Från ordbehandlare till penna och papper?

Då var den binära dramaturgin satt och det är dags att välja sida, att göra prov digitalt är en sak, att göra dem med papper och penna är en annan.

“Om digital rättning införs riskerar enkla flervalsfrågorna får ännu större utrymme.”

Per Måhl, lärarnas tidning 27/4-16

“Glöm det! De nya digitala prov som växer fram i andra länder är minst lika avancerade som pappersbaserade prov – ibland mer.”

Jan Hylén, janhylen.se 27/5-14

Citaten ovan är hämtade från två inflytelserika skolexperter, Per Måhl samt Jan Hylén.

Om man nu inte känner sig redo att välja mellan de två citaten ovan?
I Helsingborg har vi en tid undersökt möjligheterna att via ett pilotprojekt testa och utvärdera vad en digitalisering av prov och tester kan innebära för det pedagogiska och administrativa arbetet ute i skolorna. Kommer proven och testerna att förändras, i så fall på vilket sätt? Hur uppfattar elever och lärare i det dagliga arbetet skillnaderna mellan att genomföra traditionella prov och de digitala? Finns det administrativa vinster eller är de digitala trösklarna för höga?

Dessa och andra frågor är något som vi förhoppningsvis får några svar på då vi under vt-17 ger skolorna  möjlighet att testa en plattform för digitala prov. Testperioden har föregåtts av en inventering, research samt, en för intresserad skolpersonal, öppen demonstration av tre leverantörers plattformar.

Organisationen av pilotprojektet består av en från Helsingborgs stads skolor projektansvarig samt en administratör på varje skola. Leverantören ansvarar för utbildning i plattformen samt tillhandahåller support.

Utanför skrivplattan

Den senaste tiden har digitaliseringens påverkan på skrivandets processer hamnat på kultursidorna. Författare och forskare är endast ense om en sak – vårt sätt att kommunicera förändras, något förloras, något läggs till.

Vilka verktyg vi använder är inte bara en fråga om funktionalitet. Verktygsval är sammanlänkat med såväl fysiska som kulturella faktorer. En elev som i sin skolvardag använder digitala verktyg kan ha svårt att förstå att hen vid provtillfällen tvingas skriva för hand.

Som pedagoger är vi kanske inte uppmärksamma på hur verktygsvalen påverkar inte bara hur vi utför en uppgift utan även hur vi uppfattar och tänker runt den samma.  I Växjö skriver de nationella prov i digital form. Trots detta väljer uppemot en tredjedel av eleverna att skriva proven med papper och penna.Hur kan det komma sig? Osäkerhet med digitala verktyg? Möjligt, men det kanske finns andra svar. Inför skolverkets arbete med digitalisering av de nationella proven är fokus däremot på andra mer konkreta frågor. Det handlar om säkerhet, extern bedömning, administration, distribution samt multimodalitet. Målet är att de nationella proven ska vara digitaliserade 2022.

Oavsett om det gäller nationella prov eller vardagliga tester skapar digitaliseringen nya möjligheter men också nya utmaningar. I bästa fall ger digitaliseringen av prov möjligheter för innovativ pedagogik, i sämsta fall, teknisk inlåsning och slentrianmässigt testande.

Vi hoppas att pilotprojektet utöver de digitala erfarenheterna också kan resultera i en ökad handlingsberedskap – för digitalisering av prov och tester ingår i ett större sammanhang där vi kommer att ställas inför komplexa frågor. Learning analytics i samspel med “Big Data” är ett framväxande område som vi måste bli mer medvetna om. Och frågorna om varför, vad och hur måste också sättas i ett samanhang där det blir tydligt hur tester kan användas.

Länk: Jan Hylén, Hur ser framtiden ut for learning analytics

/Janne Berg, digitaliseringsrådgivare, utvecklingsavdelningen, Helsingborg