Att lära in ute – på naturskolan

Ett roligt sätt att lära sig mer om utomhuspedagogik och samtidigt engagera och motivera sina elever för natur- och miljöfrågor är att besöka en naturskola. Med utomhuspedagogiken kommer många fördelar och visst går det att arbeta utomhus i de flesta ämnen. Studier visar till exempel att hjärnans möjlighet att lära in förändras när vi är utomhus.

I poddavsnittet Att lyckas med utomhuspedagogik får du tips och förslag på hur du kan arbeta med utomhuspedagogik på din egen skola. Du får också veta mer om naturskolan och varför gästerna i podden tycker det är en bra idé att besöka en naturskola.

Du får möta Rune Lindgren, Allerums skola, Bettis Norrlander Lindelöv, Högastensskolan, och Åsa Överman, Högastensskolan. Medverkar gör också Cecilia Sörensson, teamchef natur och teknik samt utomhuspedagog, Pedagogiskt center, och Anders Szczepanski, forskare och lärarutbildare vid Linköping universitet.

Vad kan man göra på naturskolan?

I Helsingborg finns möjligheten för lärare och pedagoger att besöka två olika naturskolor tillsammans med sina elever. Den ena heter Hjelmsjövik och ligger vid Hjälmsjön i Örkelljunga. Den andra är Söderåsen, även kallad Barnens paradis, och ligger mellan Norra Vram och Stenestad.

– Det är fantastisk natur på bägge ställena. Tanken är att man ska ha skola där utomhus istället för på den egna skolan, där hela kroppen är med och man använder sina sinnen i lärandet, säger Cecilia Sörensson.

Den som bokar en naturskolevistelse har också möjlighet att boka Cecilia, i sin roll som utomhuspedagog, som kan stötta och inspirera både i planeringsarbetet och under själva vistelsen. Cecilia arbetar tillsammans med läraren fram aktiviteter som är anpassade efter mål och centralt innehåll, elevernas ålder och behov. Centralt i arbetet är också språket, sinnena, leken och hälsan.

En stor fördel som Rune Lindgren ser med att vara på naturskolan är att man inte blir låst till tider på samma sätt som i skolan. Du kan till exempel köra ett helt koncept i ett par timmar och behöver inte avbryta för nästa lektion. Det gör att både du och eleverna får mer tid för arbete men också för reflektion.

– Barnen kan stanna upp mer och prata om det de hittar, säger Rune.

Den fysiska miljöns inverkan på lärandet

Anders Szczepanski talar om att det finns flera olika perspektiv på vilken inverkan den fysiska miljön har på oss. Studier visar till exempel att hjärnans möjlighet att lära in förändras när vi är utomhus, bland annat genom de kognitiva effekter som uppkommer av rörelse. Som att vi får ett förbättrat blodflöde och bättre kopplingar mellan de miljarder nervceller vi har i hjärnan vid ökad rörelse. Det handlar om att använda hela kroppen och alla våra fem sinnen. Han menar att hjärnan vill jobba tredimensionellt och att gripa för att begripa är en del av pedagogiken. När vi befinner oss i variationsrika naturpräglade utomhusmiljöer sjunker dessutom nivåerna av stresshormonet kortisol.

Han säger att det är positivt för inlärningen att variera mellan olika lärmiljöer.

– Det visar sig att om man växelverkar och varierar sig mellan inomhus och utomhus, mellan klassrum mellan skolgårdar eller förskolegårdar, parker eller grönmiljöer så får man en högre inlärningseffekt.

Anders säger också att:

– Om barn blir leriga, om man smutsar ner sig lite under fingrarna, ökar serotoninnivåerna och man kan säga att a happy child is a muddy child.

A happy child is a muddy child.

För Bettis Norrlander Lindelöv är utomhuspedagogiken ett komplement till det som sker i lärsalen. Hon och eleverna går rakt ut på skolgården och arbetar även om de inte har jättemycket natur direkt utanför dörren. Hon önskar att fler förstår att det man upplever och gör med kroppen är viktigt. I podden kan du bland annat höra mer om hur Bettis arbetat med religion med sina elever. Hon och kollegan Åsa Överman ser utomhuspedagogiken som ett sätt att ge fler barn möjlighet att visa vad de kan.

Övningar för utomhuspedagogik

Här tipsar Cecilia om två roliga övningar som går att genomföra både på naturskolan och på den egna skolan.

– Energistrålarna är en konkret och rolig övning som hjälper eleverna att förstå växthuseffekten bättre. 36-leken tycker barnen också är rolig. Det är en mattelek där de arbetar tillsammans samtidigt som de får röra på sig. De tänker inte ens på att det är matematik och de tycker det är mycket roligare än matteboken, säger Cecilia.

Fler tips på övningar med tillhörande material hittar du på skol- och fritidsförvaltningens intranät (tillgängligt även för dig som inte arbetar i Helsingborg).

Text: Josefine Hultén, kommunikatör, skol- och fritidsförvaltningen, Helsingborg.