Arkitektur och design i fokus när barnen skapar

Kristallens förskola har under läsåret som projekt “En hoppfull och hållbar framtid” med fokus på deras utegård. Med hjälp av konstnär Kristina Schultz kunde barnen och pedagogerna fördjupa och utveckla sitt byggande.

På 5-årsavdelningen Tilliten på Kristallens förskola arbetar Johanna, Yvonne, Sven, Linda och Ingela tillsammans med 21 barn. Tidigt under läsåret såg pedagogerna ett intresse för de små djuren och deras bon utanför förskolans gård.

– Detta mynnade ut i att vi byggde ett insektshotell. En tanke har varit att upplevelser utifrån flyttar med oss in på vår gård, dels för att göra vår gård mer levande och få barnen delaktiga i gårdens utformning. Intresset gick vidare till hur vi människor bor och vad vi behöver för att må bra. I samband med detta såg vi ett intresse för att bygga kojor inomhus som vi tog med oss ut istället. Tillsammans kom vi överens om hur kojan skulle se ut och vilket material vi behövde.

I och med Skapande skola kunde de tillsammans hitta fördjupningar och utveckla byggandet ytterligare.

– Vi tog kontakt med Kristina Schultz, en konstnär med specialitet på arkitektur och design, för att utveckla vår koja utifrån barnens önskemål och tankar. Med inspiration och vägledning av Kristina arbetar vi för att bredda deras förståelse för boende i olika former och att byggnader kan se olika ut och ha olika funktioner. Vi har besökt olika platser med olika typer av byggnader.

– Det är redan stor skillnad i barnens avbildningar av byggnader, från att bara ritat hus med spetsiga tak är variationen betydligt större. Barnen har också funderingar på hur olika byggnader ser ut beroende på vart de finns i världen och vad de använts till. I nästa steg ställdes frågan till barnen “vad behöver vår koja nu?” Barnen var fast beslutna om att de ville ha en rutschkana i anslutning till vår koja. Med hjälp av Kristina samlades barnens intresse kring att bygga en rutschkana som nu håller på att ta form.

I processen har barnen skissat med blyertspennor och tusch, skapat i rödlera och byggt modeller av glasspinnar och fanér. Genom Green Screen har barnen fått se sig själva i sina modeller.

– För att göra det möjligt för barnen att leka “i” sina modeller har vi gjort miniatyrer av alla barn och pedagoger på avdelningen. De kan nu vara i sin byggda miljö inomhus och leka vårt projekt. “Vart är jag någonstans? Jag vill åka rutschkana! Nej, vi går till kojan”.

Det här har barnen gjort i projektet

Inledningsvis introduceras barnen till projektet med bilder på byggnader från olika platser i världen. Utifrån det arbetade gruppen med dessa bilder på olika sätt, allt från att skapa i rödlera, tecknande och synliggöra detaljer med hjälp av tusch.

– Vi har besökt olika platser i staden och tittat på olika byggnader och samtalat kring hur de ser ut och används. Detta har gett barnen en större förståelse för byggnadens olikheter och vilka funktioner de har, hur form och färg hänger ihop med funktion. Innan hade barnen en stereotyp bild av hur ett hus kan se ut – fyrkantig med ett spetsigt tak men allteftersom har deras tecknande utvecklats och numera visar de att de vet att byggnader kan se ut på många fler olika sätt än tidigare.

Med hjälp av Kristina Schultz fick barnen i uppgift att komma på vad de ville tillföra kojan som de byggt på gården. Barnen var överens om att de ville ha en rutschkana.

– Tillsammans med Kristina skissade barnen sina idéer, först med pennor sedan fick de konstruera med olika material. De byggde tredimensionella modeller. Nästa steg blev att göra en ritning av delar från de olika modellerna och vad som var praktiskt gick att bygga på vår gård. På detta sätt har alla barn fått vara delaktiga och påverkat vår gemensamma konstruktion. Nu byggs det i fullskala på gården. Barnen har mött olika verktyg som sågar, skruvdragare, skruvtvingar, hammare, spik, borr och olika sorters skruvar. Genom barnens bygge av modellerna fanns en förståelse för att vara noga med att bygga på en stadig grund och att tänka på stabilitet. Vi har sett att ju mer vårt bygge framskrider så ökar barnens vilja och intresse att delta i byggandet. I en större byggprocess finns det möjlighet att hitta tillfällen där just deras kompetens behövs och där de kan stärka andra barn. Någon är bra på att såga, någon annan intresserar sig speciellt för att gjuta i betong.

Vad är det bästa med att arbeta med Skapande skola?

– Det roligaste enligt oss är att vi ser att alla barn är delaktiga i vårt projekt och att det är ett levande inslag under hela dagen på vår avdelning. Barnen har blivit mer självständiga och kan nu själv hitta frågor som driver projektet framåt, de är inte längre helt beroende av de tillägg vi gör och de frågor vi pedagoger ställer. Att få en person som kommer utifrån som med sin lyhördhet och ett positiv förhållningssätt som tillför energi och kunnande bidrar också till att alla har hittat en brännpunkt och samling i det gemensamma arbetet.

Barnen säger att det är roligt att bygga.

“Jag har lärt mig att hamra och spika. Jag har använt skruvdragare” “Vi ville bygga en rutschbana på vår gård och fick bestämma hur den ska se ut.”

“Jag har lärt mig att såga och spika” Jag har kunnat se hur andra gör och lärt mig”

“Roligt att provåka det vi byggt”.

För Kristina Schultz har möjligheten att arbeta kontinuerligt med en och samma grupp gett ny erfarenhet och kunskap.

– Det bästa med detta skapande skola-projektet är att det har gett en unik möjlighet till att genomföra ett långvarigt projekt med en och samma grupp. Det kontinuerliga arbetet har medfört en hög nivå av samspel. Genom projektet har jag kunnat lära mig av andra erfarna pedagogers arbete, pröva olika upplägg för att förmedla min profession i ett pedagogiskt sammanhang, men framför allt har jag fått lära känna 21 nya kollegor i sexårsåldern! Säger Kristina.

Det är också det som har skilt arbetet mycket från Kristinas vardagliga praktik.

– Min egen praktik delas mellan egna fria projekt och pedagogisk förmedling av skapandeprocesser. Inom mina egna projekt saknar jag andras perspektiv och nya vinklar. Att någon annan tycker något om vad, hur och varför något ska göras bidrar med insikter som är viktiga och sträcker sig utanför det pedagogiska sammanhanget. Skillnaden mellan detta skapande skola-projekt och mina övriga pedagogiska åtaganden är den lusten som friheten i en kollektivt sökande skapar, istället för det lätt monotona i att facilitera material och tekniker i en redan förutbestämd regi, fortsätter hon.

Hur kan projektet bidra till en bestående förändring för förskolan?

– Vi kan se att alla barn blir inspirerade och nyfikna av byggandet på gården. Detta inspirerar till vidare byggande och intresse för design hos alla våra barn och pedagoger. Barnen ser att de kan påverka och att deras röster blir hörda. Deras hypoteser tas på allvar och får prövas och vi reflekterar över utfallet tillsammans med barnen. Det pågår mycket byggande i vårt område och barnens medvetenhet om olika design och konstruktioner har ökat. Vi kan nu reflektera över förändringarna och barnens upplevelser av detta tillsammans med barnen. Barnen har ökat sitt språk och fått nya begrepp som de kan använda för att uttrycka sig, säger Helene Saetre som är rektor på förskolan.

Hon tycker att extra kultur i verksamheten bidrar med viktiga tillägg både för barnen och pedagogerna.

– Att barnens lärande och hypoteser blir hörsammade och ”viktigaregjorda” av någon utifrån ger en extra dimension till barnens lärandeidentitet och stärker deras självkänsla och tillhörighet i ett större sammanhang. Det blir också ny inspiration till pedagogerna och en form av kompetensutveckling. Barnen upptäcker ny estetik, fortsätter hon.

Vilka tips vill ni ge till andra pedagoger som vill arbeta med Skapande skola?

• Utgå från innehållet i era pågående projekt eller er undervisning.
• Hitta ett område som ni vill fördjupa.
• Ringa in vilka kompetenser som finns i verksamheten och vilka kompetenser och perspektiv som utvecklar barn och pedagoger till att ta nya steg i sitt utforskande och lärande.