E-bibliotek och egenproducerade böcker ökar motivationen hos eleverna

Att ha ett eget e-bibliotek på skolan låter kanske som en dröm och något nästan ouppnåeligt. Men med verktyget Bookis är det lekande lätt och runt om i Sverige finns ett hundratal skolor med egna Bookis-bibliotek.

Helsingborg står för sju Bookis-bibliotek där eleverna själva både producerar och lånar varandras e-böcker. Hos dessa finns allt från ett 50-tal böcker upp till nästan 500. Jag har pratat med tre av de skolor som har egna Bookis.

Alla Bookis i Helsingborg hittar du på helsingborg.bookis.se

När jag frågar runt om arbetet med e-bibliotek och Bookis så säger upplevelserna att egenproducerade böcker är något som tilltalar elever, både att producera och att läsa, samtidigt som det utvecklar och bidrar till lärande. Däremot finns det många olika sätt att arbeta på, skolorna har kommit olika långt i sina processer och använder verktyget på lite olika sätt. Det finns också en del olika upplevelser och tankar kring arbetet.

Hur arbetar ni med Bookis på skolan?

Raus Planterings Bookis Plantioteket är en naturlig del av skolan. Alla elever från årskurs F-6 och all personal är inblandad och ”alla blir många”, som Eva Levin, IKT-pedagog, Raus Planterings skola, uttrycker det. Den övergripande tanken är att hela skolan skriver  och arbetet brukar få ett riktat fokus med hjälp av olika teman. Senast skrev exempelvis alla i årskurs 4-6 böcker om vetenskapsmän i NO. I den övriga undervisningen publicerar eleverna även faktatexter från sitt skolarbete på Plantioteket.

– Sånt man hittar på bibliotek hittar man på Plantioteket. Vi har ett mål på hur många böcker vi vill publicera på Plantioteket under varje läsår, vilket gör att vi arbetar aktivt och övergripande, säger Eva.

Raus Plantering har arbetat med Plantioteket i ungefär tre år och det är det Bookis i Helsingborg med flest antal böcker och flest antal utlån. Barnen kommenterar ofta på varandras böcker men nu har även föräldrar och släktingar börjat hitta in.

– Det lyfte efter ungefär två år, under sommarlovet(!) 2016. Då lånades plötsligt 1000 böcker per månad, säger Eva.

På Västra Ramlösa skolas med Bookis skriver eleverna sina egna berättelser och gör sin egen framsida till boken med titel, bild och författare. Det är ett arbete som sker i klasserna i den vanliga undervisningen, på svenska eller engelska än så länge. Texterna mailar de till Marie-Louise Ekberg som är ansvarig för skolans Bookis som sedan publicerar. Klasserna tittar på och läser ofta böckerna gemensamt eller så får eleverna tid att läsa varandras böcker enskilt.

– Jag själv (och säkert fler än jag) plockar sedan upp Bookis nästa gång vi ska skriva och då får eleverna titta på sina gamla berättelser och de ser snabbt att de utvecklats och skriver en ännu bättre historia denna gången, säger Marie-Louise.

Modersmålsenheten i Helsingborg har en Bookis-samordnare, Andrea Kos, som arbetar som handledare och koordinator för lärarna. Andrea laddar upp böckerna och uppdaterar plattformen. Alla appar eleverna behöver för att skapa en digital bok finns på plats i de ipads som alla modersmålslärare har tillgång till att låna. IKT-ansvarige, Mansour Ahmad är ansvarig för det arbetet.

Vilka fördelar ser du med ert e-bibliotek?

Eva, Marie-Louise och Antje Berggren, modersmålslärare i tyska, verkar vara överens om att det är det publika, att det finns riktiga mottagare, som är avgörande för elevernas motivation. Det känns viktigt för eleverna att det blir rätt när de vet att det publiceras publikt.

– Efter första gången eleverna blivit publicerade, förbättrar de allting, de ser sin egen utveckling och de lägger ner mer och mer tid och ansträngning för att boken ska bli så bra som möjligt. Glädjen de känner när de ser sin bok som en ”riktig” bok är också härlig att se. Jag tror att skrivutvecklingen och motivationen ökar med hjälp av Bookis. De läser även varandras texter och kommenterar och de lär mycket av varandra, säger Marie-Louise.

– Det blir viktigt för eleverna att det blir rätt eftersom de vet att det är publikt. Eleverna jagar mig till och med när jag inte hunnit publicera deras böcker, säger Eva.

Antje tycker att Bookis motiverar både den som skriver en bok och den som läser. Hon ser ett stort värde i att en bok kan vara publicerad av någon jag känner och dessutom på ett språk jag kan. Elevernas intresse och motivation gör i sin tur att du som lärare har möjligheten att ge eleverna mer utmanande och meningsfulla uppgifter. Antje kan också se att det är ett bra sätt att låta de blyga och mer tystlåtna eleverna att ta plats.

Jag har ingen lust att skriva, men jag vill gärna göra en egen bok.

Utmaningar, svårigheter och utvecklingsområden med Bookis

Marie-Louise skulle vilja få alla pedagoger att se fördelarna med Bookis och få igång ett arbete där e-biblioteket blir ett naturligt skrivutvecklande verktyg. Hon skulle också vilja börja med att låta eleverna skriva en kort biografi och en kort ”baksidestext” till sina böcker. Kanske skriva en arbetsbeskrivning till pedagogerna hur man kan arbeta med bookis i klasserna.

Marie-Louise har visat och berättat för sina kollegor om fördelar med Bookis på uppstartsdagar, kompetensutvecklingsdagar och i personalrummet, trots det glömmer lärarna bort att det finns. Därför skulle hon vilja bli bättre på att marknadsföra skolans Bookis.

– För eleverna ser jag inga nackdelar bara fördelar. Däremot har vissa elever inte velat skriva sina egna namn, de använder alias istället och det tycker jag är synd, jag vill ju att de stolt ska kunna visa upp sina böcker med namn, säger Marie-Louise.

– Det digitala klassrummet är flerspråkig och utan gränser. En e-bok kan läsas i en annan skola, en annan stad, ett annat land. Den är gratis och tillgänglig för alla. Ett exempel skulle till exempel kunna vara att använda Bookis i samarbete mellan elever från olika städer eller länder, med exempelvis eTwinning, med elever som har samma modersmål eller lär sig samma främmande språk, säger Antje.

Antje, Marie-Louise och Eva kan se ett behov av att arbeta med uthållighet och att utmana eleverna att förbättra sina texter, respektera upphovsrätten och ge sig tid för att reflektera ännu mer. Men arbetet med Bookis tar tid.

– Det är mer jobb med att publicera en bok än att skriva en berättelse på ett papper och hänga det på väggen. Bilder, texter, framsida och alla andra delar ska vara färdigt, lagligt och så vidare. Vi måste till exempel undervisa och lära oss mer om rättigheter. Det är inte en nackdel, men det är tidskrävande. Men det blir i slutet ändå mer effektivt, till exempel genom att texterna blir bättre och mer genomarbetade. När de läser in sina böcker “rättar” de ju sitt eget arbete eftersom de själva hör hur det låter, säger Eva.

I det framtida arbetet önskar Eva ännu mer breddning med exempelvis mer faktaböcker och fler ljudböcker på andra språk.

– Idag tycker eleverna att det är mer pinsamt att läsa in böcker på sitt modersmål än på svenska. Vi har igång ett samarbete med modersmålslärare men det skulle jag gärna utveckla ännu mer, säger Eva.

Det allra viktigaste för att arbetet med e-bibliotek ska bli bra är enligt Antje att man har lärare som vågar testa nya saker.

En sak som Eva tycker är lättare idag än för tre år sedan, när hennes elever började publicera på Plantioteket, är att det idag är lite lättare att få in elever i arbetssättet och tankesättet. Dels för att de redan vet vad Plantioteket är men också för att de är mer vana av att gilla, läsa och kommentera på webben än vad eleverna var för några år sedan.