Dalhemsskolans lärledare och skolledare på konferens om bedömning för lärande
Som en del i Dalhemsskolans utvecklingsarbete att stärka ledarskapet på alla nivåer besökte skolans lärledare och skolledare för ett par veckor sedan konferensen Bedömning för lärande (BFL). Konferensen bjöd på ett smörgåsbord av teorier och forskningsresultat samt lärares praktiska arbete med BFL. Frågan är vad de fick med sig?
Att åka på konferens för att inspireras, bekräftas och/eller utmanas i sitt tänkande och handlande är en vanlig strategi av många i skolors utvecklingsarbeten. Det är en strategi som bland annat kräver systematisk och kollegial reflektion för att nya tankemönster och nya handlingar ska genereras. Ett sådant arbete är Dalhemsskolans lärledare och skolledare mitt uppe i. Som strategisk utvecklare försöker jag stödja och utmana dem i detta.
Metoder eller bärande idéer?
Översättning av bärande idéer till den egna verksamheten är en av de uppgifter lärledarna och skolledarna behöver engagera sig i för att skapa ett hållbart utvecklingsarbete. De hade därför inför konferensen bestämt sig för att fokusera på de bärande idéerna i BFL. Metoder att applicera i den egna undervisningen skulle däremot inte stå i fokus.
Lärledarnas och skolledarnas omedelbara reflektioner visar att det är enkelt att fastna i metoder. Det är enkelt att ta till sig eller att förkasta metoder jämfört med att undersöka och översätta idéer till konkreta handlingar i den egna verksamheten. Lärares arbete med väggmatriser inspirerade exempelvis och bidrog till tankar såsom ”hur gör vi och vad kan vi förfina i vårt arbete?”.
Reflektion om förutsättningar
En gemensam bearbetning av intrycken från konferensen fick dock gruppen att komma vidare till idéerna bakom metoderna. Lärledarna och skolledarna har börjat sätta egna ord på teorier och forskningsresultat som är relevanta för just dem. De teoretiska bidragen på konferensen om formativ undervisning, självreglerat lärande och self-efficacy gav definitioner och modeller som nu utvecklar tänkandet om BFL i lärledargruppen. För ytterligare fördjupning har skolledarna köpt in Åsa Hirshs bok Formativ undervisning. Konferensbidragen har satt igång tankar om förutsättningar för att förfina undervisningen och utveckla det kollegiala kunnandet om BFL på skolan. De gav upphov till en dialog om hur lärledargruppen och skolledningen kan organisera sitt arbete för att undvika att de och lärarna hamnar i görande. Konferensen bidrog till insikter i att förfinandet av undervisningen kommer att kräva att lärarna och skolledarna lär för att eleverna ska kunna lära. Det kräver i sin tur hårt arbete och träning.
Utveckling av kollegialt kunnande
Lärarnas lärande har initierats via coachning och gruppcoachning av alla lärare på skolan. Lärarna coachas av externa coacher, men tanken är att lärledarna och lärarna i förlängningen ska vara varandras kritiska vänner. Efter konferensen i BFL och efterarbetet av densamma reflekterar lärledarna nu över de gemensamma reflektionerna. Dessa metareflektioner har resulterat i frågor som kan utgöra utgångspunkter för lärarnas lärande. Exempel på sådana frågor är:
- Hur kan vi se BFL i ditt klassrum?
- Hur förmedlar du målen för undervisningen till dina elever?
- Hur vet eleverna vilka framsteg de har gjort?
- Vilka formuleringar använder du när du återkopplar till eleverna?
- Vad hjälper dig mest i arbetet med att få reda på vad eleverna behöver utveckla?
- Hur aktiverar du eleverna som resurser för varandra?
Dalhemsskolan har påbörjat arbetet med att förfina undervisningen för att främja elevernas lärande. Det är ett arbete som kommer att pågå de kommande åren. Lärledarna betonar att lärarna redan har flera goda exempel på hur de arbetar med BFL för att skapa goda förutsättningar för elevernas lärande. Och vem vet, efter ytterligare förfiningar kanske Dalhemsskolan bjuder in till en egen konferens och delger sina exempel? Om inte annat kommer dessa exempel att utgöra grunden för lärarnas lärande. Själv fokuserar jag på skolledarnas handlingar för att ett sådant lärande ska kunna bli möjligt.
Jaana Nehez
Strategisk utvecklare, skol- och fritidsförvaltningen Helsingborg.