Från klassrum till digital scen: Så väcker du elevers engagemang med poddar om samhällsfrågor

Att få elever att inte bara lära sig fakta utan också att resonera, ta ställning och påverka – det är en dröm för många lärare. Evelina Persson, mellanstadielärare på Ringstorpsskolan, har tillsammans med sina femteklassare lyckats just med detta genom ett spännande poddprojekt.

Projektet på Ringstorpsskolan är kopplat till ”BUMS – Barn och unga möter och skapar staden”. Ett projekt som inte bara resulterade i insiktsfulla diskussioner om klimatförändringar, utan också i en ökad motivation och stolthet bland eleverna.

Ett projekt som är ”viktigt på riktigt”

BUMS handlar om att ge barn och unga möjlighet att visa upp sitt arbete och sina idéer för en bredare publik – stadens invånare, politiker och andra skolor. För Ringstorpsskolan blev det en del av ett större initiativ kallat ”viktigt på riktigt”, där elevernas arbete skulle ha en verklig mottagare och ett tydligt syfte. Evelina och hennes kollegor, tillsammans med Per Dahlbäck från Malmö som är universitetsadjunkt på fakulteten för lärande och samhälle på Malmö universitet, guidade eleverna genom processen att skapa något som verkligen kändes meningsfullt.

För Evelinas femteklassare föll valet på poddar, med fokus på klimatkrisen och Europas naturresurser. Projektet tog sin avstamp i geografiundervisningen, där eleverna först utforskade hur jordytan förändras och sedan fördjupade sig i klimatet i Europa. Evelinas klass, en grupp som brinner extra mycket för att hjälpa till och förändra orättvisor, fångades särskilt av diskussionerna kring naturkatastrofer som tsunamin 2004 och de orättvisor som uppstår i dess spår.

När samtalet sedan rörde sig mot klimatkrisen, insåg Evelina att trots elevernas kännedom om profiler som Greta Thunberg, saknades ofta en djupare förståelse för hur situationen ser ut i Europa och lokalt i Helsingborg. Detta blev den perfekta grogrunden för poddprojektet.

Elevernas agens – deras förmåga att agera och påverka – i fokus

En av nycklarna till projektets framgång var elevernas stora frihet och agens. De fick själva välja vad deras poddavsnitt skulle handla om, utifrån de ämnen de studerat om Europa och klimatet. Resultatet blev en imponerande bredd av ämnen, från affärsidéer för second hand-butiker till diskussioner om att minska nötköttskonsumtion, slänga mindre plast eller konsekvenserna av smältande polarisar.

För att ytterligare förankra elevernas förståelse och ge dem nya perspektiv, fick de besök av Åsa Bjering, en expert på klimatfrågor, samt Emma Sjöberg miljösamordnare, som arbetade med att koppla de globala målen till Helsingborgs lokala förutsättningar. Emma hjälpte eleverna att förstå hur nära vi är att nå vissa mål i Helsingborg, vilket ledde till kritiska och insiktsfulla diskussioner i poddarna om möjligheterna att uppnå klimatneutralitet till 2030.

Podden som bedömningsverktyg – utan att eleverna märkte det

Poddformatet visade sig vara ett utmärkt sätt att arbeta med kunskapskrav, speciellt gällande resonemangsförmåga. Evelina kunde använda poddarna för att bedöma elevernas förmåga att resonera kring komplexa frågor, som hur framtiden kan se ut, vad som kan göras och vilka påverkansmöjligheter som finns. Det unika var att eleverna inte upplevde det som en traditionell redovisning eller ett prov. De fick agera, prata och sätta sig in i sina karaktärer, vilket gjorde att de behövde ha en djupare förståelse för ämnet för att kunna föra ett naturligt samtal.

– De behövde faktiskt kunna utan att de visste det riktigt så resonerade de ju hela tiden kring okej men hur tror vi det är i framtiden? Hur är det nu? Vad kan vi göra? Vad behöver påverkas? Och det klarade alla. Detta skiljer sig från traditionella prov där kanske inte alla elever lyckas visa sin fulla resonemangsförmåga. Poddarna blev en högre nivå av lärande för eleverna, samtidigt som det var roligt och engagerande, berättar Evelina.

Digitala verktyg för att sprida budskapet

För att förverkliga poddarna använde eleverna Creaza för att spela in direkt på sina datorer. De fick själva experimentera med att lägga till ljud, musik och jinglar. Även om det initialt var lite klurigt att sammanfoga flera ljudfiler, löste de det genom att oftast göra en inspelning och hellre ta om vid behov. Poddarna publicerades så att föräldrar och även politiker på BUMS, rektorer och andra kollegor kunde lyssna. Även jämnåriga elever från Evelinas högskolestudier fick lyssna, vilket gav eleverna en bred och varierad publik.

Evelina rekommenderar absolut att använda liknande verktyg och metoder. Det enda hon skulle ändra till nästa gång är att investera i bättre ljudkvalitet, till exempel genom att låna enklare mikrofoner för att säkerställa att alla röster hörs tydligt. Annars är hon oerhört nöjd med processen och resultatet.

Inspiration till ett mer engagerande arbetssätt

Detta projekt visar tydligt hur man kan höja elevernas motivation och engagemang genom att koppla undervisningen till verkliga sammanhang och ge eleverna inflytande över sitt eget lärande. Poddformatet, i kombination med digitala verktyg, erbjuder en kreativ och modern plattform för att utveckla både muntlig förmåga, källkritik och samarbete. Det är ett konkret exempel på hur man kan bryta sig loss från traditionella provformer och istället låta eleverna visa sina kunskaper på ett mer holistiskt och naturligt sätt.

Evelinas erfarenhet är att även om det kanske upplevs som mer krävande än ett traditionellt prov, så är vinsten i elevernas motivation och lärande är oerhört stor. De blir stolta över sina resultat och får träna på att resonera och argumentera på ett sätt som är svårt att uppnå med mer statiska bedömningsformer. Så våga testa nya vägar och låt dina elever få sin röst hörd – det lönar sig!

Titta på denna video där Evelina själv berättar hur digitala verktyg motiverar eleverna (Shorts på youtube)