Digitalt meningsskapande i förskolan

Digitalt meningsskapande i förskolan

För mindre än en månad sedan släpptes boken Digitalt meningsskapande i förskolan och redan nu har boken fått stort fäste hos en lärarkår som brinner för att skapa helhet. Efter en inledning av Susanne Kjällander följer tio kapitel där pedagogistor, förskollärare, ateljeristor och forskare delar med sig av sina erfarenheter kring ämnet.

En av författarna i boken Digitalt meningsskapande i förskolan är Emma Lewis, ateljerista och verksam på två olika förskoleområden i Helsingborgs stads skolor.

Emma står stolt jämte namn som Elza Dunkels och Mia Mylesand och hon tror att det finns många som kan ha nytta av att läsa boken.

Vilken plats har dina kollegor och din barngrupp i boken?

– Utan mina kollegor, främst mina närmsta då projektet faktiskt tog plats, Marie och Filippa på Nicandersgatans förskola, tillsammans med barnen hade detta kapitlet inte existerat. Projektet föddes i två hjärnor och en tredje var så nyfiken och modig att den hoppade på direkt! Projektet smittade snabbt av sig på barnen och familjerna.

Emma skulle vilja beskriva sitt kapitel som en kärleksförklaring till en barngrupp och deras projekt. Ett projekt som genomfördes på hennes privata koloni.

– I ett arbetslag, i en barngrupp och bland barnens familjer finns det alltid olika kompetenser och erfarenheter och det är upp till oss att lyssna in, vara nyfikna och se rikedomen i dem. Allas del är lika viktig! Utan S:t Jörgens förskolors långa historia av ett Reggio Emilia-inspirerat och projekterande arbetssätt, samt ett reflekterande förhållningssätt hade jag aldrig varit den pedagog jag är idag. Detta är inget som direkt lyfts i mitt kapitel men som man kan läsa mellan raderna.

Vem ska läsa boken och hur hoppas du att man kan ha nytta av den?

– Boken har redan sålt otroligt bra, vilket är himla kul och jag är väldigt stolt! Jag tror att pedagoger, rektorer, lärarstudenter och förhoppningsvis nyfikna föräldrar och vårdnadshavare kommer läsa boken. Jag hoppas att den kommer ge en ny bild av vad digitaliseringen och digital kompetens i förskolan kan betyda. Jag hoppas den får människor att tänka till kring sin undervisning, kring lärmiljöns betydelse, och kring HUR vi bjuder in barnen till meningsfulla sammanhang.

På frågan om hon har något favoritkapitel kan Emma inte riktigt svara. Det går helt enkelt inte att bara välja en sak.

– Jag tänker att boken är sammansatt av människor med olika ingångar, olika kompetenser och det är det som gör boken till det den är.

Hur kommer det sig att du fick skriva det här kapitlet?

– När jag föreläste på Sett i Stockholm för längesen gick Erika Kyrk Seger, som är redaktör för boken, fram till scenen och tackade och frågade mig om jag kunde tänka mig att skriva i en uppföljare av ”Mediepedagogik på barns villkor”. Självklart svarade jag! Ett par år senare, efter att jag föreläst på Sett Syd, kom Erika fram igen och frågade om jag fortfarande var intresserad och så blev det!

– Föreläsningen jag gjorde på Sett hette ”Viktiga platser för viktiga barn” och handlade om ett projekt jag varit delaktig i tillsammans med sju 2-åringar. Med digitala verktyg förflyttade vi oss till barnens viktiga platser och under resan skapade/manipulerade vi ljud och undersökte ljudvågor genom luften med hjälp av högtalare och olika ”hoppande” material. Det projektet har jag skrivit om i boken, ”Att skapa språk och mening”.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *