Digitala läromedel

Eleverna på Varagårdsskolan i Bjuv har använt Gleerups digitala läromedel sedan höstterminen startade och skolan blev en helt digital skola. Hur påverkas eleverna av den digitala omställningen? Var, när och hur använder de sina digitala läromedel? Alla elever har chromebooks och vi arbetar med G Suite. Här skriver pedagogerna Linus Lorentzon och Håkan Larsson om resultatet av undersökningen de genomfört bland eleverna.

I höstas gjorde vi en stor digital undersökning på vår skola bland både lärare och elever i årskurserna 4-9, för att se hur arbetet som digital skola fungerar. Resultatet från lärarenkäten kommer att redovisas i ett senare blogginlägg

Totalt 263 elever från årskurs 4-9 besvarade enkäten om Gleerups digitala läromedel, och fördelningen mellan årskurserna har varit relativt jämn. När vi utformade elevernas enkät ville vi fokusera dels på hur de har hanterat höstens uppstart, dels var, när och hur eleverna använder de digitala läromedlen. Sist men inte minst ville vi ge eleverna chansen att komma med konstruktiv kritik. Den första frågan vi vill ha reda på var hur svårt det var att komma igång. 1 betyder svårt och 5 betyder lätt.

Hur ofta använder du Gleerups digitala läromedel i skolan?  

Användandet av de digitala läromedlen är relativt högt. 71.4% av eleverna säger att de använder Gleerups digitala läromedel en eller flera gånger i veckan, och ytterligare 18.7% använder läromedlen varje dag. Detta är positiva resultat, inte minst eftersom den höga användarfrekvensen gör de mer djupgående frågorna mer pålitliga.

Vilka funktioner i Gleerups digitala läromedel använder du dig av?

När eleverna tillfrågas om vilka funktioner de använder på Gleerups Portal är svaren många och väl fördelade. De flesta elever läser texter, och över 50 % gör uppgifter i de digitala läromedlen.

Utöver detta är svaren spridda. Några färgmarkerar textstycken, andra använder sökfunktionen eller tittar på filmer. Det kan inte förväntas att alla användare ska ta del av alla funktioner. Snarare bör funktionerna finnas där som ett extra stöd när eleverna behöver det – och utan att läsa för mycket in i tabellen ovan kan vi konstatera att flertalet av Gleerups digitala funktioner används av elever vid behov.

Vilket betyg ger du Gleerups digitala läromedel i jämförelse med en tryckt bok? (1-5)

Att jämföra ett nytt digitalt läromedel med gamla efter bara en termin kan vara nog så knepigt – inte minst för eleverna själva. Dock, eftersom vi på skolan även tidigare använt oss av Gleerups läromedel i traditionell tryckt format vågade vi oss ändå på att be eleverna betygsätta de digitala läromedlen jämfört med deras fysiska motsvarighet.

85,8% av eleverna tycker att de digitala läromedlen är lika bra eller bättre än de tryckta böckerna – och den högsta stapeln (31.8%) landar på topp-betyget 5. Detta är såklart både intressant och kul att se, men för att kunna göra den siffran ännu högre i framtiden tycker vi det är minst lika viktigt att styra fokus mot de resterande 14.2% av eleverna som gett de digitala läromedlen betyget 1 eller 2. Detta styr oss därför över till den del av enkäten där vi bad eleverna att så tydligt som möjligt förklara alla punkter de hade att kritisera med läromedlen.

Har du hittat några brister med Gleerups digitala läromedel?

När vi gått igenom elevernas svar har vi fokuserat på konstruktiv kritik, som kan lösas eller förbättras – antingen på plattformsnivå av Gleerups eller i undervisningen av oss lärare.

Den mest återkommande elevkritiken handlar om att det stundvis är rörigt att guida sig fram i det digitala läromedlet. Detta är självklart ett problem, men lyckligtvis ett ganska lätt åtgärdat sådant. Alla är vi barn i början, och så länge de digitala läromedlen fortsätter vara ett naturligt inslag i undervisningen tror vi att eleverna kommer bekanta sig väl med läromedlens layout.

Andra exempel på elevernas kritik riktar sig mot otydliga instruktioner, ofärdiga uppgifter som försvinner när man loggar ut. Detta är självklart också verkliga problem – men här finns också ett gyllene tillfälle att slå ett slag för både den digitala utvecklingen generellt, och Gleerups Portal i synnerhet. Som vi nämnt innan har Gleerups support hittills varit både snabba och tillmötesgående med sin hjälp, och gällande saker som inte kan åtgärdas direkt har vi ändå fått den övergripande känslan av att Gleerups tar med sig förslag och kommentarer.

Detta är självklart inte något som bara tas upp i samband med elevenkäter – snarare försöker vi kontinuerligt uppmuntra eleverna att uppmärksamma om de tycker något är fel eller underligt i sina digitala läromedel. När detta fungerar på en bra nivå, då står vi helt plötsligt med ett digitalt läromedel som eleverna själva aktivt kan vara med och utveckla. Är inte det en fantastisk nivå av elevdemokrati?

Har du fått tillräcklig med handledning från dina lärare om hur du använder Gleerups digitala läromedel?

Vi ville också veta om eleverna kände att de fått tillräcklig hjälp av oss lärare för att kunna hantera de digitala läromedlen optimalt.

Nästan 89% av eleverna anser sig ha fått tillräcklig handledning från skolan gällande användandet av de digitala läromedlen.

Men kanske det är mer intressant att fokusera på de resterande elva procenten? På samma sätt som det idag innebär ett extra arbete för lärare att lära sig hantera den ständigt föränderliga teknologin, finns det även en förväntan att dagens ungdomar ska sluka varje ny teknologisk innovation med hull och hår utan den minsta fråga eller klagomål. Vi har redan poängterat att vi ser detta som ett övergående problem – men det visar likväl samtidigt att kunskaper och färdighet gällande teknologi (för både personal och elever) är minst lika viktig i dagens skola, som den blotta närvaron av teknologi.

Linus Holdt Lorentzon lärare So/sv och Håkan Larsson lärare So/sv och förstelärare,

Varagårdsskolan, Bjuv