leva upp till skrivningen är dock en nationell problematik som kräver riktade insatser. De flesta lärare i förskolan och grundskolan har en lärarutbildning där skollagens skrivning inte var lika integrerad i den verksamhetsförlagda utbildningen som idag. Skolors kompetensutveckling har heller ingen etablerad tradition av att ligga på den nivå som krävs för att basera beslut om utveckling av undervisning på vetenskaplig grund. Det betyder att vi på huvudmannanivå behöver ha strategier för att lärare och skolledare ska kunna leva upp till skollagen.

Intentionen i Ängelholms kommun är att alla led i styrkedjan genomsyras av undervisning och utveckling som utgår från barn/elevers behov, vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Förskolans och skolans aktörer förväntas systematiskt bygga upp en kapacitet för kvalitetsutvecklande arbete där personalen inte bara konsumerar utan även producerar kunskap. I detta arbete fungerar kommunens FoU-grupp som vetenskapligt stöd i såväl innehållsfrågor som i genomförande. Det har hittills handlat om att hitta en balans mellan att utgå från forsknings- och erfarenhetsbaserad kunskap och att kunna tillämpa vetenskapliga förmågor i undervisning och utvecklingsarbete. Vi ser att verksamheterna både behöver stödjas och störas för att kunna synliggöra rådande för-givet-taganden och osynliga normer.

Ge exempel på konkreta aktiviteter på hur er kommun arbetar med skola på vetenskaplig grund.

Nedan har vi valt tre olika exempel för att synliggöra att förvaltningen har en ambition att all personal i utbildningssystemet ska få stöd i att bedriva verksamhet på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

1: Att använda gemensamma redskap för kollegialt lärande på vetenskaplig grund

I förskolans och skolans kollegiala lärande har vi lagt stor vikt vid att introducera relevanta redskap för systematik, samtal och respons. Redskapen har vetenskaplig förankring och flera exempel finns i texten nedan (punkt 3). Tanken är att några redskap ska ägas av alla lärare och rektorer och på så sätt påverka de professionella samtalen och det professionella språket. Som exempel vill vi lyfta fram ett redskap som används i planering av kvalitetsutveckling eller undersökningar av egen undervisning. Modellen av Lars Svedberg tar utgångspunkt i att en professionell identitet formas av lärares erfarenheter i kollegiala samtal om undervisning (se nedan).

Modifierad bild av tankekedjan vad-varför-hur (jfr Svedberg, 2016).

Berörda arbetslag behöver äga hela tankekedjan vad-varför-hur; vad är problemet, varför är det ett problem och hur genomförs förbättringsinsatser. För att tillsammans kunna se bakom rådande föreställningar och förklaringar behöver varför-frågan ställas många gånger och framför allt innan några insatser görs. Det gör stor skillnad för insatserna när kollegiet kan beskriva problemet och ge tänkbara förklaringar. Vi kan dock se att varför-frågan ibland tappas bort och att samtalen i stor utsträckning handlar om hur-frågan. Men när varför-frågan finns på plats blir motivet för insatsen tydligt, vilket också har stärkt motivation, mod och tillit i kollegiet.

2: Att skapa förutsättningar för beprövad erfarenhet

Vikten av förutsättningar för att erfarenheter ska dokumenteras, prövas och beprövas har efter hand blivit tydligt för oss. Vi har gett stöd till etablerade former som lic-uppsatser, magisteruppsatser, postrar, minirapporter men också deltagande i interna och externa forum för spridning. Förvaltningens erfarenheter dokumenteras också på olika sätt i syfte att skapa ny kunskap på huvudmannanivå. Det finns också ambitioner att bidra till spridning mellan kommuner som ibland har varit svåra att leva upp till. Nedan ges exempel på erfarenheter som dokumenterats 2019-2020 (kan beställas via kommunens vetenskapliga ledare).

1. Lärare som bidrar till att erfarenheter kan prövas av andra. En kritisk granskning av vetenskapligt stöd på förskolor och skolor i Ängelholms kommun.
2. Kommunövergripande insatser i Ängelholms kommun 2017-2020. Kvalitet, likvärdighet och ledarhandlingar med fokus på undervisning och bedömning i läs- och skrivutveckling F-3.
3. Hälsofrämjande skolutveckling på Rebbelberga Skola: Tillgängliga lärmiljöer för att nå framgång med alla elever.
4. Utredning om resursskola – en kommunövergripande särskild undervisningsgrupp.
5. Kartläggning av karriärreformen: Nationellt och i Ängelholms kommun.
6. Drivkraft för kollegialt lärande. Observationer med MOSO och kritiska vänner. Fem undersökningar om att göra skillnad för elever.

Många lärare sammanställer sina erfarenheter av undervisningsutveckling i postrar som presenterats på den egna skolan. I några fall har det även gjorts kommunövergripande analyser (rapport 1). Föregående läsår har samtliga rektorer skrivit minirapporter om sina ledarsinsatser för framgångsrik läs- och skrivundervisning i F-3. På så sätt har deras erfarenheter om val av ledarhandlingar dokumenterats och granskats kritiskt av andra (rapport 2). Men det finns även exempel på hur en F-6-skola sammanställt ett gediget hälsofrämjande arbete (rapport 3) eller exempel på hur skolhuvudman efterfrågat systematisk kunskap för att göra kloka val som baseras på forskning och beprövad erfarenhet om karriärreformen eller särskild undervisningsgrupp (rapport 4 och 5). Vi har även initierat samarbete med andra kommuner för att kartlägga karriärlärares undervisningsskicklighet på gymnasieskolan – ett arbete som beskrivs ytterligare under punkten nedan (rapport 6).

3: Deltar aktivt i forskningssamarbete

Utöver mer spontan samverkan samarbetar vi med Högskolan i Halmstad för att utveckla olika former av digitalt lärande. Ett samarbete där även två norska universitet ingår handlar om att tillsammans utveckla och implementera ett användarvänligt observationsunderlag för kollegialt lärande i form av en app. Tanken är att identifiera och utveckla undervisningsskicklighet genom att kollegor dokumenterar undervisning och ger professionsutvecklande respons. Observationer och respons samlas i ett ”flöde” som sedan ligger till grund för kollegiala samtal. Hittills har det varit ett framgångsrikt arbetssätt för lärare med olika lång erfarenhet och kompetens. Resultatet visar också att de etablerade karriärlärarna var väl rustade för att bedöma didaktisk skicklighet som till exempel kan användas när nya förstelärare ska tillsättas.

I Drivkraft för kollegialt lärande finns en samlad dokumentation med tre kommuner.

På samma tema har huvudman valt att prioritera samverkan med lärarutbildningar i form av övningsförskolor och övningsskolor. Idag ingår hälften av kommunens förskolor och skolor i samarbetet (fem förskolor och fem skolor). Samma app (som ovan) används även för att utveckla lärarstudenters undervisningsskicklighet. Där har observationsunderlagen inte bara påverkat undervisningen utan även handledningssamtalens kvalitet. Det finns ett stort mervärde i att erfarna lärare och lärarstudenter använder samma redskap för sin professionsutveckling.

I ’Lärarstudenter som aktörer i interaktiv observation och handledning – En studie om digitala redskap i VFU-handledning på övningsskolor’ finns resultaten med studenter publicerade.

Vilka effekter har arbete med skola på vetenskaplig grund gett? Hur främjar detta arbete skolans och förskolans utveckling i er kommun?

Vetenskapliga arbetssätt har etablerats: Det som framför allt gläder oss är att systematisk dokumentation, analyser och kritisk granskning har blivit ett mer etablerat sätt att arbeta både i förskolan och skolan. Vi kan konstatera att systematiken har en avgörande betydelse för hur man idag drar slutsatser på faktisk kunskap och inte på det man tror sig veta. Både på huvudmannanivå och enhetsnivå finns ett pågående förbättringsarbete för att identifiera faktiska problem och formulera tänkbara förklaringar i de kvalitetsutvecklande processerna. Ett arbete som parallellt genererat nya rutiner för huvudmannens systematiska kvalitetsarbete.

Ledarhandlingar och didaktiska val kopplas i högre grad till forskning: I sammanhang där skolledare och lärare ingår i kollegialt lärande kan vi se att man mer och mer lutar sig mot forskning i sina ledarhandlingar och didaktiska val. Dock kan vi inte säkerställa att samtliga utvecklingsinsatser sker på vetenskaplig grund. Precis som Skolinspektionens rapport ’Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet – förutsättningar och arbetsformer i grundskolan’ från 2019 visar behöver vi som skolhuvudman fortsätta att skapa förutsättningar för forskningsbaserad undervisning samt att skolhuvudman, skolledare och lärare fortsätter att dokumentera erfarenheter för att kunna prövas och beprövas.

Ett gemensamt professionellt språk har utvecklats: Vi har också noterat att gemensamma redskap och gemensam litteratur har bidragit till ett gemensamt språk som både innefattar begrepp från forskning och beprövad erfarenhet. Det innebär att val av input blir otroligt viktigt för en kollektiv begreppsutveckling. Men när nya begrepp bygger på en gemensam förståelse ser vi att det också genererar en kollegial kunskapsbildning.

När vi ser tillbaka på vad som hänt efter skollagens skrivning så har kommunen haft en långsiktig strategi. Man har valt att investera i vetenskaplig kompetens utan att för den skull ge avkall på samarbete med Högskolor och Universitet. Många små men systematiska insatser har börjat ge avtryck i verksamheterna.

Referenser

Svedberg, L. (2016) Pedagogiskt ledarskap och pedagogisk ledning. Lund: Studentlitteratur.