Åsa berättar om sex genom historien

Hur dejtade man på 1800-talet? Vad ansågs vara vackert på 1700-talet? Och hur skyddade man sig egentligen när det var förbjudet med preventivmedel? Det är en bråkdel av de frågor som Åsa Hässlekvist, kulturhistoriker och museipedagog, ger svar på.

Våren har kommit till Helsingborg, och på Fredriksdals friluftsmuseum ser de blommande fruktträden ut som vita försommarmoln. I ena flygeln till den stora herrgården luktar det nymålat när Åsa Hässlekvist tar emot i det tillfälligt inredda 1700-talsrummet.

– Vi håller på och renoverar herrgården, så vi har fått hitta lite andra lösningar så länge, men det fungerar bra, säger hon.

Åsa är kulturhistoriker och har jobbat på Fredriksdal sedan 2005. Ganska tidigt kände hon att det fanns outnyttjade möjligheter med Fredriksdals miljöer och historia.

– Jag kände att jag ville göra ett skolprojekt om kärlek, sexualitet, tabun, skönhetsideal och att vara tonåring i olika tider, med utgångspunkt i den historiska miljö som finns här. Och som tur är jobbar jag i ett gäng där man är öppen för nya idéer, så vi körde igång, berättar hon.

Högstadiet, gymnasiet och särskolan

Resultatet blev programmet ”Kärlek, kropp och sex – i koja och slott” som riktar sig till elever i årskurs 8, 1 och 3 på gymnasiet, samt särskolan. För skolorna inom Helsingborgs stad erbjuds programmet gratis, men Åsa berättar att det kommer klasser från hela Skåne, bland annat från Vellinge, Ängelholm och Perstorp.

– Programmet följer läroplanen, och i idébanken har vi tips på hur lärarna kan jobba vidare med ämnet i klassrummet, säger hon.

Åsa har valt att dela in programmet i tre delar, 1700-, 1800-, och tidigt 1900-tal, där hon går igenom hur det var att leva då, vilka tabun som fanns och vilka skönhetsideal man skulle anpassa sig till.

– Under 1700-talet var det till exempel fult att älska nakna, så man fick vara lite finurlig när man skulle mysa, berättar hon och håller upp ett par röda herrbyxor med en dold lucka framtill.

Arrangerade äktenskap var vanligt

Åsa pratar också om kärlek, och att det inte alltid varit säkert att man ska vara kär i den man gifter sig med.

– Arrangerade ekonomiska äktenskap ses i dag som någonting väldigt avlägset, något som bara sker i andra kulturer än den svenska. Men faktum är att det inte är så väldigt länge sedan som föräldrar gifte bort sina barn för att säkra den ekonomiska ställningen, eller för att kunna slå ihop två gårdar till en, säger Åsa och fortsätter:

– Jag har mött flera elever som nästan verkar lättade av att få höra att det inte är deras kulturella traditioner det är fel på. Det var inte länge sedan det såg likadant ut i Sverige.

För att göra eleverna mer delaktiga, och historien mer levande, brukar Åsa låta några ur elevgruppen få testa att klä sig i tidsenliga kläder och tjusiga peruker medan de pratar om 1700-talets skönhetsideal.

Och även om mycket har ändrats sedan 1787 – till exempel använder vi inte längre arsenik i puder eller klistrar muspäls i pannan för att få till de perfekta ögonbrynen – så finns det en hel del som än i dag anses vara vackert.

– Den smala midjan är ett tydligt ideal som lever vidare än i dag, om än inte korsettsmalt. Eleverna tycker också det är roligt att se de vita och grå perukerna som var moderna då, för det är ju färger som många unga tjejer har färgat sitt hår till de senaste åren, säger Åsa.

Könsroller och jämställdhet

Under programmet, som pågår i ungefär en timme, får eleverna också titta in i ett gammalt 1800-talstorp med gräs på taket och höga trösklar. Här får gruppen en inblick i hur det var att leva i en familj på tolv personer med matrum, sovrum, BB och stall i ett och samma rum.

Här berättar Åsa om 1800-talets könsroller, där mannen var familjens överhuvud, och kvinnan var omyndig hela livet.

– Och så pratar vi om hur de manliga och kvinnliga könen vid den här tiden ansågs vara någonting vackert och starkt, och att det man i dag kanske använder som skällsord kunde vara det helt motsatta förr, säger Åsa och fortsätter:

– Att se hur språket har ändrats tycker jag är jättespännande, och många svensklärare som kommer hit tycker också att den här delen är kul då det ger ett nytt perspektiv på det svenska språket.

Kreativa preventivmedel

Avslutningsvis tar Åsa med elevgruppen till år 1903 och Fredriksdals stadskvarter. Här, inne på apoteket, berättar Åsa om preventivmedel, eller snarare bristen därav.

Fram till 1937 var det nämligen förbjudet att sälja kondomer, eftersom staten var rädd att det skulle leda till en ökad prostitution. Samtidigt var det inte heller tillåtet att göra abort, vilket gjorde många ogifta kvinnor livrädda för att bli gravida.

– Så man tog helt enkelt vad man hade för att skydda sig, säger Åsa och plockar fram en del av tunntarmen från en gris.

– Just djurtarmar var väldigt tacksamt att använda som kondom, inte minst för att de gick att skölja och använda flera gånger, förklarar hon.

Varje år kommer omkring 6 500 elever till Fredriksdal för att delta i de olika skolprogrammen. En del av dem kommer på skolprogrammet kärlek och sexualitet.

Och även om många kan tycka att det är lite pinsamt att snacka om sex med vuxna, speciellt när hela klassen lyssnar, är det nog inte allt för vågat att påstå att sexualundervisningen på Fredriksdal är något de inte lär glömma i första taget.

Matilda Ermeland, redaktör för Pedagogsajten