Från vardagssnack till skolspråk – om språkutveckling i olika ämnen

I oktober startade serien Från vardagssnack till skolspråk. En serie från UR Skola om att arbeta språkutvecklande i sitt eget ämnet. I serien deltar bland annat Susanne Jönsson och hennes elever på Dalhemsskolan i Helsingborg.

Se Susanne och hennes elever i seriens andra avsnitt: Att se mönster och strukturer.

Susanne arbetar till vardags mycket med kombinationen matte, språk och IKT och i avsnittet tar hon hjälp av dominobrickor för att lära ut matematiska ämnesord som exempelvis avstånd, kurva och spiral. Genom leken får eleverna egna erfarenheter att fästa kunskapen i. Lektionen innehåller även en övning i förståelse av skala och förstoring. Dominobrickorna spelar sedan huvudrollen i lektionens ”Grande Final”, en jättelik dominobana!

Susanne, vem tycker du ska se serien Från vardagssnack till skolspråk?

– Alla lärare. Det är otroligt breda program som berör alla åldersgrupper. Språket är centralt för att vi ska lyckas höja resultaten i svensk skola och i programmen kan du få flera uppslag och idéer med kopplingar till teorierna bakom.

Inför inspelningen av programmet presenterade Susanne flera olika arbetsområden och tillsammans med UR valde de ut att gå vidare med just domino.

– Om man är intresserad av vad vi gjort mera kan man titta in på någon av mina bloggar ses1549.wordpress.com eller matematicumblog.wordpress.com

Varför fungerar just kombinationen matte, språk och IKT bra på din skola?

– På vår skola går många elever med olika språkliga utmaningar, inte bara ett annat modersmål än svenska. Kombinationen matematik, språk och konkret material blir självklar. Vi arbetar med det konkreta materialet och upplever ett begrepp – till exempel vinkel. Vi tränar på olika ord och förklaringar och sedan resonerar vi kring begreppet med de nya orden. IKT gör att vi kan använda multimodalitet på ett helt nytt sätt, bild, film och ljud stöttar det skrivna ordet. Det finns många bra och gratis verktyg på webben eller i appform som höjer elevernas lust till att lära och träna många gånger.

Hur tycker du man kan tänka om man som lärare vill bli bättre på att synliggöra det matematiska språket?

– Visst underlättar det att ha flera digitala verktyg och pedagogiskt utformat material. Dock är det så att inlärning sker bäst i en social kontext, så arbete i grupper med en iPad eller dator fungerar mycket bra. Dessutom är mycket konkret material gratis, eller mycket billigt. Jag använder mycket papper, kartong, spagetti, sugrör. Ett samarbete med slöjden och fritids kan också öppna nya möjligheter för eleverna att tillverka eget pedagogiskt material.

Om Från vardagssnack till skolspråk

Skärmklipp på Susanne Jönsson ur programmet Att se mönster och strukturer
Skärmklipp på Susanne Jönsson ur programmet Att se mönster och strukturer

Serien Från vardagssnack till skolspråk är en programserie om fyra halvtimmar för ämneslärare och med ämneslärare, varvat med tankar och förklaringar från experter inom pedagogik, lärarfortbildning och forskning. Serien vill inspirera och motivera lärare i alla årskurser att arbeta språk- och kunskapsutvecklande i sin undervisning, oavsett ämne.

Se alla avsnitt av serien Från vardagssnack till skolspråk på UR Skola

– I matematikundervisningen är det dels de ämnesspecifika begreppen som kan vara utmaningar för eleverna. Men det handlar också om något som vi förknippar med vardagsspråk. Det vill säga sådana begrepp som “hälften av”, “större än” och “jämfört med”. Inom matematiken finns det många ord och begrepp som har en betydelse i vardagsspråket och sen en annan matematisk betydelse, säger Maria Wiksten, lärarfortbildare och en av de experter som uttalar sig i serien.