Elevhälsa på vetenskaplig grund med Utsikter

”Ett bra sätt att arbeta för en inkluderande miljö, ett sätt som inte innebär att alla är i samma rum eller precis får samma insats. Där man kan se om eleverna utvecklas likvärdigt och säkerställa att inte någon enda elev står stilla i sin utveckling eller utvecklas så långsamt att hen riskerar att få kunskapsluckor.”

Så beskriver Eva Pennegård, mellanstadielärare och specialpedagog, vinningarna av att arbeta med att analysera resultat enligt arbetsmodellen från arbetet med Utsikter. Eva publicerade en artikel om Utsikterarbetet – Elevhälsa på vetenskaplig grund – under 2014 i Specialpedagogisk tidskrift. Under projektets gång arbetade Eva som pedagogisk utvecklare på Dalhemsskolan i Helsingborg. Här sammanfattar vi innehållet ur artikeln samt arbetet med Utsikter.

Beskrivning av arbetet med Utsikter

Utsikter är ett utvecklingsarbete inom Part (Preventivt arbete tillsammans) som drevs under åren 2008-2013.  Verksamhetens två övergripande målområden är god utbildning och god hälsa för barn i Helsingborg och Landskrona.

Arbetshypotesen var att om man på allvar skulle kunna påverka elevers förutsättningar till ett bra liv borde man arbeta förebyggande med att se till att eleverna klarade sin utbildning på ett tillfredsställande sätt.

Elever som inte lyckas med sin utbildning löper stor risk att få ett mindre lyckat liv, kortare livslängd, lägre inkomst och sämre hälsa (Social rapport 2010). Satsningen inom Utsikter föregicks av ett försök gällande familjehemsplacerade elever och upplägget var i stort sett en replikering av det arbetet – Skolprojekt inom familjehemsvården (Skolfam).

På tre skolor i Helsingborg erbjöds elever till föräldrar med långvarigt försörjningsstöd en förstärkt skoltjänst i samverkan mellan skola, socialtjänst, kulturförvaltning och region Skåne inom Part. Ett team med specialpedagog och skolpsykolog rekryterades och fick som uppdrag att kartlägga elevernas förutsättningar att lära, samt deras resultat i skolan med hjälp av standardiserade tester.

Arbetsgången i Utsikter var att utifrån resultatet från kartläggningen göra en analys av elevens behov. Utifrån det såg man sedan på hur verksamheterna behövde anpassas till elevernas behov. Under projekttiden följde teamet sedan elevens utveckling systematiskt och hade uppföljning med jämna mellanrum. Även uppföljningarna grundade sig på mätningar med hjälp av standardiserade tester. Detta för att kunna uttala sig om elevens utveckling i förhållande till tidigare och på så sätt kunna se effekterna av undervisning och annan stödjande verksamhet.

Ett arbetssätt med inkluderande påverkan

Resultatet gav indikationer på att verksamhetens stöd till dessa barn förändrades under försökets två år. Förväntningarna på att barnen skulle klara skolan ökade och insatserna från övriga aktörer blev mer inriktade på skolarbete jämfört med tidigare då det varit på föräldrarnas förmåga och elevernas sociala problem.

En analys av verksamhetens insatser och uppföljning av vad undervisning och insatser ger för effekter har lett till att våra insatser skärps och blir mer effektiva samt att våra resultat höjs.

Arbetssättet har en inkluderande påverkan. Vår personal har fått högre förväntningar på sig själva och på  våra elever. Vi pratar mer om att vi ännu inte har hittat det bästa sättet att undervisa på. När någon elev inte lyckas är det vi som professionella som ännu inte har lyckats!

pennegard

Uppföljning och analys av resultat

Analys av resultaten och vad undervisningen leder till sker genom att tre gånger per läsår göra analysrunda. Redskapet Digilys växte fram under projektets gång, där kan resultatet ses i tydliga färgdiagram, så kallade färgkartor.

I dessa färgkartor får läraren en snabb överblick för hur väl eleverna svarat på lärmiljön och undervisningen. En analys av vad som kan behöva göras och vilka hinder som finns kan ta sin utgångspunkt i denna karta.

Det som används är standardiserade test med summativa resultat. Testerna  mäter färdigheter som man behöver ha för att kunna tillgodogöra sig undervisningen på ett bra sätt, exempelvis läsa, skriva och räkna med flyt och förståelse. Därefter används resultatet på ett formativt sätt. Det går att se hur långt undervisningen har nått, det blir synligt vad som behöver vara nästa steg samt det fungerar som en identifiering av arbetssätt, metoder eller anpassningar som kan leda vidare.

Att alla professioner är involverade i analys av skolresultatet gör att elevhälsans fokus kan vara förebyggande och stödjande för att säkerställa att alla elever kan klara sin utbildning på bästa sätt.

Arbetet med skolornas lokala elevhälsa fick en bra skjuts med hjälp av analysarbetet och dess tydliga underlag och kunde börja växla om till att arbeta mer med förebyggande och främjande frågor, Elevhälsa för högre måluppfyllelse.

Om lärmiljön analyseras i ett elevhälsosammanhang lyfts fokus till att inte enbart handla om svårigheter och problem inom elever utan också om att vissa aspekter av undervisningen leder till ett bättre resultat. Viktiga aspekter som synliggjordes i analyserna var elevernas känsla av delaktighet och deras känsla av sammanhang och tilltro till sin förmåga.

Genom att arbeta med analyser av resultat går det att säkerställa att det specialpedagogiska perspektivet genomsyrar hela dagen för våra elever. Det är ett utmärkt sätt att kunna se vad olika insatser för våra elever leder till. Det blir även tydligt om olika insatser på individnivå gör skillnad och om det gör det i relation till övriga elevers utveckling.

/ Eva Pennegård

Läs hela artikeln Elevhälsa på vetenskaplig grund av Eva Pennegård (pdf)

Informationssida om DigiLys, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)