Barnens klimatlöfte – ett sätt för barn och unga att höja sina röster

Varför är det viktigt att barnen har ett klimatavtal? Tre röster svarar. En lärare, en barnrättsstrateg och en miljösamordnare.

Helsingborgs stad har klimatavtal för företag och föreningar som vill samarbeta för en klimatsmart framtid. Sedan så finns Helsingborgarnas klimatavtal, ett klimatavtal skapat av invånare för invånare. Och nu finns också Barnens klimatlöfte. Ett sätt för stadens unga att säga till alla vuxna vad de tycker att de borde göra för att barn ska få en bra framtid att leva i. Barnen får också fundera på om det finns något som de själv kan göra.

Inger Fuchs, förstelärare på Västra Ramlösa skola

– Vilja vårda, vilja se, vilja förstå, vilja bli lyssnade till, det är barnen i ett nötskal, när man skrapar på deras undringar om de stora frågorna, om naturen, djuren och klimatet och dess snabba förändringar.

– Men, som vuxen måste du våga fråga och stanna kvar i frågorna. Vi kan och bör, visa på möjligheterna, visa på valen, visa på kraften hos var och en av oss. I detta läge är Barnens klimatlöfte en möjlighet. Här kan du sortera och ge uttryck för egna val och hur du vill ta nästa steg. Om man sedan också gör det med de vuxna i barnens närhet så blir kraften ännu större.

– Vi bär världen ihop! Vi är starka tillsammans!

Pia Bastholm, projektledare och barnrättsstrateg

– Det är viktigt att barnen får en möjlighet att uttrycka sin oro för klimatet på ett sätt där de samtidigt ställer krav på vuxnas agerande i klimatfrågan. Barnen får en kanal att uttrycka sig i, att sätta press på vuxenvärlden att agera, att förstå att de får ha åsikter och uttrycka oro samt hjälpa till, men att det inte är deras ansvar utan de vuxnas. Det finns gott om kopplingar till koppling till barnkonventionen – speciellt artiklarna 2, 3, 6, 12 och 13/14.

Emma Sjöberg, miljösamordnare

– Vi behöver ställa om vårt samhälle och vi behöver göra det fort. Ett av skolans viktigaste uppdrag är därför att arbeta med lärande för hållbar utveckling. Målet är att låta eleverna utveckla handlingskompetens, alltså att ha förmågan att kritisk värdera olika alternativ och ta välinformerade och självständiga beslut. Då måste vi se till att vi jobbar med såväl kunskaper, möjligheter och motivation. Kunskap handlar om rena fakta, praktiska färdigheter, djupare förståelse, bred kännedom och klokskap, kort sagt vad vi vet. Vi måste också visa på att det finns olika alternativ och fysiska möjligheter att välja för de flesta. Det finns vegetarisk mat att välja eller välja bort och det går att ta upp en fråga på elevrådet i skolan eller gå och rösta för att göra min röst hörd.

– För att någonting ska hända måste också motivation, den inre drivkraft, finnas. Jag vill ändra mig eller någonting. Jag bär på en attityd – jag vill – och jag ser de möjligheter som erbjuds. Här kan ett lokalt klimatavtal vara till stor nytta.  Ett lärande som utgår från den verklighet man befinner sig i kan skapa ökad motivation genom att låta eleverna arbeta med reella problem, gärna i sin närmiljö, och finna olika lösningar. Klimatavtalet blir ännu ett verktyg i verktygslådan. Ett sätt av många att engagera sig som kan passa en del elever och på så sätt ge dem en möjlighet att göra sin röst hörd.