Grannspråk
Under de sista veckorna har jag jobbat med tema grannspråk med årskurs sju i svenska. Jag gick genom våra vanligaste; norska, danska och finska.
Elever fick först ta del av en presentation av alla grannspråken och sidorna 249-251 i Portalboken.
Projektet inleddes med norska – bokmål och nynorsk. Eleverna fick se filmen Kontiki där bokmålet är väldigt tydligt. Den handlar om äventyraren Thor Heierdal och hans besättning som gör en omfattande resa på en balsamflotte. Thor Heierdal pratade obehindrat med svensken Bengt Danielsson. De hade inga svårigheter att kommunicera med varandra. Eleverna hade inga svårigheter att förstå bokmål. För att testa dem fick de läsa och höra Bockarna Bruse på bokmål. Den förstod de väldigt bra och kunde återberätta den.
Veckan därpå gick jag in in på Nynorsk. På skolan jobbar en norsk kille. Jag bad honom att besöka klassen för att berätta om hur det var att växa upp i Norge. Han talade på både Nynorsk och Bokmål men nynorsk var hans ”modersmål”. Det var väldigt bra att ha en sådan resurs till grannspråksundervisningen på skolan. Eleverna tyckte att Nynorsk var svårare att förstå. Många av orden var annorlunda och uttalet tyckte de lät som isländska. Jag lät eleverna få lyssna och läsa en saga på Nynorsk. Eleverna fick hjälpas åt att återberätta sagan. De tyckte att det var riktigt svårt.
Sedan var det dags för danskan. Eleverna tyckte att danskan var lättast av alla språken att förstå. I synnerhet vi skåningar som en elev uttryckte. Det är ju faktiskt sant då flera av våra skånska ord återfinns just i det danska språket. Vi har även likheten med tungrots-r och att vi har en tendens att ”svälja” delar av uttalet. Vi såg en filmatisering av sagan ”De Vilde Svaner” av Hans Christian Andersen. Drottning Margarethe av Danmark har själv skapat dekor och kulisser till filmen. Hon har även varit med och producerat filmen. Flera av eleverna hade ingen aning om vem hon var. Jag visade en bild på henne som Drottning med tiara och sidenklänning. Sedan visade jag bild på henne från filmen. Ja, hon hade en statistroll som ” skitig bondkärring”. Hon är med precis i slutet av filmen och skymtar snabbt förbi i några scener. Man måste måste veta att hon är med för att hitta henne bland de andra på torget. När eleverna greppade att det var drottningen skrattade de och tyckte nästan att hon såg bättre ut som ”bondkärring” än på riktigt. Dessutom tyckte de att det var coolt av en drottning att göra en sådan grej.
Sista veckan handlade om finska. Eleverna började sucka och klagade över att de inte förstod någonting. De undrade förstås varför vi svenskar inte förstår någonting. Jag förklarade att de tillhör en annan språkstam än vi; den finsk-urgiska stammen. Vi tillhör den germanska stammen. Eleverna fick se på Mumintrollen på finska med engelsk text. Flera av dem skrattade åt finskans intonation och språk melodi men efter en stund började de försöka hitta språkliga drag för att försöka förstå. Eleverna kom fram till att finskan bygger på ändelser och att alla ord slutar med vokaler. Om det inte hade funnits engelsk text hade ingen av oss förstått så mycket och därför är bilder ett bra komplement när språket inte räcker till i förståelsen. Då kom parallellerna med invandrare upp. Plötsligt kunde flera av eleverna förstå hur de upplever svenska när de inte förstår ett ord. Det var en ganska bra reflektion. Så är det ju.
Vi avslutade hela projektet grannspråk med att låta eleverna få läsa och lyssna dialoger från nästan alla grannspråken. De fick lyssna på finska, norska, danska, svenska och isländska.
Camilla Göransson