Från fritidspedagog till matematiklärare

Björn Sahlin upptäckte matematiken när han arbetade som fritidspedagog. Därifrån vidareutbildade han sig till matematiklärare och idag, 2015, arbetar han på Rydebäcksskolan i Helsingborg. Han är förstelärare och handledare inom matematiklyftet. Björns roll är att inspirera andra lärare och han brinner fortfarande för matte i praktiken.

Björn påbörjade sin karriär i skolan som fritidspedagog för 17 år sedan. Under den tiden fick han möjlighet att arbeta med den praktiska delen av matematiken, vilket han upptäckte var väldigt uppskattat bland eleverna. Han märkte då hur eleverna i praktiken kunde applicera och förstå den matematik de jobbat med i teorin.

– Det var där jag fick upp ögonen med att detta är någonting för mig, att hitta andra vägar för att lära matematik än att bara räkna i boken, säger Björn.

Därefter gick Björn lärarutbildningen SÄL (särskild ämneslärarutbildning) med inriktning på matematik och NO.

Björn menar att arbetet som fritidspedagog verkligen varit till nytta och han säger att matematiklyftet har gett honom en nytändning när det gäller det tänk han hade när han fann matematiken för drygt 15 år sedan. Han pratar mycket om de öppna uppgifter och stora problemlösningsuppgifter som man arbetar med idag och han ser det som väldigt positivt att nya läroplanen trycker på att man ska kunna uttrycka sig på olika sätt och vikten av att du kan lösa en uppgift på flera olika sätt.

Han säger vidare att den stora skillnaden sedan matematiklyftet är att boken tidigare varit en stor symbol för matematikundervisningen, vilket börjar minskas. Nu är undervisningen mindre bokstyrd och därigenom är det enklare att vara flexibel.

Tiden för att jobba på egen hand i matteboken är också viktig och det är viktigt att eleverna får arbeta med det ibland. Men Björn upplever att eleverna är mycket mer engagerade när de jobbar med att hjälpas åt med verkliga problem och att man får visa sina olika lösningar tillsammans.

– Min uppfattning är att jag ser mycket mer glädje under matematiklektionerna när eleverna känner att “jag klarar detta”. Det är en stor skillnad. Den glädjen har man inte sett innan.

Kollegialt matematiktänk

Den största kollegiala vinningen med matematiklyftet är glädjen Björn ser hos lärarna. Vanligt att höra från träffarna är “vi testade detta och det gick jättebra!” och att jämföra likheter och skillnader med kollegor genom berättelser som exempelvis “den eleven som aldrig brukar göra någonting, han gjorde så och så…”.

Björn är själv lärare på mellanstadiet men inom matematiklyftet handleder han både grupper med lärare från årskurs 4-6 och lärare från årskurs 7-9. I och med att han handleder båda grupperna tror han att det glapp som ibland finns mellan lärarna inom de olika årskurserna kan minskas en del.

Han tror också att det är jätteviktigt att det kollegiala arbetet med träffar från olika skolor och utbyte inom matematik fortsätter även efter matematiklyftet.

– Det arbete jag gör kollegialt är just nu inom ramen för matematiklyftet. Min tanke är att när matematiklyftet inte fortsätter så fortsätter jag ändå med mina kollegor.

En person som Björn har inspirerats mycket av är Dan Meyer som är matematiklärare, föreläsare, författare och brinner för att hitta nya sätt att undervisa i klassrummet.

En person som Björn har inspirerats mycket av är Dan Meyer som är matematiklärare, föreläsare, författare och brinner för att hitta nya sätt att undervisa i klassrummet.

Exempel från Björns klassrum

Problemlösningsuppgift
En uppgift Björns elever fått är att räkna ut hur mycket det kostar att göra en klassresa. Eleverna får söka information utifrån hur många de är, vad de ska göra och hur mycket det kostar. Sedan presenterar man det i keynote, motsvarigheten till powerpoint, och redovisar hela uträkningen.

I klassrummet arbetar eleverna ganska mycket med ett program som heter educreations. Till exempel får eleverna en bild av en triangel med en fråga som “vilken vinkel är rät?”. I programmet kan de rita direkt på plattan, markera och förklara.
Länk till recension av appen på skolappar.se

Matteläxa?
Ibland kan det vara svårt för föräldrar att hjälpa till med matteläxan hemma, eftersom man inte vet hur man ska göra. Ett exempel som Björn berättar om är hur man med olika uppgifter kan skicka hem en läxhjälpsfilm till föräldrar. I filmen finns olika förslag på hur man kan ge ledtrådar till sitt barn  för hur man kan lösa en uppgift.

Att träna och visa sina förmågor
I klassrummet brukar Björn vara tydlig med vilka förmågor som eleverna tränar just nu. Han är också tydlig med att tala om att efter eleverna har tränat en förmåga får de möjlighet att visa sin förmåga istället för att testa en förmåga. Han försöker också väga in så mycket som möjligt hur en förmåga kan användas i verkligheten.

Matteboken…
Björn menar att ett problem är att många lärare har svårt att släppa matteboken. För att komma åt knuten och att släppa boken lite tror han att man behöver träna på att rent konkret göra öppna uppgifter. Samtidigt se på vilka kunskapskrav man kan mäta i just de uppgifterna man gör och vilka förmågor som går att bedöma. Han menar att det är bättre att vända på det och istället för att utgå från boken kan man börja med att titta i läroplanen. Utifrån läroplanen kan man sedan titta i boken och se vilka delar av boken man kan arbeta med för att nå de olika målen.

Den största vinningen av att arbeta som jag gör är att jag får med alla. Och att kunna upptäcka att de som har svårt i vissa situationer, glänser i andra situationer!

Josefine Hultén, redaktör Pedagogsajten