Han levandegör historien
SO-läraren Axel Hultman brinner för att levandegöra ämnet historia och utveckla ämnesfortbildningen. Här delar han med sig av lärresurser som du kan använda med dina elever.
Axel Hultman är SO-lärare i år 7-9 på Laröds skola i Helsingborgs stad. I förra veckan höll han i en fortbildningsdag med stadsvandring för historielärare, där han bland annat berättade om och delade ut studiematerialet Helsingborg och omvärlden under andra världskriget.
Han är en av författarna till studiematerialet, som riktar sig till elever från år 7 upp till gymnasiet, och delar i anslutning till den här artikeln också med sig av studiematerial för år 1-3. Axel har även skrivit en avhandling om lokalhistoria i svensk och norsk skola. (Se länkar i faktaruta nedan.)
Hej Axel! Varför är lokalhistoria viktigt?
– Det lokala perspektivet skapar närhet och identifikation. Det blir lättare för eleverna att ta till sig ämnet när de kan koppla det till sina egna liv. Vi har en del elever här på Laröds skola som kommit till Sverige via båt över Medelhavet. Det går till exempel att relatera till de 7 000 judiska flyktingar som kom till Helsingborg 1943. Jag vill fånga en förståelse, få eleverna att stanna upp och tänka till. Vi är ju alla en del av historien.
Axel bläddrar i studiematerialet och pekar på ett foto föreställande en affisch för ett nazistmöte på Helsingborgs konserthus under andra världskriget.
– Om man som lärare ändå pratar om nazismen och ska göra en källövning, kan man ju lika gärna titta på vad som hände i den egna staden under den tiden. Vad stod i Helsingborgs Dagblad då? Hade man verkligen nazistmöten på konserthuset? Vad kan en skolelev ha tänkt som gick förbi stationen och såg en massa soldater?
Har du några tips till lärare som läser detta och som vill ta in mer lokalhistoria i undervisningen?
– Absolut. Du kan till exempel börja med någon enstaka övning ur studiematerialet. Över huvud taget rekommenderar jag att du utgår från en person och bygger undervisningen kring honom/henne. Petter Olsson, en av de stora männen i Helsingborgs historia, är ett exempel. Han gjorde en stor klassresa när Sverige gick från jordbrukssamhälle till industrisamhälle.
– Passa också på att utnyttja Dunkers kulturhus. I deras uppdrag ingår att arbeta med skolan och de har just nu ett väldigt bra elevprogram för år 7 om kvinnor i historien. De kan också ordna med det praktiska och hämta er med buss.
– Ytterligare tips är stadsarkivet i Helsingborg som har program för skolklasser och gärna tar gärna emot besök, och Fredriksdals friluftsmuseum.
Du höll i fortbildningsdagen på Dunkers kulturhus. Varför behövs en sådan dag?
– Min upplevelse är att det finns ett stort behov av kvalificerad, forskningsanknuten ämnesfortbildning för historielärare. Jag önskar att vi inom Helsingborgs stad skulle ha gemensam dag om året som avsattes till det. I dag är det svårt för lärare att komma loss eftersom de måste hitta en ersättare som täcker upp för deras lektioner. Vi har så mycket att lära av varandra, vi behöver få träffas och utvecklas tillsammans!
När och hur föddes ditt intresse för historia?
– Det började nog när jag var liten. Jag tyckte om att sitta och läsa hembygdsböcker och jag pratade mycket med min mormor och morfar. Mormor berättade till exempel hur hon som ung åkte ångbåt över Vättern för att komma till torget i Jönköping för att handla. Jag minns att jag fascinerades över att så mycket hade hänt i samhället på bara 50 år.
– När jag läste till lärare i Linköping var lokalhistoria också i ropet. Stadsvandringarna och berättelserna om människor som levt och verkat där åskådliggjorde och levandegjorde historien på ett sätt som verkligen grep tag i mig. Det handlar ju i mångt och mycket om existentiella frågor. Varför är vi här och nu?